Inlägg från: Emmsan1 |Visa alla inlägg
  • Emmsan1

    Barn som dött tillföljd av sjukdom

    Vi förlorade våran lilla Ella 10 veckor o 1 dag gammal. Hon föddes med en allvarlig blodsjukdom. Det finns bot, benmärgstransplantation. Allt såg bra ut o vi åkte ner till Huddinge för att genomgå transpl. Men det blev för mycket för henne. Hon fick massor med olika komplikationer. Bla hjärnblödning o svamp. Hennes liv gick inte att rädda. Efter 10 dagar på BIVA på Astrid Lindgren fick vi stänga av resperatorn.

    Men vi fick 5 veckor med henne hemma.  5 v som betyder otroligt mycket i dag. Vi fick lära känna en underbar glad liten tös o hennes vilja att leva.

    Hon fick somna in i mina armar 25/9-09.

    Varma kramar till er alla underbara ängla mammor, tack för att ni finns här att prata med. Det betyder otroligt mycket för mig.

  • Emmsan1

    Scharlotta: Jag det är det verkligen !

    Har en liten undran. Är det någon av er som har en ärftlig sjukdom?
    Våran är det o det är 25% risk att våra barn blir sjuka.
    Som det ser ut för oss så vet man inte hur genen ser ut. De forskar på oss men i dagsläget kan vi inte göra fostervatten prov.
    Vi har två barn. Varav våran älsta Emilia hade också denna sjukdom. Hon är transplanterad o fullt frisk 5 åring.

    Vi vill ju jätte gärna ha fler barn i framtiden men jag göra det aldrig igen om vi inte hittar genen.
    Det är en stor sorg att inte få bestämma själv. Men jag vill inte att ett barn ska behöva genomlida det som dem måste för att överleva, om de blir sjuka.

  • Emmsan1
    scharlotta skrev 2010-01-21 11:32:37 följande:
    Jo, för oss är det också 25% risk. När vi fick diagnosen så gjordes en hudbiopsi på Theo som är skickad till Holland, det kan ta allt mellan 3 månader och 3 år att få provsvaren. Det kan ta ännu längre än så om han har en mutation som aldrig upptäckts förut.. Vi vill också ha fler barn, om jag blir gravid nu så går det att ta reda på om barnet är friskt eller inte, men det tar så pass lång tid att om det skulle visa sig att det har samma sjukdom så skulle det li en abort i vecka 18 eller så.. Vi känner att vi inte skulle klara av en så pass sen abort, så vi väntar hellre.
    Ja det är samma för oss. De har hittat många gener o det går framåt i forkningen. Men vi vet inte om det någonsin kommer att hitta just våran. Jag har en tremenning i USA som fick en dotter 02 med samma sjukdom, som också avled senare. Så forskarna har tre barn i samma släkt att forska på.
    Man förstår nog inte riktigt hur svårt det är att hitta den. Men jag tycker att inte skulle kunna vara s svårt när det är så många i släkten...

    Han även en avlägsen släkting som har släktforskat en hel del o han har hittat många barn långt tillbaka i tiden som troligtvis dött av samma sjukdom.
    Otäckt tycker jag.

    Men jag blir så otroligt ledsen o jag får ingen ro i kroppen.
    Men jag vet att jag kommer inte att sätta ett till barns liv på spel. O sen vill jag inte att mina andra barn ska behöva gå igenom detta igen. Våran Emilia har tagit detta jätte hårt.
    Det som också göra mig så sorgsen är att Emilia vill så gärna ha ett till syskon. Hon frågar mig flera gånger i veckan när hon ska få ett syskon. Det är lite svårt att förklara en sån sak för en 5 åring

    Schalotta- Har ni fler barn?
  • Emmsan1

    Scharlotta- Hoppas verkligen att det inte är den genitiska ni har. O att ni får svar så snabbt som möjligt.
    Våran sjukdom är väldigt ny el vad man ska säga. Det är i början av 90-talet som man kunde börja behandla den. Men de senaste åren har det hänt en hel del. Så det är bara att vänta o hoppas på det bästa.

    Cinza-o va skönt för er att det inte är genetiskt.
    Har ni fler barn ? ska ni skaffa fler?

    mamma0301- Hoppas verkligen att det går bra för eran lilla kille.

    Kramar.

  • Emmsan1
    Cinza skrev 2010-01-21 22:39:35 följande:
    Vi har inga fler barn, men vi jobbar på det. Förhoppningsvis så tar det sig snart.
    Va mysigt. Lycka till !
    Kramar
  • Emmsan1
    poik07 skrev 2010-01-21 23:33:31 följande:
    Skönt att några hittade hit på en gång.Vi förlorade Linus i en massiv infektion. Alltså inget genetiskt utan bara flera svåra virus på en gång.Linus död utreds nu av forskare på KS. De liksom jag tror att "något" var fel på honom, någon sjukdom / åkomma hade han.Man kan inte ha så många små fel utan att det inte "var" något.Problemet nu är att den lilla hudbit och de droppar blod de har räcker inte till mycket men jag hoppas de hittar ett svar snart för detta gnager sönder mig.Blir bara så förbannad att inte läkarna lyssnade på mig när jag skrek på hjälp.Ibland känner man sig så ensam och behöver andra som kanske kan förstå den otroliga saknaden man bär på varje dag.Kramar till alla!
    Usch va hemskt, lider verkligen med er. Hoppas de hittar orsaken. Det kommer ju kanske inte kännas bättre men man får en annan ro i kroppen.
    En liten hudbit o blod va det ända de tog av Ella med, så jag hoppas också verkligen att de räcker för forskarna.

