Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5
Jag syndade som sjutton under v 5-8 nånstans där. Var ju redan i v7-8 när jag insåg att jag var gravid - var inte riktigt planerat, och så bröt lillstumpan armen i samma veva som mensen borde kommit, så att det var mkt annat att tänka på så jag reagerade inte på de tidiga tecknen, tänkte inte ens på att tanten inte kom som hon skulle... . Det här var ju i slutet av sommaren, favvokäket var baconlindade grillade champinjoner med massor av grönmögelost i... oftast med ett eller några glas rött. Bolmade som en skorsten gjorde jag oxå, hade lagt mig till med ovanan att semesterröka över sommaren och det blev ju inte mindre med armbrott o dubbla operationer på lilltjejen. Var även med henne in på rtg 2 ggr utan att tänka på att jag borde haft sånt förkläde på mig, och personalen tänkte nog inte heller eftersom hon var lätt hysterisk, 3:e gången hängde de på mig en sån - funderade inte så mkt på det förrens jag nån vecka senare insåg att jag var gravid....
Hade jätteångest för allt detta och berättade för min BM om hur jag kände, och hon var helt underbar och skickade mig till en läkare på förlossningen som gjorde UL och satt ned och förklarade hur små riskerna var - nu var det ju så tidigt i grav så det hade antagligen resulterat i mf för min del om det varit ngt. Men hon sa iaf att riskerna finns, men de är så otroligt små, och man får försöka se framåt för det är inte bra för bebbo att mamman går o oroar sig heller.
Stor kram, prata med BM om du känner dig orolig, jag tror inte det är ngn fara alls. De flesta barn föds ju friska trots alla synder som mödrarna hinner begå mer eller mindre omedvetet under grav.
Kramis