Forts. VI som plussade efter ivf i Maj/Juni Del 3

Ingen förlossning här inte... Jag har fått tid för UL på fredag, då ska de bedömma när det är lämpligt att igångsättning sker. Troligtvis inte samma dag sa de även om jag kommer vara 41+0 då. Mer sannolikt till helgen eller början av nästa vecka... Om det nu inte kommer igång av sig själv innan dess.

Det som jag trodde var hemorrojder visade sig inte alls vara det, utan en böld (visst låter det mysigt?!). Borde ha fattat det med en gång eftersom den sitter på "fel ställe", en bra bit ovanför ändtarmsöppningen. Den sitter precis fel och gör helt sjukt ont (kan knappt sitta, sova är inte heller lätt), så idag jag gick till läkaren. Som käckt konstaterade att "sämre tajming kunde det knappast vara" med förlossningen så nära inpå. Sen konstaterade han att bölden var för omogen att tömma, att den kommer göra väldigt ont under förlossningen, och så skrev han ut lite antibiotika. Med lite (mycket) tur försvinner den av sig själv, annars måste den tömmas om några dagar (ber om ursäkt för alla äckliga detaljer!). Om en vecka skulle det troligtvis vara ok sa han, men min förlossning sker ju antagligen innan dess. Jag har inte varit särskilt orolig för förlossningsmärtan tidigare, men nu med detta elände som gör galet ont innan det ens har börjat något känns det lite mindre kul.. Det här var liksom droppen... Kan inte någonting någon gång bara vara okomplicerat?? Jag tror jag ska baka en kladdkaka för att trösta med mig nu..

Herr H, under "normala" förhållanden är det klart att pappan ska vara med på förlossningen. Men om han t.ex. inte har en bra relation till mamman och hon inte vill ha honom där så tycker jag inte att han har en automatisk rätt till det, det är ju trots allt hon som ska föda. Och man bör ha med den person som kan stötta bäst, tycker jag. Förhoppningsvis är det pappan!

Grattis Fröken Lycklig!! Det låter dramatiskt, ser fram emot att få höra mer snart!

Sol, ja det är på SÖS jag gör UL.

Fru H, hoppas ni slipper alltför lång hotellvistelse!

Grattis Vanillie! Vilken söt liten Alice

Vanillie, det låter ju som en väldigt bra förlossning. Och tänk att du redan var öppen 7 centimeter när du kom in

Jag är nyss hemkommen från Förlossningen efter diverse kontroller. Bebisen mår bra, hjärtljuden var bra och likaså mängden fostervatten, men den visar tyvärr inga tecken på att vilja komma ut... Jag är helt stängd fortfarande och livmodertappen ganska lång. Så om inget händer spontant innan dess så blir det igångsättning på söndag (41+2). Är jag fortfarande "omogen" då varnade läkaren för att det kan ta ganska lång tid, typ ett par dygn... Det känns iaf skönt att veta att det snart kommer sätta igång på ett eller annat sätt!
Antibiotikan verkar börjar få effekt på min eländiga böld, den gör fortfarande ont men jag tror den ändå är på tillbakagång, hoppas den försvinner ännu mer till på söndag!

Kort rapport från BB: vår underbara flicka föddes i natt med akut kejsarsnitt (din massör var kanske inte helt fel ute MissLillis...). Berättar mer om förlossningen som var lång och jobbig senare! Vår dotter vägde 3950 g fördelade på 49 cm, en stadig bit alltså Söt som ett troll med massor av hår
Vi blir kvar här några dagar pga kejsarsnittet.

Grattis Sol och grattis MissLillis!

Sol, jag fattade först efteråt att det var din man, var lite borta då pga värkarna.. Blev lite avis på att ni redan hade fött då
Lustigt att vi sprang på varandra på SÖS idag, jag var lite stressad eftersom vi var sena så jag hoppas jag inte verkade alltför oartig! Hur gick er vägning? S tyckte att han och din man kan gå på promenader här i Sjöstan (för ni bor väl här också?) med bebisarna i bärsjalar För min del dröjer det nog ett tag med promenader, särskilt med dessa snömängder.

