Sunstroke
USCH va trist att få det sådär blankt och hårt! Min läkare sa iofs också "ja vi får se, du kanske kan jobba fram till v 36" men min bm är jätteförstående och jag tror inte det kommer att bli problem då jag känner att jag måste gå hem. Det hade jag oro inför för några v sedan men sedan jag fick min nya bm känner jag att det kommer att ordna sig. Här blir de allra, allra flesta diab sjukskrivna de sista fyra veckorna bara för att man går på så himla många kontroller då och därför har svårt att klara av ett vanligt jobb. PLUS att man, som du säger, helst ska ha finfina värden de sista veckorna för barnets och sin egen skull. Herregud, ska du behöva ljuga om värden för att de ska förstå att det är JOBBIGT att få till ett bra sockervärde?! Det verkar som om en del tror att då man kan visa upp fina värden så bara går det av sig självt. De fattar inte alltid att man har lagt TIMMAR varje dag på att testa, planera mat, röra sig rätt och försöka pussla ihop livet runt sin diabetes.
Evell
Du - det där vet jag inte riktigt hur jag ska kunna kommentera... HEMSKT gjort av honom! Jag kan dra paralleller till en grekvän jag hade förr som sa att i Grekland var det otrolgit viktigt för gravida unga att inte gå upp. Det var ofta snack om ren bantning under gravven för att de skulle hålla sig smala och fina. Kanske har den där mongoläkaren sådana erfarenheter med sig? Iaf - BRA att du sa till! Jag har själv haft mycket ätstörningar och denna gravven vågar jag iaf titta på siffrorna. Det gjorde jag inte under hela förra gravven, då jag faktiskt (vet jag nu i efterhand) vägde 107 kg två v före jag födde. Nu är jag uppe på 90 och är ändå 10 cm kortare än va du är - om något skulle få för sig att kommentera det på ett nedvärderande sätt skulle de gärna få sig en propp. Det är väl ingen som går in för att bli jättestor direkt! Jag hr superlätt för att lägga mig på mig och även jag säkert ätit mig till en del extrakilon av lättja och sug så är det INTE bara det det hänger på. Stå på dig! Och låt det rinna av dig!