30+ som fick första barnet 2006 *4*

Malinkat- åh ja, det där är ett dilemma. Svårt att ställa in sig på saker när man väntar på besked. Kan väldigt nära sympatisera med dina känslor då vi har samma samtal här hemma. Ena dagen är vi på väg till London för jobb för hans skull och nästa så vill jag stanna i Örebro för min skull.

Billabong- ja det är verkligen skönt när de kan sätta ord på saker :)

Vi4- söt han är E! Och vilket minne han har . Vad skönt att han hämtade sig från nattens hostningar och hoppas det håller i sig.

Det blev i ingen tur till VC idag då Tyra vaknade pigg och glad, dom gör inget åt öronvärk ändå sa dom på 1177 om det inte går sönder. Nåja, vi får väl se hur det blir inatt.
Ingen mamma kom på besök heller när barnen blev sjuka i feber. Så ja, just nu vill jag mest gnälla och det beror nog mer på sömnbristen än andra faktorer.

Assar - en sån dag vill jag också ha. Ska ordna en sån dag till helgen. En med hög mys- och nöjdhetsfaktor

Kaz- åh va skoj med gymnastik och så bra med samma tider! :)

Hej och tack för att ni frågat, tjejerna mår bättre och är åter på dagis. Mamma med man har därför anlänt och vi får lyxen att bli avlastade på en vardag. Första gången :)
Mannen har börjat sitt nya jobb och har blivit uppringd för att bli kallad till intervju till ytterligare ett jobb vilket han tackat nej till då han tror på stället han hamnat på nu. Men det gjorde gott för hans självförtroende

Nu sova! Skriver mer imorgon.

M73- vad skönt att det gick bra och att det är över. V, sövdes också som liten vid en op. Minns hur nervöst det var.

Gladhanna- det låter som nu haft det riktigt bra

Kaz- vad roligt med jumpan!

Piggly- åh, så stor och åker skidor :)

Milla c- nä, kan va svårt att förlika sig med måste saker ibland, speciellt när man inte fått va med och välja måstet till att börja med. :/ Jag hoppas medicinerna ändå ge dig en mer angenäm vardag?

Haha, älskart!

Sorry att jag är så sporadisk här inne, jag läser betydligt oftare än jag skriver nåt.
Mannen har börjat nya jobbet och eftersom extrajobbet vägrade släppa han tidigare så är han inne på sin 14 dag irad. Idag är han i Sthlm och jobbar , landar 16 på stationen, går raka vägen till garaget för 16.30 börjar passet på banken. Lö och sö jobbar han också och först nästa lö blir han ledig. Då är bankjobber slut.
Jag sköter allt annat inkl. pendlar bussar till dagis på andra sidan stan med tjejerna dagligen. Vi är så trötta på kvällarna, alla 4. Ingen bra kombo för mannen och mig, ses aldrig och när vi gör det är vi trötta, som upplagt för diskussioner (läs tjafs) men vi har iaf lyckats att inte lägga oss som ovänner. Jag kan inte låta bli att känna ett sting av avund för han får allt det roliga med ett nytt jobb och jag fick allt annat, inte att jag missunnar honom men hur blev allt annat mitt? Nåja, när han kommit igång och landat med det nya så kommer vi kunna lösa det på bättre sätt, blev lite tungt nu bara.

Idag har jag jämfört 3 körskolor, måste ha ett körkort. Nu jä*lar blir köra av

kaz > Ja, vi verkar inte få någon plats här i närheten förens i höst. Vi sökte hit redan när vi flyttade hit men det är lite avflyttningar i området så platser finns inte :-/ . Vi får helt enkelt pendla buss fram till sommaren. Jag funderar allvarligt på att gå mammaledig i sommar igen med barnen även fast jag skulle behöva få ett  sommarjobb och skapa mig ett nätverk och en plats i Örebros arbetsliv.

Milla C > Heh, jo för honom är det askul och utmanande men såklart inte utan press och det är klart att han tycker det är jobbigt att jag fått det jobbigt samtidigt. Jag vet ju att det är en period vi är inne nu där vi behöver anpassa oss till de nya premisserna i våra liv och få det att funka. Känns lite rörigt och jag skulle gärna vakna upp om en månad då saker stabiliserats lite.