Tycker också det skulle vara kul att träffas framåt våren när värsta virussäsongen är över och man hämtat sig från den värsta amningskoman! En kompis lilla dotter, en månad gammal, ligger på sjukhus allvarligt sjuk med RS så jag är minst sagt paranoid nu (de har en son på dagis och fick smittan därifrån).

Verkar som många av oss har haft lite småjobbiga förlossningar med sprickningar, akuta kejsarsnitt och diverse dramatik. Men det är det ju värt så klart!

Jag har lagt in min förlossningsberättelse på min profil för den som vill läsa. Har även lagt in ett par bilder i mappen Selma, som vårt lilla underverk heter

Har ingen aning om hur långt mitt snitt är, tycker det är svårt att se det ordentligt än så länge. Det gör inte lika ont längre, men jag är fortfarande ganska orörlig. Ni som har snittats, när har ni kunnat röra på er ordentligt igen? Är lite trött på att inte kunna klä på mig själv.

Jag har bara gått ner 5 kilo Fattar inte riktigt, en 4 kilos bebis, moderkaka, en dryg liter blod vid snittet, fostervatten, etc - måste ju bli mer än 5 kilo? Alltså har jag gått upp??? Fötterna är i och för sig bisarrt svullna, mycket mer än under graviditeten, men ändå.

Idag var vi på återbesök på BB då Selma hade en negativ viktkurva när vi lämnade BB i fredags. Idag var det ungefär plus minus noll så nytt besök på tisdag... Amningen krånglar lite så jag fick lite hjälp med den av en barsk men duktig BM. Vi har fått order om att sluta ge ersättningsmjölk som tillägg, som vi gjort från början eftersom Selma var så pass kraftig (de behöver det då tydligen) och amningen krånglat. S är lite ledsen för det då han har skött tillmatningen och verkligen bondat med lilla Selma under de stunderna. Så BM visade honom hur kan bära henne i en bärsjal och vara nära henne ändå Och vi kommer tillmata lite fortfarande vid de tillfällen då amningen inte riktigt vill sig.
Men blir ju lite stressad och orolig när hon inte går upp i vikt och amningen krånglar. Men eftersom hon var en liten tjockis vid födseln har hon att ta av och verkar må bra
Kan inte sluta förundras över detta lilla mirakel som kommit till oss

Selma sover också gärna länge så att det blir långt mellan amningspassen ibland, och det är nästan omöjligt att väcka henne. Efter besöket på BB igår har jag börjat föra en amningsdagbok, för att få koll på hur ofta och länge jag ammar. Det är faktiskt lite oftare än jag trodde, 8-9 gånger/dygn. 8 gånger är minimum sa BM så det borde ju vara ok?

Ska skicka S att handla amningste imorgon för att se om det kan hjälpa mjölkproduktionen. Någon som har provat det? Jag tycker inte om te men vad gör man inte?
Amningen börjar funka ok nu, jag hoppas bara att hon har börjat gå upp i vikt. För höger bröst behöver jag ofta en amningsnapp, men vänster funkar bra utan?? Märkligt, fattar inte varför.

Ja en fördel med flickor är att de inte kan kissa en i ansiktet Men det är många pojkar här i tråden!

Idag har vi badat Selma för första gången, det var mysigt Först var hon lite tveksam men sen verkade hon riktigt förtjust!

Idag hade Selma äntligen börja gå upp i vikt igen, det var en lättnad. 3660 gr väger hon nu. Idag har hon även ammat mycket tätare, det är ju bra men utmattande... Du måste vara helt slut Fröken lycklig! Fast vem är inte det?

Problemet med amningen är att hon inte öppnar munnen tillräckligt mycket och därför inte får ett bra grepp. Och så hon är hon väldigt snabb på att hugga tag i bröstvårtan, innan munnen är ordentligt öppen. Eftersom hon inte har ett bra grepp suger hon inte så effektivt och amningarna tenderar att bli rätt långa. Inte helt lätt att åtgärda men det är bara att kämpa på!

