Ivf våren 2010 i Göteborg-1a barnet?

4e dagen jag inte gått på toa...om jag inte får sk*ta snart så tar jag livet av mig. Så...alla med tips- släng hit dem!!!
Hoppas alla har det bra förresten . Mellan huset och jobbet så har jag väldigt lite tid nu...men det blir bättre om ett par veckor!
Stor kram på er
Miss Star: GRATTIS
En antikropp kan man tydligen få i olika varianter och kombinationer. Den vanligaste är att mammans blodgrupp är Rhd negativ medan barnets är Rhd positivt. Då vill min kropp stöta bort barnet och det kan innebära att barnet får blodbrist(anemi) och blodkroppssönderfall som visar sig i gulsot. Det här är den allvarligaste varianten.
Men den kombinationen har inte vi. För både jag och pappan är Rhd positiva. Istället kan man bilda anti E, anti c, anti C2 mm. Har ingen riktig koll på hur många det finns. De här varianterna är inte lika "farliga" men kan leda till samma sak fast inte lika kraftiga symtom.
Ligger värdet på en stabil nivå så är det lugnt men höjer det sig så är det inte så bra...
För att antikroppen inte ska påverka fostret så startar de helst upp födsloarbetet om man är såpass långt gången som jag är och värdet visar påtalad risk för barnet.
Det jag vet hittills har jag letat upp på nätet. Imorgon ska vi till barnmorskan så då får vi reda på mer.
FINIZ: GRATTIS
Hej allihopa.
I söndags fick jag en dotter, fem veckor för tidigt...
Vaknade chockartat upp natten mellan onsdag och torsdag av att vattnet gick. Det var bara att ringa förlossningen och de sa att vi skulle åka direkt in. mer vatten flödade när jag klev ur bilen och hade lätta sammmandragningar. De skrev in oss men sedan stannade alltihopa av. Det hände inget. Morgonen efter fortsatte jag att läcka vatten men inget öppnade sig och inga värkar. På fredagen fick jag värkstimulernade gel som framkallade lite värkar så då kopplade de dropp som skulle starta allt men jag öppnade mig fortfarande inte utan framåt kvällen stannade allt av igen. Likadant blev det på lördagen...
Men på söndag morgon vid 7-tiden satte de nytt dropp och då började det hända grejer. Vid 14-tiden hade jag öppnat mig tre centimeter och blev överflyttad till en förlossningssal och fick lustgas.
(Tack gode gud för lustgas... )
Efter några timmar hade jag öppnat mig sju centimeter och fick då sterila kvaddlar (inte sköna att få men gjorde underverk). Sedan tog det bara en halvtimme innan jag var fullt öppen och skulle börja värkarbetet. Då tittar jag upp på min sambo och säger:
-Nu vill inte jag vara med längre...
-Det måste du, svarar han.
Och han hade rätt det fanns ingen återvändo. 18.55 kom lilla Iris. En helt otrolig känsla efter all väntan. Man fattar det inte. Det blir en sådan omedelbar kärlek som fyller hela kroppen.
Nu ligger vi inlagda på Neonatalavdelningen för att de ska hålla koll på vikt, matning och kroppstemperatur. Hon har hållt sin vikt hittills och igår kunde de ta bort övervakningen och den varma vattenmadrassen, så vi är lite närmare hemgång. Men troligtvis får vi stanna till början på nästa vecka, om inget inträffar.
Det här blev en hel novell men kände att jag ville dela med mig till er.
Hoppas allt är bra med er allihopa.
Många kramar från mig
Tarda: Grattis till lilltjejen. Två små töser i tråden nu