Gbg: Som alla andra sagt: Vilken jobbig situation
! Har inget bra råd att ge. Det verkar som att du redan rått henne att verkligen tänka efter om det beslut de fattat är något hon kommer kunna leva med resten av livet.
juni: Wow! I fas med läsningen trots att det bara är en vecka kvar - och den senaste tiden varit allt annat än lugn och skön för dig. Jag är imponerad!
Malin: Julkapparna klara redan! Tänk om man hade den diciplinen
!
Ego: Jag tänkte ett par timmar, och "avbokade" storasysters bjudning. Det kändes faktiskt helt rätt att göra det, eftersom jag gjorde det helt för min egen skull och inte som "hämd" - även om det var hela familjens "avbokningar" av Gabriels födelsedagskalas som var den utlösande faktorn.
Pappa ringde för den delen i förrgår och sa att han "skämdes lite" för att han inte kommer (bra), men att "det har ju varit planerat länge att avsluta säsongen då". "Det har varit planerat länge att Gabriel fyller år den 20:e också, ungefär fyra år" svarade jag. Är så trött på att det ska vara strul med kalaset
varje år. Nu är Gabriel så pass stor också att han verkligen vill att folk ska komma på hans kalas.
Skickade ut inbjudningar till G´s kompiskalas via SMS igår morse (Gabriel är hemma med feber), och fick ett svar som nästan fick mig att ge upp hela det här kalasandet. EN av Gabriels kompisars mamma lever ."varannan vecka"-liv och svarade "Vilken jättedålig dag. Jag har inte X den helgen, plus att jag firar 25-årsfest dagen innan" Svarade och bad om pappans mobilnummer istället, men har inte fått det.