Ivf våren 2010 i Göteborg-1a barnet?
Vad härligt Liffan, längtar tills dess man börjar känna något.
Själv är jag mest grinig,.. säger maken i alla fall... 
Vilka härliga bilder på lilltjejen Tarda, hon är ju helt ljuvlig!
Kram
Inlägg från: Vattuman
|
-
-
Imorgon bitti ska jag förresten ringa in till SU.
Har bränt alla test som jag fick av dig Miss Star!
Har lyckats rota fram ett annat test som jag tänkte ta imorgon bitti innan jag ringer.
För säkerhets skull bara... -
Japp nu är VUL bokat. På en onsdag...
Nej, det är sant Miss Star, jag har ingen anledning att klaga...
-
Ärtan mår bra än så länge! Och maken är så klart överlycklig.
Har haft fullt upp på jobbet i veckan och slocknat när jag kommit hem..
Håller på att trappa ner med proggisarna.
Annars är det inte mycket nytt.
En enda lång väntan känns det som... -
Här nojas det på...var bara tvungen att testa ett sånt där test som visar vilken vecka man är i.
Det skulle ta tre min för att se resultatet.
Det tog knappt en. Och det visade rätt vecka och allt.
Nu kan man andas ut några dagar till...
Tiden går såååå långsamt...
När började det synas på er förresten???
Och, fråga nr 2, när berättade ni för chefen?
Kram -
Gött! Ett par rejäla mammelucker på det så är man hemma!Liffan skrev 2011-02-21 19:49:09 följande:Juristen: skönt att det stämmer! Vågade aldrig testa den... För mig börjar det synas nu typ. Men mest som att jag är tjock, inte så mycket gravidmage. Men idag var första dagen jag hade gravidbyxor. Det var skönt! Berättade för chefen en vecka efter plus men hon visste ju om ivfen.
Njaeh, en vecka efter plusset blir det inte för mig... -
Liffan, näpp här syns det ingenting.
Jag mår inte ens dåligt, det gjorde jag när jag tog proggisarna.
På onsdag blir det VUL...känns nervöst och spännande.
Hoppas att alla mår bra!
Kram -
Sitter i väntrummet och är hyfsat nervösa. Rapporterar sen! Fortsätt håll tummarna! Kram
-
7 mm och ett hjärta i full galopp! :):):)
-
Måste bara berätta...
Vi hade världens gulligaste läkare idag.
Både jag och maken började snyfta efteråt när vi satt och pratade så sköterskan langade fram varsin näsduk till oss. Då frågade läkaren efter en näsduk hon också!
Hon kunde inte hålla sig utan började grina för vår skull.
Då blev det ju inte lättare att hålla tillbaka tårarna direkt...
Det kallar jag empati!
Hon är numera vår idolläkare!
Liffan, det var mitt i prick. Vi har svårt att ta till oss och våga tro på att det faktiskt är på riktigt och att det faktiskt händer en själv, det som man har drömt om i en massa år...
Kram på er alla, och krya på dig och lycka till imorgon Vitsippa, lycka till till JaMa. upp med hakan Miss Star och trevlig hemresa Liffan!