Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Missan: Jag försöker njuta av att man är den där roliga mostern eller tanten som kommer och hälsar på och busar. Som nära vän eller släkting till mamman får man ju den roliga biten av barnet, alltså bara leka och busa, och inte vara vaken på nätterna eller skälla, tvätta smutsiga kläder osv...

Så klart vill jag ju allra helst ha en egen, men tills dess så frösöker jag njuta av de fördelar som finns...

Igår började jag blöda och fick åka till akuten. Det konstaterades att jag var gravid men inget syntes i livmodern, så detta är med all sannolikhet ett nytt X.

Känner mig konstigt nog mindre hysterisk denna gång. Vill bara snabbt gå vidare till ivf nu.

Missan: jag visste inte att jag var gravid, senaste testet jag tog var negativt. FIck sen mens så jag trodde att det bara var att vänta två veckor och försöka igen. JAg har dock känt mig supergravid, så när det började blöda igen tre dagar efter avslutad mens så visste jag precis vad det handlade om. Var på akuten igår. De vill avvakta, grav-test där var positivt. Inget på ultraljud varken i eller utanför livmodern. Börjar idag tänka att jag kanske är gravid vanligt ändå, skulle vara bara i 5:e veckan, kanske därför inget syntes, och att detta är gravidblödningar. Med min historia är det där bara idioti, och jag borde ha vett nog att inte tänka så för då blir jag bara besviken. Bättre att bara försöka få detta överstökat och få börja ivf.

Tänker att jag faktiskt blev gravid på första försöket två ggr även om det blev på fel ställe. Då har man nog gnaska goda möjligheter att lyckas med ivf.
Ska tillbaka och lämna blodprov imorgon, får se vad det säger. Vill opereras så snabbt som möjligt, kanske att man kan rädda sista äggledaren. Läkaren igår var gnaska karg och tyckte inte det var så mkt att spara. Egentligen inte kanske. Om ivf funkar för mig så fine. Man skaffar två eller tre barn i livet, det gör inte så mkt om jag måste göra det på klinik, bara det funkar.

De kollade med ultraljud, de såg inget någonstans, varken i eller utanför. Usch, inte en bra tråd att komme med dåligas nyheter i, mkt roligare att höra om er som det går bra för!

Jag är ganska så lugn, om det konstaterar x, vilket de med all sannolikhet kommer göra så kommer jag remiiteras på eng ång till ivf, köerna är 8-10 veckor i gbg så förhoppningsvis kanske det inte är så långt till goda nyheter ändå...

Åh underbart! Så roligt för dig, du är i vecka 13 nu va? Är så glad för din skull!

Tack!
Om en kvart skall jag ringa och få veta provsvar. Jag skulle ringa mellan kl 14-15 och jag kommer vara på telefonen prick 14...

Har inte blödit mera nu, så nu börjar jag i mitt dumma huvud hoppas på annat vilket är URDUMT! Bäst är bara att få opereras och marsch pankaka till ivf. Jag tror vi har goda chanser, blev ju gravid första gången båda gånger även om det verkar som att ägget inte hittar rätt... Det som är bra är ju att jag kan rutinen nu, och förhoppningsvis hinner de rädda äggledaren. Men jag kommer ju så kalrt gå vidare till ivf oavsett, om äggledaren finns kvar kanske den kan stå till tjänst till nästa barn. Jag är rätt så hoppfull faktiskt.

Känner nu att det var bra att jag var så "negativ" förra gången. Jag ställde in mig på ivf och läste mängder om det, nu känns det som jag började bearbeta det hela redan i somras och att detta som hände rnu bara är en etapp på vägen mot målet.

Jag uppdaterar när jag vet mer...

Volvo, det låter inget bra med hårdbantning! Måste du uppvisa en viss vikt eller vadå?

Fick besked att hcg har sjunkit, läkaren gjorde bedömningen at det handlade om mf. Jag är inte så säker. Det hade inte sjunkit med mkt. från 144 till 127. De vill att jag om två veckor skulle göra ett hemma test och om det fortfarande var positivt, komma in igen. Jag var rätt så påstridig och ville att jag skulle få fortsätta att ge blodprov. Barnmorskan jag talade med skulle prata med doktorn och ringa upp...

Vi får se hur det går, om ja ghar tur kanske det iaf är ett x som avvecklar sig självt, men jag tänker sätta mig under läkarövervakning!

Det kan iaf varit goda nyheter. Tänker på dig stella som fick gå igenom sådana här knasiga saker, men som nu har en frisk cok riktig graviditet! Tur att man har denna tråden, det har hjälpt mkt!

Jag har tjatat till mig ett blodprov till på måndag för att få se hur det sjunker. Hoppas det går fort, sen kör vi så det ryker!

Tack för omtänksamma kommentarer!