Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?

Tjena!

Hehe, minioritet kanske :)

Jo, att bortse från det hjälper till viss del, men inte alltid. Roliga är ju att pulsslagen inte egentligen är så hårda, men man fokuserar så enormt på det vilket gör att det känns så. Lägg därefter till en uppblåst mage och vi är all there.

Som det är nu så har jag mest av brännande/stickande känsla i sidan av huvudet, hals/näsa som även går ner i tänderna och gör att det "isar". Uppblåst mage, allmänt trött och till viss del "jobbig" känsla kring hjärttrakten.

Dock har det brännande/stickande varit borta en längre tid (var det som kom först när skiten drog i gång för ungefär 1 1/2 år sedan) ... men det kom tillbaka nu i början av veckan då ett par jobbiga grejjer inträffade. Rent spontant borde jag se det som ångest/stress ... men naturligtvis tolkar jag det som om något annat händer.

Hos kommunikologen har jag förstått att den högra delen av hjärnan innehåller det "emotionella" och den jobbade på högvarv nu i veckan, därav kanske denna brännande/stickande känsla.

Något annat som jag känner fungerar hyffsat när jag är uppe i varv eller får känningar är att "krypa", något jag också lärt mig hos kommunikologen. Se video här: www.sundafamiljen.se/blogg-halsa/forbattra-din-balans-en-ovning-for-hela-familjen/. Kryp 7 minuter om dagen, 7 dagar i veckan i 7 veckor för att få "balans" mellan hjärnhalvorna ... själv har jag varit lite dålig på det på sistone men om det görs kontinuerligt så känns skillnad, kanske löjligt ... men sant ... tänket är vettigt.

/andreas

Jag har varit spänd under större delen av tonåren när jag ser tillbaka. Mycket spänningshuvudvärk och en del illamående. Troligtvis en del ångest när jag ser tillbaka. Under 2011 blev det plötsligt en del symtom. Ja det blev väl i perioder alla de symtom som ni innan har beskrivit. Sökte hjälp hos läkare, men hon frågade om det var mycket på jobbet. Jag kör på i 120 och är mest spänd och speedad. Jag skiter i att lyssna på kroppen och får ångest varje morgon när jag vaknar. När jag berättar för min man till slut bryter det ut ordentligt och håller i under en helg. Det ligger på en sådan nivå att det är outhärdligt. En tripp till akuten, vilket visade på att det inte vad något fel på hjärtat. Konstigt nog var det inte det jag var orolig för, utan jag ville bara få de obehagliga känslorna att sluta. Jag fick gå till min husläkare dagen efter och fick lite lugnande utskrivet. Jag var hemma en vecka, vilket var en fruktansvärd tid. Tänk att jag hade gått så länge utan att stanna upp och lyssnat på kroppen. Skulle jag bli galen nu? Läggas in? Psykisk sjuk? Tappa fattningen? Jag tänkte dock att nä jag ska tillbaka till jobbet så fort det går.  Är det något jag har fått höra så är det att desto längre man är borta, desto svårare att komma tillbaka. Jag gick dock ner i tid några veckor. Det krävdes förändringar för att få allt att fungera. Min läkare sa " vad har ni nu för strategi?" Det går inte att göra som innan, utan det krävs förändringar. Jag tar nu mer egentid, lyssnar på kroppen och är en ny människa. Ångesten försöker att säga oss något. Ta reda på vad det är!!! Ja jag har även dödsångest, vilket ej går att ta bort helt men det går att tänka på ett nytt sätt.

Tips som fungerar för mig:

* blutsaft för att bli pigg
* magnesium för att lugna muskler och minska ryckningar
* träning regelbundet för att trötta ut kroppen och ta bort den inre oron
* positiva tankar
* positiva människor omkring mig som jag är AVSLAPPNAD med och VILL träffa
* göra saker som jag VILL, kunna säga NEJ till saker som jag inte vill
* våga göra saker som jag inte riktigt vågar men VILL göra
* läsa positiva nyheter
* läsa positiva böcker och se positiva filmer
* ägna sig åt det jag känner passion för =hobby
* vara ute i solen så gott det går för att få energi och minska trötthet
* enbart dricka kaffe när jag är avslappnad
* sparsamt med alkohol
* bra kost som grund för att sedan kunna unna mig i lagom mängd
* skratta ofta och mycket, vilket gör mig avslappnad
* massage, yoga, meditation och mindfulness för avslappning och fokusering
* klappa min hund eller krama mina barn i lugnande effekt
* leka med barnen helt fokuserade och i nuet
* tittar på " det okända" för att minska min dödsångest (som tillsammans med stress är grunden till min ångest)
* läst Lucinda Bassetts bok Fri fån ångest 2 gånger. Det är såååååååååååå bra. Jag har gått från jobbig ångest till ångest till mildare grad någon gång i veckan.
* om jag tänker " jag är lugn, avslappnad och stabil" samtidigt som jag ler och andas lugnt med magen och verkligen tror på vad jag säger så kan jag lura och manipulera mig själv till det blir en sanning. Jag har hört att det är omöjligt att må dåligt (känslomässigt) om man tänker positiva och goda tankar samtidigt.

