Vi på CvL fortsättningen
Cah, du skriver så mycket klokt! Jag är överens med vartenda ord du skriver!!!!
Jag har inte vart i närheten att gå igenom det du gjort och inte vad många andra här heller gjort....men jag vet ändå och har mycket erfarenhet av livet när det är tungt.
Min första dotter kom som en lyckoträff på första försöket efter att ha tagit p-piller under 15 år, rökt och festat hejvilt.....Så otroligt lyckligt lottad var jag.
Efter det fick vi ju kämpa lite grann.....inte mycket, ja du vet ju. Men de två åren vi försökte och de 3 Ivfer vi gjorde innan underbara Viola blev till, gav mej en stääändig oro av att nåt skulle gå fel! Trots att jag plussade tog jag säkert 14 teststickor för att fatta det och jag kan faktiskt ärligt säga att jag aldrig under graviditeten tog det för givet, än idag sitter jag och gråter av lycka med henne i famnen och kan faktiskt inte fatta att jag lyckades få henne tillslut......och det var ju ett och ett halvt år sen jag plussade! Så för vissa....kanske det känns som man glömmer allt men inte för mig alla fall. Dessutom hade jag ju senare under graviditeten lite överhängande oro för blödning och moderkakan etc som gjorde det hela lite mer speciellt....och tillät mig på så sätt inte slappna av .Jag är så himla glad och innerligt lycklig över att läsa om personer som dig, förstår att du inte på något sätt bara kan se det som självklart bara för att du är i v20.....Det vore ju konstigt.
Äntligen får du snart känna små fladderrörelser i magen och utan att du vet ordet av får du putta undan rumpan eller hålla runt lilla huvet när du ska lägga dig o sova
!
KRAM!
Jag försökte aldrig med ett bälte men insåg ganska snart att det bästa var att gå saaakta och korta promenader och inte tro att man ska kunna köra på som vanligt för då får man fruktansvärt ont. Sova med kudde mellan knäna känns ganska bra det också. Hur känns det annars? Väntar ni en kille?
Fy det låter inte kul med tanden! Varför är det så att ni måste skjuta på Ivfen pga tandläkartiden eller? Hoppas att ni slipper, förstår din tidspress gumman! Är planen 1 Ivf eller 3 i DK nu? Massor med varma styrkekramar! 
Man undrar ju verkligen hur de har kunnat missat något sånt, men tyvärr är man ju inte förvånad! Kan det vara så att det har blivit så efter din utredning? Det låter osannolikt! När jag gick hos våran distansläkare som visade sig vara lite väl gammal i branchen, men det är en annan historia. Då gjorde de en spolning på mig och kollade min livmoder. När han gjorde den hade han rejäla problem att få in slangen (ursäkta detaljer) och det gjorde fruktansvärt ont! (jag har ju fött barn tidigare och det borde inte vara lika svårt då tex. Alla fall så var det fri passage i mina äggledare och efter spolningen var jag säker på att det skulle ta sig...men nej. Till saken hör att jag gjorde en konisering två år efter jag fått min dotter (där de tar bort en del av livmodertappen pga cellförändringar) , men som inte alls ska påverka möjligheten att bli gravid. När jag sen fick se våra resultat från CVL på våra embryon som alla var guldägg, ca 14 st med 10 poäng så börjar man ju undra, när jag sen blev gravid med ivfen nu förra våren så visade det sig att min moderkaka växt fast vid öppningen. Läkarna frågade om jag gjort kejsarsnitt eller om jag hade endomitrius, då moderkakan oftast växer fast i ett tidigare ärr..............Antagligen var det så att jag hade en ärrbildning på insidan där jag gjort min operation så spermierna aldrig kommit fram till äggen ens. Alltså kan det ha varit därför det var svårt att göra spolningen....något trots att jag beskrev mina tankar osv helt nonchalerades! Samma läkare "glömde" bort att vi innan hade ett gemensamt barn och därför togs inte det med i utredningen heller!!! Bara ett litet inlägg i hur det kan fungera i de där utredningarna! TACK o LOV att du fått svar men gud så ledsamt att det inte upptäckts tidigare. Jag hoppas att det nu äntligen leder dig närmare en lösning och att du ska bli Gravid! Styrke kramar till dig!
Många Kramar!
Snart 8 mån!!! Hon låter mest som killarna på reklamen, ni vet (comhem väl?) dagarna i ända, såå urgulligt!