Vi som har prematura sammandragningar
060810 skrev 2010-08-05 20:38:40 följande:
Det var planen men i o m att jag blev inlagd så vart det inte så då de åkte till stödfamiljen istället.. Sen orkar min autistiske bror inte med dem och därför går det inte att ha dem där ute egentligen heller, men han skulle stannat hemma hos mig när de var i husvagnen. Sen säger min mamma så snällt att hon inte vill köra slut på sig.. Så stödfamiljen är enda egentliga alternativet efter imorn förmiddag om det inte blir bättre här. Men sen vill jag passa på att umgås så mycket som möjligt med dem inför Lund-vistelsen som nu inte är så långt borta längre... Så delad i allt nu.. Vill va med barnen men orkar inte med dem...
Hon hade räknat fel på veckorna! Känns så himla bra nu! Hoppas bara att jag lyckas knipa till snittet så det blir ett lugnt och fint planerat snitt istället för ett katastrofsnitt som det annars blir :/ Känner nu när det börjar närma sig att man börjar bli orolig att nåt ska hända igen... Hoppas och ber till högre makter att lilla liten fixar detta, klarar inte mista honom oxå.
). Hoppas ni förstår :) Men schnappi - vi lär träffas i Lund om allt går som det ska för oss :) Jag är jättenervös, är så otroligt rädd att något ska hända :(