Hoppar in för att endast ställa en fråga, hoppas att det går bra!
Beklagar era X och grattis till er som har lyckats att bli gravida igen.
Undrar vilken vecka ni var i när det konstaterades en X graviditet?
Jag tror jag kan komma med lite roliga besked att pigga upp tråden med.
Nej... ingen graviditet att berätta om, men ändock en god prognos.
Jag och min smabo var på återbesök för provsvar idag. Min sambo hade något färre spermier än normalt, men å andra sidan så var de extremt pigga, så de verkar fungera toppen.
Jag har något förhöjt sköldkörtelhormon vilket kan vara förklaringen till mina missfall. Jag fick lämna blodprov för att säkert konstatera att så är fallet och får säkert svar om en vecka. Det som är bra med detta besked är att det går att medicinera. Så jag kommer få medicin vilket minskar risken för mf.
Dessutom så hittade de inga anti-kroppar mot klamydia! Jag har haft ett positivt klamydia besked i min ungdom, och verkligen torterat mig själv i skuldkänslor för detta. JAg ahr varit övertygad om att det är därför ajg fick mitt X och att den andra äggledaren antagligen oxå är förstörd. Nu visar det sig att jag antaglgien ahde en väldigt mild klamydia, eftersom ajg itne ha några antikroppar kvar, vilket innebär att det finns en stor chans att den andra äggledaren är intakt.
...mendet bästa av allt. Vi står i kö för IVF! Läkaren tyckte att eftersom vi varit me dom så mycket, och att min sambo dessutom har cancerhsitorik som itne är helt avskriven (risk för att han kommer behöva göra strålbehandling i framtiden och därmed förlora sin fertilitet) så tyckte de att vi inte ska behöva vänta längre.
Nu ska livmodern undersökas med konstrastvätska, man ska möjligen invänta effekt från medicinering mot förhöjt sköldkörtelhormon och sedan kommer IVF:en komma igång, antagligen någon gång under hösten.
Det finns alltså goda chanser att jag blir gravid under detta år!
Lappgeten:
Jag tycker nis ka söka. Det är ju sjukhuset som tar beslutet, ingen kommer straffa er om ni sökt "för tidigt". Jag har ganska luddig uppfattning om när vi började försöka. Först slarvade vi unde rlång tid, typ "blir det så blir det" vi har väll egentligen inte börjat verkligen räkna dagar förrän i år! Men vi "godkändes" och nu är vi på tur att sätta igång IVF!
Jayne! Stora styrkekramar till dig!
Jag försöker tänka likadant, att det kanske är skönt att inte vara gravid över sommaren o semestern ändå. Man måste göra så, njuta av att inte vara gravid också. Annars blir fokuset på att lyckas det enda som får ta plats.
Jag har haft mf och många andra här. Det är så fruktansvärt vanligt att man ska itne oroa sig för det. Minst tio pårocent av allag raviditeter, antagligen fler, slutar i tidiga missfall.
Önskar dig stort lycka till att ta sig igenom den jobbigaste perioden nu efteråt. Hoppas att någon av dina fina äggblåsor är vad som kommer bli en bäbis inom kort!
Hej hej alla. Jag har varit inaktiv ett tag men ska ge mig in i tråden här igen.
Jag opereradce bort mitt X med hela högra äggledaren i juli förra året. Fick cellgifter först och väntade de där tre månaderna. Jag blev snabbt gravid efter det men fick missfall bara några dagar efter BIM.
Nu har vi varit på utredning och de har kommit fram till att jag dels har problem med sköldkörteln därav mina två missfall hittils. Därför har jag fått tabletter vilka har hjälpt i den bemärkelsen att blodprov visar att mina sköldkörtelhormonvärden nu är som de ska. Jag har fått göra en undersökning av med konstrastvätska av livmodern vilken var finfin. Det verkade även som om jag ahde passage i kvarvarande äggledare.
Dock har vi en jobbig historia och min sambo har dessutom haft testikelcancer så vi har varit med om mkt. Därför erbjöd Sahlgrenska oss att få börja IVF vilket vi kommer göra inom två månader då vårdgarantin gäller och en månad har hunnit gå sedan alla prover var klara.
Så efter en extremt jobbig period verkar det som att goda möjligheter finns att lyckas...
Ting81.
Jag ahr varit i precis samma sits som du! JAg fick i slutändan plocka bort den äggledaren det satt i. I efterhand har läkarna sagt att det är det bästa för då är den garnaterat dåliga äggledaren borta. Den blir nämligen skadad oavsett. Dessutom är det så att man oftast har en äggstock som är mer aktiv. Därför är det större risk att det fastnar på ena sidan. DÄremot är det så att om en äggledare är borta så tar den andra över. Alltså har du ägglossning på ex höger sida så plockar vänster äggledare upp ägget istället. Fertilitetn är alltså precis samma.
Det har gjorts massa studier på detta på Sahlgrenska sjukhuset. Sök på internet så kan du läsa om det själv.
