Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

hej på er!

idag beslutade man att sätta igång mig imorgonbitti, då är jag i v.37+3. har haft en riktigt jobbig graviditet och nu när bebisen är fullgången låter de mig slippa gå de sista veckorna. tack gode gud.

är dock orolig för igångsättningen eftersom det kan bli både jobbigare (smärtsamt, tidsmässigt osv) och till o med större risk i att sluta med snitt... men håll tummarna för att allt gå så bra det bara kan...

kram på er alla, att läsa och följa den här tråden har gett mig tips o råd när allt varit som jobbigast.

Har lämnat urinodling som inte visade på infektion. Ligger ju inte så högt att jag ska ha ketoner. Svälter mig gör jag inte, annat än att jag ibland hoppar över frukosten pga ingen aptit på morgonen. Blodtrycket låg på ca 120/70 förra gången så det var ok.
Längtar verkligen till torsdag för ny koll.

Har jättelätt att bli andfådd nu, men än vad jag tycker att jag bör bli. Blir ju andfådd när jag går i trappor, vilket är normalt kan jag tycka, men jag blir andfådd öven om jag bara går mellan köksbordt och till diskbänken ibland!
Och jag har många kraftiga förvärkar om jag anstränger mig, tex plockar upp leksaker från golvet... Ibland hugger det ordentligt och jag känner ett tryck längst ned mot muttan... Men det går över om jag stannar upp en stund.

Har pressat mig och legat mellan 2,5-7,2 de senaste tre dagarna. Ändå har jag kvar mellan +1 och +2 i ketoner när jag kollar med sticka hemma????

Har du pump eller sprutor? Har ju haft två graviditeter med sprutor och nu med pump. Tycker att det är mycket lättare att justera doserna med pumpen. Hade precis som du, ingen ordning alls på doserna i början

Heja Gustaf! Tycker rullande bebisar är supergulliga Flera vänner har haft rullbebisar, och snabbt går det också

Var på spec i dag.  Fortfarande dålig urinsticka, sockret var borta men ketonerna var kvar, och vita och protein. Men inga blodketoner tack och lov. Nytt besök redan om en vecka...

Har stått stilla i vikt de senaste månaderna, vilket inte var bra. Kan ju vara ketonerna som gör att kroppen inte tillgodogör sig energin. Men jag svälter mig inte, men jag ska lägga till lite mer kolhydrater nu.

TUL visade en bebis på 1568 g, alltså 14 % större, helt ok. Lagom mycket fostervatten och allt annat var också jättebra med bebisen, så jag är lite lugnare nu.

"Kul" att höra att jag bör äta mer och gå upp i vikt, särskilt när "alla" påpekar hur stor jag är och om jag ska ha tvillingar. Har ju ändå bara gått upp 10 kg i v. 29.

Jag har det finemang!!!! Och nu har jag blivit trebarnsmamma - och tro det eller ej, det blev en pojke den här gången, alla bikarbonatstester och kinesiska kalendrar till trots! Den 25/7 kom han och han vägde 4295 gram och var 53,5 cm lång. Fast något namn har vi inte lyckats komma på än.

Sist jag skrev här var nog i söndags kväll och då var jag helt övertygad om att jag skulle få vänta tills den planerade snittiden den 27/7. Men sen drog värkarna igång runt 23-tiden den 24/7 och vid 03:00 fattade jag att det var på allvar. Åkte in till sjukhuset där de försökte stoppa mig med en bricanylspruta - vilket inte funkade. Då satte de bricanyldropp vilket gjorde att sammandragningarna blev mindre intensiva och så blev det bestämt att jag skulle snittas så fort det fanns en lucka på operation.

Jag märkte att bricanyl var verkligen inte bra för mig. Låg på 4,6 - 4,9 i blodsocker när jag kom in till sjukhuset men steg med en gång till 10- 12 när de satte droppet. Inte optimalt för bebis att ligga så högt strax före förlossningen så jag var ganska orolig, särskilt som det tog ända till klockan 11 på förmiddagen innan jag kunde komma in på op.

Men herregud vad bra det gick sen! Snittet påbörjades vid 11.23 och vid 11.26 sa de att det kom ut en liten hand och vinkade och sekunden därefter var han född. Jag har ju varit jätteorolig att bebis skulle påverkas negativt av att födas med snitt men han mådde superbra och skrek som bara den på en gång. Han fick komma till mig i stort sett på en gång och för första gången fick jag uppleva en pigg bebis som orkade amma direkt från start (mina döttrar var förmodligen påverkade av de sega förlossningarna för då funkade det inte alls!)

Amningen har konstigt nog funkat bra hela vägen trots att de inte ville släppa på tillmatningen. Vi var kvar på BB tills i dag vilket kändes skönt, och vi fick den här gången ha ett enkelrum vilket underlättade nattliga blodsockerkontroller jättemycket. Sonen är också helt frisk, underbart, för med tjejerna så hörde läkaren blåsljud på hjärtat.

Är väldigt, väldigt nöjd med hela upplevelsen. Med facit i hand var det helt rätt för mig och sonen med snitt och jämfört med hur det var vid de vaginala förlossningarna var jag helt närvarande den här gången och kunde verkligen känna glädje när han föddes.  Det enda som var negativt var väl bricanylen och att de inte kollade sonens blodsocker så bra i början, därav hann han dimpa till 1,9 vid första kontrollen men sen har han legat på över 4 i blodsocker så det var ju egentligen ingen fara. Storleksmässigt gjorde de samma bom på tul:en som förra gången - han skattades till ca 3 500 och vägde nästan 4 300, men han ser inte så tjock ut utan mer.... avlång        

Frankofilen: Jag är också lite sugen på öl, men det får nog vänta litegrann trots allt :)     

Tackar, tackar! Visst var det du som också funderade på snitt som ett alternativ efter en jobbig upplevelse förra gången?

vet nån hur det är med lågt blodsocker och bebisen i mage. Igår vaknade jag till av att ambulanspersonalen var hemma. Hade haft så lågt så min sambo inte hade fått i mign något att äta. Och nu till frågan. Hur farligt är det med lågt blodsocker för bebisen?

får aldrig nått riktigt svar på det. utan det är mer "jaa det är ju inte bra för varken dig eller barnet"

känner mig inte riktigt nöjd med det svaret

när jag har pratat med dom på spec mvc och med diabetes läkaren så säger dom olika. ibland är de inte alls bra, ibland säger dom nej det är ingen fara. Tycker det är jättejobbigt att jag inte kan få nått riktigt svar. Som tur va fick jag en extra tid hos spec mvc den 10/8 får kolla så allt är ok och prata med dom. Ska ta med mig mamma som är bättre på att tala för sig ;)