Bebiis08 skrev 2011-08-26 12:03:44 följande:
Hej! Tack för svar :) Höger kammare kommer inte gå att rädda utan min lilla ska ochså gå igenom 3 operationer för att vad jag förstod det som bli ett enkammarhjärta, för det är det som kallas TCPC va? Vi bor i Örebro och kommer under graviditeten att en gång i månaden nu under slutet att få åka till Uppsala på hjärtul.
Som det ser ut nu kommer vi få föda på vårat hemsjukhus i Örebro och våran lilla kommer sedan att opereras i Göteborg.
Hur var det när din lilla kom? Var ni inlagda mycket? Var hon mycket "sjuk"? Har du barn sedan innan och hur gör man med dom i detta? Så många frågor, ber om ursäkt men du är den första jag fått kontakt med som har varit i samma situation.
Jennifer
Hej igen, förlåt för dröjsmålet, men en avgrävd kabel har gjort att jag inte haft internet, men nu så.
Tova var inte sjuk alls när hon kom ut, senariot blev inte som vi trott måste jag säga åt det positiva hållet då.
Hon föddes alltså i Lund i v 38+2, en helt vanlig förlossning,förutom att det var hur mycket folk i rummet som helst, hade jag inte haft sängplats hade jag inte rymts

jag fick ha henne på magen kanske 5 min innan dom gick iväg med henne.
Första steget i 3-stegsoperationen är antingen en shunt el en bandning beroende på om flödet i lungorna är litet eller för stort, jag har fått för mig att det är vanligare med shunt, men det har jag inget belägg för.
Tova hade högt tryck i lungorna alltså stort flöde som gjorde att hon mådde alldeles utmärkt, nyfödda har ju högt tryck i lungorna, så hon låg endast på neo ett dygn, sen fick vi komma till avd, dag två ryckte hon sonden och sedan dess ammades hon fullt, pga det höga flödet så hade hon ju all ork kvar, när hon var 6 dygn fick vi sätta oss på flyget hem, då hade dom inte gjort något åt henne.
Vi skulle hem och invänta att hon skull bli snabbandad och svettig, pga av att flödet skulle bli större, det skulle ta en 3 veckor ungefär, men vår tjej hon gjorde inte som hon skulle utan hon fortsatte att må bra, vi var på regelbundna kontroller, grejen var att vsd:n hon föddes med krympte allt eftersom med den effekten att hon "bandade" sig själv, nu skulle vi istället hålla koll på om hon blev trött och blek.
När hon var knappt 4 månader så skulle vi ner till Lund för kateresering (en sorts undersökning) och blev förvarnade att det kanske skulle bli op för då var vsd:n väldigt liten, och så blev det, hon fick göra sin glen då lite halvakut så där, alltså den andra op i dom tre stegen, hon lyckades alltså hoppa över den första.
Hon har faktiskt mått bra hela tiden mer eller mindre, givetvis blev orken så mycket bättre efter sista op som hon gjorde då han var 1 år och 10 månader, men hon har mått bra och inte haft problem med maten som många hjärtbarn kan ha och det tror jag berodde mycket på att hon orkade äta för egen maskin från början.
Vi har ju varit i Lund och det skiljer lite mot Gbg, operationerna görs tidigare i Lund (barnets ålder alltså) sen så har inte Lund övervakningsrum, utan får man komma till avdelningen från iva så är man med sitt barn dygnet runt, så var det då när vi låg där 2005.
Du får gärna fråga mer om du undrar, det börjar ju vara ett tag sedan för oss, men det är bra att tänka efter så man inte glömmer några detaljer .
Hälsn Lotta