vi hade en jobbig natt när ristin fick hög feber så hon började yra och hon viste inte vad hon gjorde med kroppen. Men efter att ha tagit av allt kläder och gav alvedon så somnade hon.
Vi följde sambon när han skulle lämna en älg igår och då såg pojken en 70 skylt och sa: io. var ju nästan rätt sjuan kan ju vara ett i och nollan ett O
Här igen. Nu har jag varigt hos min mamma och pappa och lillebror. dom har skickat renar till slakt snart är det renskiljning och då börjar vintern Med att lasta renbilarna ner mot vinterlandet. Träffa all släkt och allt annat folk man känner
här hemma har vi Ristin förkyld och troligen ögoninflammation. Men hon ska ju drabbas av allt. Kanske för hon är förtidigt född men öronen har klarat sig än så länge....
Skulle med pojken som vanligt idag och då kommer jag upp för en backe och man vet att det kan komma en bil.
körde saktare än 70 och så när jag är uppe i backen ser jag bara en några extraljus och sen får jag slad på sambons bil och klarar mig just från att krocka med lättlastbil som kommer och sen vi snurrar och hamnar i diket men som tur voltade vi inte men vart ganska så rädd ändå.
pojken ha lungnat sig nu. Bilen fick inga skador heller. Det var då tur att det var en släkting och en kolega till sambon som körde hem oss...så det blev inget dagis men en bil som behöver ny hjulinställning...
Här är det fullt hus emanuel och ristin har två kompisar som har varigt här sen i onsdags och ska vara här tills måndag. Och imorgon ska vi börja med renarna igen i kylan
hej...här händer det mycket....min sambo har fått sorkfeber. inte så roligt. man vet inte vad man ska göra. ska till han imorgon. han har hammnat i lycksele för där har dom bättre koll. och så har han streptokocker så barnen får inte träffa han då kan dom få svinböld....
känner mig maktlös...
var hos han idag. men var för jobbigt så for hem efter två timmar. Han spyr och har ont i magen och får inte kissa. Man vet inte vad som kommer näst och när han får komma hem.
Själv får jag inte i mog nå mat. Är väl chockad. Och man får inte i sig nått att dircka knappt....
ja. och så han han bara komma hem efter att varigt borta flera dagar. Man försöker. ja och det man läser känns som lindrigt men när man väl drabbas så är det värre....och särsilt när det är ens älskling.
Tackar alla som stöttar mig här...