Drutten > Usch vilket jobbigt uppvak och oroligt när han inte fick luft men lite roligt sådär retroperspektivt på det sätt du beskrev . Mår han bra nu?
Ja, det känns inte odelat roligt (med hans jobb) framförallt pga att det kommit så mycket nytt om vad som förväntas av honom hela tiden vilket betyder att det förväntas massor av mig också. Tex att han ska resa och är bortrest 2 dagar i veckan plötsligt och med övernattningar. Jobbet i grannstaden har blivit ett jobb med Sverige som arbetsplats. Han bara accepterar (måste ju det såklart) och jag ska bara anpassa mig och det med omedelbar verkan. Jag som brukar se mig som anpassningsbar och det hyfsat snabbt, inte rädd för förändringar och gillar utmaningar, hittar sätt att lösa saker och så vidare plus att jag var så glad för honom. Just nu känner jag inte så, istället för att lösa allt så hakar jag upp mig på att jag är en hotellverksamhet, städar, tvättar, lagar mat och matlådor, tar hand om barnen och nu kommer han inte ens hem på veckorna. Plus heltidsstudier och sitter på buss upp till 3 timmar om dagen.
Du ser, mina glasögon är ego-glasögon och har fastnat på näsan, jag måste vidare för det här äter ju på mig uppenbarligen. Jag vet bara inte vad jag ska göra annorlunda. Eller jo, när jag skrev det ser jag, jag ska göra det jag gör bäst, släppa det, se det positiva och tänka på det som en övergångsperiod. Imorgon vaknar jag glad och ensam, haha närå, jag firar hjärtansdagen med barnen ju
Fast du har rätt , jag behöver göra saker för mig själv och en sak ska jag göra nu för min egen skull, jag ska ta körkort och den tiden ska jag hitta och kräva
Hoppas jag inte gnällt för mycket.

asap > Yey, så härligt det där lät. Vad bra att det gick så bra för er alla, för svärisar, barn, dig och maken

Åh tack för att ni hjälper mig att stå ut och komma tillrätta med allt, det är otrolig vad mycket klokare man blir med fleras tankar, frågor och kunskaper.
Igår fick jag ett sms om att han skulle vara borta (sova borta 20-21 feb) och då sa jag ifrån. Alltså han är bara i Sthlm och Tyra fyller 4år. Han får faktiskt pallra sig hem, denna gång.
Mitt i allt så hade han glömt av hennes bemärkelsedag. Jag kände att vi nog behövde prata lite om saker så igår kväll när han gjort dubbla pass (ett på banken ett på jobbet) satte vi oss ner och förhandlade lite Alltså bara försökte hitta ett sätt där vi inte kan misslyckas och därmed slippa träta mer. Tills vidare sköter jag allt mot att han försöker ta sig hem i mesta möjliga mån om så bara för att sova. Båda nöjda och glada och idag vaknade jag som utlovat glad.
Jag kan inte ändra vår sits bara min inställning till det och det var skönt att hamna på samma sida igen :)

Assar- jodu, sa jag att jag läser arbetsrätt nu? Heh, jag har haft en hel del att säga om rekryteringen från flera håll men backat då han får alla delar i det han tycker är roligt med juridik och dom bitar han är bra på. För hans del så är vinsterna i längden större än förändringarna eller 'alla bortglömda detaljer' (hehe) då det kommer ta honom till väldigt många möjligheter i branschen.
Vi har däremot lärt oss att blixtrekrytetingar kommer med bakslag och kommer inte gå på den minan framöver . Inget är skrivet i sten och funkar det inte så har han kommit till intervju på alla sökta jobb utom 2, det löser sig på ett eller annat sätt.
Men rätt har du, vill man kan man strida om en hel del.

Vi4 - åh, jag önskar jag hade en lösning på allt för dig. Jag blir orolig när du är så trött och inte kan slå av på takten eller se ett sätt du kan få återhämtning på.
Samtidigt tycker jag inte det är konstigt alls att luften gått ur dig med tanke på all press i olika sammanhang på sistone.
Härligt att du tagit upp samtal och mindfullness, jag hoppas det ger dig massor.

Hoppas ni alla haft en fin alla hjärtans dag! Ni är bäst!

M73 - åh nej, du ska ju va frisk och ledig. Fast tänk om din kropp hjälpt dig? Enda sättet att riktigt ursäkta sig med en filt i soffan och en god bok utan att ens kunna göra annat är med hjälp av en förkylning?
Krya på er i alla fall, snabbt. Ja det är inte en helt dum ide. Kanske hittar jag inte så mycket tid nu i vår med tanke på allt bussande, i så fall blir det intensivkurs närmare sommaren.
För kortet ska jag ha !