    Varma styrke kramar.
  • Emmsan1
    scharlotta skrev 2010-01-25 13:49:24 följande:
    Jag sitter här och läser om alla underbart tappra änglaföräldrar och föräldrar till svårt sjuka barn, det gör så ont i hjärtat. Jag kommer på mig själv att tänka "hur klarar de av det?", men svaret är alltid detsamma, vad har man för val? Jag tänker inte på att andra kanske tänker så om mig, jag är ju också en änglaförälder. Jag har aldrig tyckt synd om mig själv, men jag sitter ändå och tycker synd om alla er. För även om jag inte tycker att det är synd om mig, så önskar jag att ingen annan ska behöva gå igenom något liknande. Mitt hjärta skriker för varje barn jag läser om..Tänk vad man måste leva med, och hur man anpassar sig efter alla situationer, även de allra jobbigaste. De situationer som känns helt omöjliga när man står utanför, och när man befinner sig mitt i kan det kännas ännu mer omöjligt, men man gör så gott man kan, gör det jobbiga till vardag. Och efteråt kan man se tillbaka och tänka på hur man faktiskt tog sig igenom det där fruktansvärda som man aldrig trodde skulle hända en själv.. Många kramar till alla er!
    Så sant allt du skriver. Innan man va med om det här trodde man aldrig att man skulle överleva det om det hände. Men nu när man är mitt upp i det så har man ju inget val.
    Lider med alla som tvingas gå igenom det.

    I dag är det 4 mån sen våran lilla Ella somnade in i mina armar.
    Tiden går men jag står kvar =(

    Varma kramar till alla underbara änglaföräldrar.
  • Emmsan1

    Hur tänker ni som har genetiska sjukdomer. Om de inte hittar eran "sjuka gen" ska ni prova igen ändå?
    För mig är det så jobbigt. Det gnager i huvudet på mig hela tiden. Vill ju så gärna men jag vet inte om vi vågar.
    Våran risk ligger på 25% att få ett sjuk men även om det blir sjukt så finns det behandling. Det är en tuff behandling, barnet måste genomgå en benmärgstransplantation.
    Vi har ju tre barn var av vår älsta klarade sig o våran mellan kille är frisk.

    Behöver hjälp, behöver bolla med någon som förstår....

  • Emmsan1

    Schrlotta-
    Kommer inte ihåg, finns det något hjälp för er sjukdom? Går den att bota?

    Jag håller verkligen på att bli tokig känner jag.
    Ja jag känner som du när det gäller dom här 25%. Det är ju 1 på 4 men vi har ju liksom fått 2 av 3 sjuka. Känns inte som odsen är på våran sida.

    Vi ju så gärna....

  • Emmsan1

    Ja man är ju livrädd...
    Men tankarna o längtan efter ett till barn försvinner ju inte.
    O om det händer, vad gör man då? Hur blir man efter att gå igenom det igen???

    Livet är så förbannat orättvis. Har så otroligt mycket illska i mig just nu...

  • Emmsan1

    Sharlotta-
    Jag har gått igenom många faser el vad man ska säga. O nu är ett av dem illska. Men det går väldigt upp o ner. Det är nog väldigt olika hur man reagerar.

    nonayti-
    Beklagar så att ni inte fick behålla er lilla tjej, men jag vill också gratta till er lilla kille.
    Det är väldigt svårt det där. Min längtan är så  stor så jag vill också ändå, men ibland känner jag att jag inte kan vara så självisk mot barnet el våran andra två barn.
    Men jag vet inte. Det är så här hela tiden jag kastas fram o tillbaka. O jag vet varken ut el ni.
    Men tack så jätte mycket för att du delade med dig av eran historia.
    Kan känna att det hjälper mig en del att se hur olika tänker.

    Hoppas innerligt att ni får fler friska barn o att ni inte behöver gå igenom det igen.

    Varma Kramar alla underbara ängla mammor.

  • Emmsan1

    Scharlotta-
    Vill önska lilla Theo grattis på födelsedagen. Jag är säker på att han fick ett underbart kalas uppe i himlen i går. O att han hade massor av andra änglabarn runt sig.
    Men jag önska också att han skulle fått varit här hos er <3

    Varma styrke kramar !

  • Emmsan1
    poik07 skrev 2010-02-13 20:00:26 följande:
    Scharlotta, skickar en stor kram till er idag.Hoppas dagen blev så fin det bara gick.På måndag har det gått 2 år sedan Linus gick bort. Tiden går såå fort.Jag är ledig då så vi skall gå ner till graven och göra lite fint.Usch, känns tungt redan nu. Skickar en Kram och Tanke till alla! Ta hand om varandra imorgon!!
    Hoppas verkligen att dagen har gått så bra som den bara kan.
    Skickar massor med styrke kramar.
  • Emmsan1
    scharlotta skrev 2010-02-18 22:41:01 följande:
    Måste få spamma lite! De har hittat Theos mutation! Känner mig så lättad.. har varit övertygad om att de aldrig skulle hitta dem..Känns bra att vi får bestämma själva när vi vill försöka bli gravida igen.
    O vad härligt för er. Skönt att inte behöva fundera på det mer.
    All lycka nu i framtiden.
    Kramar
Svar på tråden Barn som dött tillföljd av sjukdom