Mandra, uscha, låter inte kul det där... Har en kompis här också vars son har varit sjuk länge nu, med höga febertoppar regelbundet och ont i magen. De var på akuten men de kunde inte göra så mycket, "bara" att vänta ut..... Jobbigt! Så är våra hostor här hemma inte mycket att språka över......
Och ja Mandra, nytt dagis i morrn! Och jag hoppas med att knägrejjen blir av....;-D
Bra plan Mandra - man vill ju inte att hostan ska sätta sig för djupt. Jag har också tid för kidsen imorrn, de har hostat så länge nu. Krya på er!!
juni, vad härligt med Legoland! Trots en dansk i familjen har vi inte varit där än.... kanske blir det ett äventyr för oss i sommar, vi ska inte ha några fasta planer (om jag skulle få fler bröllop att fota...), och då är Legoland inte allt för långt bort för oss att göra som "impuls".
Och det med H som inte vill till förskolan - Elvira har såna dagar, även om hon inte kan uttrycka det än. Men då märks det för att hon är så trött, varit mycket intryck etc - behöver bara en liten paus så är hon tillbaka igen. Alfred kan också vara slut efter en vecka med utflykter och annat ståhej.
Efter torsdagens artroskopi var jag tillbaka till sjukhuset idag, de skulle bara kolla att det såg ok ut. Jag trodde jag skulle orka skutta dit (ca 3 km) på kryckor, men tji fick jag 
En kompis skjutsade mig och det blev taxi hem. Läkarna har inte varit något vidare med information tycker jag - vad jag bör och inte bör göra, träning etc. Och man kommer ju inte på alla frågor just när man behöver dem. De glömde också ge mig recept på en medicin jag bör ha ett par dagar, och här kan de inte ringa in recept..... så jag sa att om det inte var livsviktigt så skuttar jag alltså inte hela vägen tillbaka nu. Funderar på att kontakta en annan ortoped för själva "efterarbetet" så att jag vet hur jag ska hantera mig själv. Har i alla fall listat ut att det jag hade var en förstorad vävnad som på de flesta växer bort, och problemen den orsakar liknar dessa som vid trasig minisk. De tog bort den, och sen har jag också "chondromalaci", något slags mjukt brosk vid knäskålen, och de symtom den ger känner jag ju också igen. Så nu hoppas jag att det går snabbt över! Hoppas nog maken också, han springer runt som en galning och fixar med barn och handling etc medan jag ligger på soffan och ojjar mig 
och för er som orkar, en liten KINDERGARTEN rapport! Det går över förväntan! Thorsten fick lämna bägge barnen en stund både igår och idag, Elvira hade varit lite observerande, men inte ledsen. Alfred har på tre dagar blivit modig och försöker prata en massa tyska och vill stanna där när det varit dags att gå. Tjoho!
Trevlig helg alla! Och så håller jag tummarna för att det blir bebis i andra tråden i helgen (Minna ;)
Vi4, det bästa och värsta med Tyskland är att det finns en mängd läkare och sjukgymnaster att välja på.......... har upptäckt att sjukhus-svängen är långsam och ostrukturerad i alla fall, så jag ska hitta ortoped/sjukgymnast som jobbar privat men dit man får komma med sitt sjukförsäkringskort (alltså inga extra kostnader). Ska till min husläkare i morrn som ska kolla stygnen, hon kan förhoppningsvis tipsa om någon. Sen har jag ju gymmet jag skulle börja gå till men inte fick innan operationen. Där gör man upp en träningsplan med gymmets egna läkare.....så något ska jag nog hitta
Och GRATTIS till dig också, disputationsdags, tjoho! Och jag håller tummarna för att du då inte får dricka av det goda 
Milla, visst blir ni bjudna!
Pyttis, mmmm semlor!
Nu ska jag försöka få lite gjort. Min goa make cyklade med barnen till dagis, fick stanna en stund med förvirrad Alfred (de skulle äta frukost i ett annat rum, alla var maskeradutklädda, han hade ännu inte sin spindelmannendräkt på etc), nu är han på jobbet, snart ska han hämta barnen, komma hem med dem, åka till jobbet igen.... puh! Jag tänkte hämta dem idag men fick inse mina begränsningar. Jag och mitt fotbollsstor knä var ute i morgonsolen och hoppade till affären. Det var ett lagom äventyr
Men usch Juni, att du mår så! Min spiral har jag gått till mödravården med, de har kunnat kolla den. Krya på dig!
Juni, vad känner du själv? har de lekt bra ihop och du tycker att det har funkat, kanske du ska försöka luska ut lite mer om varför hon inte vill gå. Säga att hon förståss inte behöver, men att tänk vad kul med kalas och andra barn att leka med etc. Om det känns som att hon faktiskt inte vill ändå, så skulle jag nog be föräldern till födelsedagsbarnet om lite "frist", dvs kolla om det skulle vara ok om hon kommer spontant. Det har vi gjort en gång, Alfred var inbuden på kalas samtidigt som mormor & morfar var här på besök. Han ville hellre vara med mormor och morfar, och vi fick komma om det liksom passade Alfred just den dagen. Jag tryckte dock inte så hårt på att han skulle gå - är inte jätteförtjust i denna familj, pojken slåss väldigt mycket och har föräldrar som tillåter det.....
Assar, ja ibland undrar man! FB är ju liksom...... FB. 
Vi4, jag ska få komma till en sjukgymnast, vi får se vem det är Har idag varit hos någon slags specialist som även han kändes stressad men i alla fall gett mig riktilinjer och på fredag ger mig remiss till sjukgymnast. Har rätt ont men det menade han var normalt, så jag får knapra Voltaren vid behov och idag ska jag försöka snigla mig iväg till dagis och hämta goungarna! Thorsten har jour om jag inte fixar det
Mandra, ja visst är de tappra mina troll! Jag känner mig så glad och förvånad och lite stolt över hur bra det går. Idag ska Elvira sova där första gången också, ska hämta dem 14.30. Alfred babblar på, massor av tyska blandat med lite svenska och danska förståss, men att han vågar och tar för sig är ju huvudsaken. Och Thorsten och jag konstaterade i morse att Elvira också verkar mycket gladare. Så det var nog rätt val!
Mandra, vilket lustigt sätt att uttrycka sig på, "uppe i det blå".....Avklädning, påklädning och specialpedagog?? Alfred är verkligen i sin egen värld i de situationerna också..... Man hoppas ju att de skulle säga om det var något annat också, men jag skulle nog fråga ändå, för min egen själaros skull. Och att det är fokuseringssvårigheter när det är stojjigt, det får jag med........ Hoppas ni får bra verktyg, och att det inte är annat än det de sa! Och som Pyttis sa, jag vill också gärna ta del av verktygen i så fall, Alfred är lllååååååååååååånnnnnnnngggggggsssssaaaammmmm........ hemma och på dagis. Kamp med tiden när kläder ska på och av!
Lycka till med samtalet Mandra. Och jag kan säga att din beskrivning låter precis som Alfred. Skulle han "testas" så skulle han förmodligen heller aldrig komma utanför dörrn....
Juni, svar inne
Vassego!