Selma har fortsatt att äta tätare, länge äter hon också så det blir inte mycket tid över till annat! Men de dagar hon är extra vaken och grinig kompenserar hon med att sova bättre på natten, i natt fick jag sova sammanlagt 5,5 timmar, underbart!
Hon är vaken längre perioder nu och det börjar bli svårare att trösta henne när hon skriker, vet inte riktigt vad man ska hitta på? Vi har plockat fram babysittern som det står att man kan använda från 3,5 kg, hoppas att hon gillar den.

Nog är det mycket hormoner i omlopp i kroppen, lite hela havet stormar ibland. Jag hade min värsta period i helgen, nu är jag lite stabilare tror jag Sömnmängden påverkar förstås också!

Jag brukar lägga Selma mot axeln en liten stund efter amning för att rapa/låta maten sjunka ner. Men kräkits har hon bara gjort ett par gånger när vi gav ersättning.
Amningen gör framsteg och jag behöver bara använda amningsnappen ibland. Men jag har fått sår på ena bröstvårtan, aj aj aj!

Grattis Fru H, så roligt att höra från dig! Nej lille Felix var ju inte så liten Selma bedömdes ligga 5% under snittet vid T-UL, men sen var hon ju en bastant liten guldklimp, så det är väl inte alltid helt korrekt det där.
Skönt att allt gick bra, även om det där hotellet inte låter som en höjdare.

Då var alla trådbebisarna födda Och många pojkar är det! Visst är det otroligt att vi har nått så här långt

Har en fråga till er, var sover era bebisar någonstans? Vi har en vagga i vårt sovrum, men där sover hon bara ibland på dagtid. På natten har vi lyft över madrassen + täcke från vaggan och lagt den mellan oss i vår 180-säng. Det har varit enklast att få henne att sova så (hon vill gärna ha lite kroppskontakt typ hålla handen, om hon inte är helt slocknad), och det är ju även enklare med nattamningen då. Hon har börjat sova rätt ok på nätterna, de senaste nätterna har hon somnat vid 00.30 - 01-tiden och sovit upp till 4 timmar, sen vaknar hon och jag ammar i sängen, sen brukar hon sova till mellan 7-8.30 på morgonen ungefär. Känns som jag utmanar ödet genom att skriva det men just nu funkar det iaf över förväntan. Jag hade inte alls tänkt samsova men det funkar som sagt ganska bra. Jag är dock ganska lättstörd när jag sover så på sikt vill jag nog att hon sover i egen säng. Men vaggan får inte plats bredvid sängen utan måste stå i andra änden av rummet, och en spjälsäng skulle inte få plats alls utan när det är dags för den är det tänkt att hon ska sova i eget rum. Fast det kanske inte funkar när hon har vant sig vid att sova i vår säng?

Vanillie, vi gav lite ersättning i början, men bara på kopp. Nu är det helamning som  gäller. Hur funkar det med flaskan, det stör inte amningen?

Sol, vad jobbigt med så mycket gaser. Men är det inte så att om de får för mycket mat så kräks de upp överflödet?

Jag har kvar amningsnappen men använder den bara ibland.

Kanske ska börja prova att lägga Selma i vaggan till natten och flytta henne till sängen vid nattamningen. Lite meckigt att flytta hennes madrass mitt i natten förstås. Vår säng består av 2 madrasser så vill inte att hon sover i glipan.

Intressant att höra var era små sover! Jag utmanade definitivt ödet igår när jag skrev att Selma sover bra på natten, i natt ville hon naturligtvis inte alls sova efter nattamningen. Om hon inte somnar vid amningen är det väldigt svårt att få henne att sova, oavsett tid på dygnet.

Låter ju bra att flaskmatning inte stör amning när den väl är etablerad. Då kan man ju pumpa ut så småningom och kanske låta sambon ta en natt då och då

Tänk att bara bajsa en gång i veckan... Här bajsas det frekvent, gärna på skötbordet när man tagit av blöjan... Hmmm...