Ni alla vet redan hur mäktiga era hjärnor är. De kan få er att känna fysiska saker i kroppen. Om den kan få er att må så dåligt kan den även få er att må så BRA. Glöm inte det! Det handlar om att vända på det hela. Jag vet att det inte är lätt, men samtidigt veta jag att det går. Fortsätt att kämpa!

Men vilken knepig läkare! Kan du inte söka akut för trycket? Jag sökte akut för bröstsmärtor och läkaren gick in och skrev på min remiss till psyk att de ska snabba på med den. Så de borde ju kunna skriva remiss åxå? Får du tag på nån annan läkare? Jag vet inte hur det funkar men kan du inte kontakta psyk själv?

Hej.

Någon mer som lider av att munnen är så gott som konstant torr? Det är som värst när man känner som mest stress och bättre när man känner sig lugnare.

Tar inga mediciner i övrigt heller. 

Men det lät ju lite skönt iaf, det går ju åt rätt håll då!

Med mig är det väl okej.. tror jag.. fruktansvärt ont i skallen bara! Var till tandis idag, har världens bästa tandläkare så jag blir så glad av att prata med han. Härlig filur! Fick övningar att göra för min käke, har tydligen väl arbetade käkmuskler Hur jag nu ska tolka det?!? haha Pressar käkarna så hårt på natten så hela vänster tandrad gör ont.

Lite smått stressad för jag hamnat efter så mycket i skolan när jag varit sjuk så jag försöker komma i kapp allt jag kan. Lite stressad över det så jag har lite svårt att sova men men.. det löser sig!

Nu har jag haft ostadighetskänslor i 3 dagar ungefär. Känns lite som ja sitter/ligger i en båt. Känns inte så mycke när jag går. Första dagen va värst. Igår kände ja inte så mycke medan de idag känns lite mer. Funderar på om de e dålig sönn o förkylning som är boven. Verka va värst när ja sovit dåligt.

Ja, allt möjligt har jag haft. Blir jag riktigt ångest-angripen så känns det som om det ligger tegelstenar över bröstet på mig, svårt att andas. Andningen blir liksom kort och häftig. Det blir en kall klump i magen. Jag tappar all aptit och får liksom blackout i huvudet, saker försviner liksom. 

Känslan av att vilja spy finns också. Det är hemskt. Jag jobbar med min ångest varje dag...=(  

Jag har flera konstiga symptom som jag oroar mig för.  Lider jag av stress/ ångest eller har jag en sjukdom, det är detta som stressar mig? Det började för 3-4 år sedan med att jag kände mig lite låg, och jag hade några kroppsliga symptom som darrighet, stickningar, och domningar. Jag gick till farbror doktorn som tog lite blodprover och gjorde några enklare "test". Allt var normalt. Jag fick en remiss till en KBT-terapeut, som jag träffade 10 ggr. Men inte blev jag bättre för det, jag utvecklade istället fler symptom, vilket stressar/ oroar mig.

Darrighet

Domningar

Myrkryp

Konstiga pirrningar, främst i benen

Hjärtklappning

Inre skakningar (känns i bland som kroppsdelar skälver)

Muskelryckningar över allt på kroppen, kommer i olika intensitet

Känsla av hetta/ sveda på låren

Stel och värk i leder (känns ibland som jag har feber utan febern)

Kolsyrekänsla, främst i bröstet

Ostadighets känslor

Lätt yrsel

Jag har säkert fler symptom, och alla är ju inte på tapeten samtidigt (som tur är).

Allt detta har även gjort mig hypokondrisk, så man blir ju bara mer och mer orolig för att det inte är stress och ångest utan någon otrevlig sjukdom.

Jag läser bara in negativa tankar kring detta, då jag inte kan koppla ihop symptomen men stressiga/ jobbiga händelser, utan det uppstår när man mår som bäst, och då "måste" man lida av en neurologisk sjuk".

Jag tränar styrketräning och kör lite yoga, och detta funkar bra, vilket det inte borde om jag var neurologisk sjuk, kan man tycka.. Jag piskar övriga familjen på balansövningarna på Wii-fit, och det är inte lätt kan jag säga, och detta borde ju vara ett problem om man vore "sjuk". Sedan så har jag stora problem att stå på ett ben när jag blundar, men det har jag alltid haft, och vips så går tankarna tillbaka till att detta är nog en farlig sjukdom i alla fall.

Vad göra, vad är detta?

Åh, jag har det! De är toppen! Helt klart värt att prata med läkare om det, jag tar dem för mina skakningar, hjärtklappningarna kan jag kontrollera men när jag börjar skaka kan det gå till överdrift.