Jag ahr gått igenom både ditt pendlande mellan hopp och förtvivlan för att så småningom få det hela bekräftat samt fått göra en operation. Nu ett år senare är jag hoppfull och positiv igen. Jag har fått ett missfall efter vilket så klart gjorde mig mycket ledsen men det bekräftade att min vänstra äggledare fungerar. Spolningar har också bekräftat detta.
Pga att min sambo har cancerhistorik så får vi extrahjälp trots att läkarna är tämligen säkra på att vi kan bli gravida naturligt. Min sambo har haft testikelcancer, och rekommenderas helt enkelt inte vänta för länge. Så nu står vi i kö till IVF med behandlingsplanering 2:e november,
Många många styrkekramar tilld ig. Det är en fruktansvärd sits du är i, men tro mig, hoppet är långt ifrån borta och du kommer se ljuset! Du får gärna i inboxa mig, jag stöttar gärna om du vill prata mer.
Stor kram!
Hej vänner! Det var längesedan jag var aktiv i denna tråd. Jag fick X i juli 2009. SKulle denna månaden ha börjat med IVF. Men det behövde jag aldrig göra, för vet ni vad? JAG ÄR GRAVID! Helt oväntat! Det är inte konfirmerat än, men pluset var jättestarkt och det känns som de tär på riktigt nu. inte alls som när jag fick mitt X.
Vill blåsa hopp i er alla emd att skriva detta. Jag vet själv hur viktigt det var med berättelser som dessa när man var som allra mest ledsen.
Kram på er!
Tack tack för lyckönskningar! Har ultraljud den trettionde. Men hittils känns allt bra! Jag mår illa, är supertrött och känner allt det där man "ska" känna i början. Känns lovande!
Idag var jag på VUL. Läkaren fastslog att jag var i vecka 5+2. Inget foster syntes ännu men väl en hinnsäck och en gulekropp vilket utesluter ett nytt x. Vill dela med mig av denna positiva information. Det hjälpte mig när jag var som mest ledsen att läsa om andra där det sedan hade gått bra.
Stort lycka till alla!
Idag är det jag som bryter ihop och försöker komma igen...
....började förstå redan imorse att inte skulle gå denna månad. Vaknade och min man sa direkt att mina bröst inte var så stora och spända längre.
Sedan gjorde jag ett av mina gratis-test från billiga-tester. Ett skuggstreck kunde jag se....som i förrgår som jag gjorde ett sådant test. Tänkte att om strecket beror på hcg så utvecklas det ej normalt, när det är lika starkt som i förrgår. Clearbluestrecket igår var lite tydligare än det här...
Sedan började magen göra skitont på förmiddagen och nu vid lunch kom min mens, det ömmar skitmycket från min högra sida också, där som det har huggt i flera dagar. Jag brukar inte känna såhär mycket vid mens, men det var ju jäkla punktlig i alla fall.
Man känner sig så knäpp...känns som jag lurat min man att tro på något som inte finns...men han tror att det kan ha varit något ändå. Vi har ju båda trots allt sett skuggstreck från 3 tester nu 3 dagar i rad...och han har ju själv sett hur mina bröst inte får plats i mina bh:ar längre...
...själv vet jag inte vad jag ska tro. Om jag är helt knäpp i huvudet eller om det faktiskt har varit något, som "bara" inte stod rätt till.
I alla fall....bara att bryta ihop och komma igen, som min man säger...nästa ÄL verkar i alla fall komma på en helg om ett par veckor, hoppas den kommer under helgen för min man jobbar borta under veckorna fram till mitten mars. Känns som jag aldrig kommer att bli gravid...och nästa ÄL kommer väl antagligen från vänster sida
Synd att det är så långt till Stockholm...hade varit kul att träffa er och ta en fika, när allt känns såhär hopplöst! Hoppas ni får det trevligt!
Tycker att det är ett kul initiativ att ni stockholmare ska träffas! Hoppas ni får det trevligt!
Hej Vänner!
Här kommer jag för lite rapportering för hur det går för en gammal kämpe i gänget... Efter två missfall och ett förfärligt utomkvedeshavandeskap har jag idag för första gången sett ett levande foster i min livmoder!
Ultraljudet i vecka 5 visade bara att det satt på rätt ställe även om inget foster syntes än. I morse fick jag se en liten grå flimrig krabat med ett litet grått flimrigt hjärta som slog så snabbt så snabbt. Första gången jag grät under denna graviditet! Vecka 8+0 idag!
Jag önskar er alla att ni får vara med om samma lycka. När allt var som värst tänkte jag hela tiden, det kommer komma en dag när detta inte längre spelar någon roll, för när man väl har lyckats spelar det ingen roll vad man varit med om innan. Precis så känner jag nu. Jag trodde aldrig de hemska minnena skulle kunna börja spolas bort, men det gör de.
Stora kramar!
Hej vänner! Jag hade ett X i juli 2009, trodde aldrig jag skulle lyckas bli gravid igen. jag var riktigt deppig. Nu är jag i vecka 19 med en liten skojare som virvlar runt där inne :)
jag tänkte alltid att när man väl får sitt barn så spelar det ingen roll vad man har varit med om, och så är det faktiskt!
Hoppas att det lossnar snart för alla er här inne!
Kram