Jag dricker ju amningste sen några dagar tillbaka, och det verkar ge effekt. Mer mjölk har jag iaf och jag tror faktiskt att Selma har blivit mindre gasig också.

Visst känner man sig otillräcklig när den lilla inte är nöjd. Men det är ju inte alltid så lätt! Ibland vill de inte äta, inte sova, inte vaggas, inte sitta i famnen, inte sitta i bärsjalen eller babysittern, inte vara själv, vill ingenting helt enkelt. Och då blir man lite rådvill!

Passar på att skriva lite då Selma för en gångs skull sover under dagtid och jag inte gör det.. Hon är väldigt duktig på att sova på natten, för det mesta, och det är jag väldigt tacksam för. Men på dagarna och framför allt kvällarna blir det amningsmaraton istället!

Jag har blivit kallad till föräldragrupp som börjar 23 mars. Hoppas att den värsta RS-perioden är över då, lite orolig för smitta är man ju och Selma är ju bara ca 5 veckor då.

Vi var på BVC i tisdags, då hade Selma nästan nått sin födelsevikt, 3890 var hon uppe i. Storlek 50 funkar fortfarande för henne, även om det börjar bli lite tajt ibland

Är rejält avis på er som tappat mycket i vikt snabbt. Jag gick upp 19 kilo, har gått ner 9 men nu verkar nedgången ha stannat av... 10 kvar alltså, hmm. Att få på sig sina gamla byxor känns avlägset tyvärr. Har ju inte kunnat röra så mycket på mig än pga snittet, men nu har jag gått på några kortare promenader med Selma i bärsjal (och broddar på fötterna!). Ska börja gå med barnvagnen snart tänkte jag, och trotsa snön!

Idag gick vi vår första barnvagnspromenad i solen, det var mysigt, tills hon började skrika mot slutet... Då gick vi ändå direkt efter en amning, och var ute i max 45 minuter, men hon ammar så tätt på dagen att det är svårt att hinna med något annat.

Vi har inte heller särskilt fasta kvällsrutiner. Är det ens möjligt när de är så här små? Vi är uppe tills hon slocknar, vilket den senaste veckan varit vid 23.30 - midnatt. Någon gång innan dess byter vi till pyjamas.

Ja det är ju inte helt lätt alltid att vara ensam med den lilla, har också haft henne med i badrummet när jag duschat! I babysittern eller på söktbordsmadrassen på golvet. Som tur är gillar hon badrummet väldigt mycket och brukar vara lugn där Ibland hinner man ju knappt äta.

Oj nu är det amningsdags igen...

Pust, svärisarna var på besök i kväll... Selma var inte direkt på sitt bästa humör, och de är av skolan att det är bara bra för bebisen att låta henne skrika ett tag... Själv tycker jag det är onödigt (och för hjärtskärande) att låta henne ligga och skrika när jag lätt kan trösta henne i min famn! Och så kom de med lite kommentarer om rapningsteknik.. suck. Och svärfar bjöd in sig själv på lunch på måndag, mer suck...
Ibland önskar jag att det var svärisarna som bodde 50 mil bort och min mamma som bodde i stan, istället för tvärtom...

Ja tråden går väl ut snart? Ska vi kanske byta namn på den? Typ något i stil "vi som fått våra små efter ivf våren 2009". Eller något sånt?

Kul att höra från dig Popcornpysen. Ditt inlägg påminde mig om att ringa BM och boka tid för återbesök så det har jag gjort nu! Mitten av april blir det.

Här har vi gått från brist på mjölk till överflöd och det orsakar ju också sina problem... Det blir mycket gaser och ibland har Selma svårt att få ett bra grepp, det hade ju hon redan från början förstås.

Vi har inte provat napp än, jag har funderat lite på det men är lite tveksam så väntar tills behovet känns trängande. Dom säger väl att det är ok med napp efter några veckor? Och även att den kan vara förebygga plötslig spädbarnsdöd? Fattar inte riktigt hur dock.