30+ som fick första barnet 2006 *4*
Egotillägg: Det är annorlunda att träna "Friskis och Svettis" när man har en nästan fyraåring med sig .
Egotillägg: Det är annorlunda att träna "Friskis och Svettis" när man har en nästan fyraåring med sig .
Jösses, vad ni har skrivit ! Sticker bara in näsan för att skriva ner ett citat ifrån Jesper Juuls "Ditt kompetenta barn" som jag läser för jobbets räkning just nu. Det är ang trotsåldern:
"Bäst som man en morgon står och klär på dem drar de en i armen och säger "Kan själv!" eller "Vill själv!" Vid den tidpunkten blir många föräldrar trotsiga och svarar: "Nej, det kan du inte!", "nej, sluta nu, vi har inte tid med sånt trams" eller något liknande. Barnen blir självständiga och de vuxna blir trotsiga."
Jag skrattade iaf gott åt det stycket. Något att tänka på nästa morgon det händer?
För er som bor "i närheten" av Arboga och har semesterdagar kvar - eller inte vet vad ni ska göra i helgen - så kan jag tipsa er om att komma hit och titta på "Medeltidsdagarna" - som började idag och håller på t om söndag. Det finns marknader (med både medeltida och inte så medeltida ), ponnyridning, medeltida lekar, riddarspel och medeltidsrodd på ån på kvällarna bland annat. De flesta av oss Arbogabor klär oss i medeltidskläder när vi går omkring för att titta och göra saker, så det är ganska "bra stämning".
Har inte hunnit läsa bakåt mer än sista sidan, och kommer med lite spridda kommentarer. Hoppas att ingen känner sig förbigången om jag missar något.
Mandra: Ny garderob inför pluggstarten låter finemang. Speciellt om du inte köpt särskilt mycket kläder på åtta år .
Visst är det härligt när barnen leker så fint själva.
malin: Som andra sagt: Härliga bilder. Det är ju faktikst ett par naturfoton med också . Men ett eller två roliga barnbilder (som ju är sååå enkla att få till ) kanske?
Drutten: Duktiga A att visa tänderna när de behövde dokumenteras. Hoppas att de permanenta tänderna inte skadats.
Assar: Grattis i efterskott till G!
Här har vi haft målare här som har målat fasaden den här veckan. Vi skulle väl ha kunnat göra det själva - men både jag och maken har höjdskräck . Nu på torsdag kommer en kiulle och hjälper oss att tapetsera om det stora sovrummet som killarna ska få dela sedan. Det hanns inte med nu i sommar. Hoppas att det ska gå bra för dem att dela rum, men det tror jag att det kommer göra. Bara inte Gabriel får för sig att gå och väcka Lucas allt för tidigt på morgnarna .
Här börjar saker och ting sakteliga gå mot "det normala" - dvs arbete-förskola- stressen . Imorgon börjar jag jobba, barnen ska gå första hela dagen på förskolan, och det kommer en målare som ska tapetsera det som ska bli barnens gemensamma rum. Men, varför ska man ta en sak i taget?
Hinner inte mer, för nu ska jag väcka L ifrån vilan och gå till förskolan med dem.
Har försökt läsa ikapp, men inser mina begränsningar och gör ett egoinlägg :
I dag vab:ade jag, för Lucas fick feber igår kväll som höll i sig idag. Gabriel ville gå till förskolan och träffa kompisarna, så jag lämnade honom där vid nio och sa att jag skulle hämta honom två. Nu kom jag redan vid strax efter halv två, och Gabriel och Lucas nästan flög i varandras armar. Sedan sa Gabriel till mig "Du sa att du skulle komma hem till middagen. Varför gjorde du inte det? Jag grät och grät" (Han menade nog att han trodde att jag skulle komma efter lunch, men ändå) En av pedagogerna berättade att Gabriel längtat efter oss hela dagen och varit väldigt ledsen. Min spontana reaktion var "Varför i h**vete rinde de inte!" - men eftersom det var ganska rörigt med flera barn som var på väg hem sa jag inget, utan tog barnen och gick hem. När jag kom hem ringde jag till förskolan och talade om för dem att om ett av våra barn är sjuka, men det andra är på förskolan, och barnet som är på förskolan vill komma hem (han hade t om bett att de skulle ringa mig) så fick de mer än gärna ringa oss - för vi kommer direkt och hämtar. Pedagogen jag pratade med tackade för att jag ringde och sa det, och berättade att de inte vågar ringa om de inte vet - för tydligen finns det föräldrar som blir arga när de gör det . Nog för att det är jobbigt att ha ett sjukt och ett friskt barn hemma, men jag tycker att det är självklart att hämta i ett sådant läge.
Dessutom visade det sig att Gabriel också är dålig. Han var ju som sagt var hängig när jag hämtade, och när vi kom hem somnade han i soffan. När han vaknade tog jag tempen på honom, och han hade 38,5 stackaren .