Bor du i Göteborgsområdet och funderar på att donera ditt barns navelsträngsblod ? Läs det här först!!!

Om du vill göra en insats så kan du istället för att donera ditt nyfödda barns blod anmäla dig själv till  Tobiasregistret (benmärgsregister) http://www.tobiasregistret.se/

 Och om du inte redan är blodgivare kanske det kunde vara dags att passa på att bli det?
http://www.geblod.nu/main.aspx?PageId=1

Eftersom DNA visar att blodet i moderkakan tillhör barnet är det alltså barnets blod som föräldrarna uppmanas att donera. Men se det är inte tillåtet det. Man kan nämligen inte donera andras blod och organ. Dessutom stämmer nästan inga av de övriga kraven för donation in på ett nyfött barn.
 
Grundkrav för att bli blodgivare
•   18-60 år
•   Frisk
•   Väga minst 50 kilo
•   Giltig identitetshandling »
•   Förstå och tala svenska
•   Svenskt personnummer

 Du får ge blod högst tre (kvinna) eller fyra (man) gånger per år. Och du får inte ge mer än 10% av din totala blodvolym  (nyfödda förlorar 30-50% vid omedelbar avnavling).

Hej Kiwiwini!
Har aldrig hört talas om ditt cromosomfel tyvärr. Men om  moderkaksblodet är ofarligt för barnet innan födseln så bode det rimligtvis vara det även efter födseln. Vore mycket märkligt annars tycker jag. Eller har du hört något annat? 
 
Vid  födseln är ca hälften av  blodet kvar i moderkakan och ska pulsera över till barnet under ca 3-5 minuter medan lungorna förbereds på att ta över andningen. Det är alltså inget konstigt som händer med moderkakan i och med att barnet föds, så det vore väldigt märkligt om det fanns någon sjukdom eller cyndrom som orsakar att moderkaksblodet  blir farligt  i födelseögonblicket.  

Jag tror faktiskt du kan vara helt lugn.

Jag antar att det var confined placental mosaicism du menade?  Har nu försökt att goggla på om det finns några uppgifter om hur man gör med avnavlingen (cord clamping) men jag  har ännu inte hittat något.

nej, nu är det dags att puffa fram den här tråden igen. Och det gör jag genom att lägga in länken till ett inlägg ur Lisa Barrets  blogg (har länkat till det här inlägget många gånger förut, men det tål att tjatas med för det är så viktigt) . Lisa är barnmorska i Australien, specialist på sätesförlossningar och jobbar med hemfödslar..  Den här lilla flickan föds helt livlös efter en sätesförlossning med navlesträngen runt halsen. Men tack vare att hon får ha navelsträngen intakt , så att den kan försörja henne med blod  och syre, så kvicknar hon till och börjar andas på egen hand efter lite drygt en minut. Bilderna i pappans kamera tog tyvärr slut innan hon hade hunnit återfå  färgen, men på sista bilden ser man att den börjar komma i ansiktet.
Hade det här barnet fötts på sjukhus där medtagna barn navlas av omedelbart för att tas ut till akutrummet så vete 17 hur det hade gått. Antagligen hade hon blivit hjärnskadad. Men nu klarade hon sig helt utan några men tack vare att hon fick ha sin navelsträng ifred.

http://www.homebirth.net.au/2008/04/resuscitation-of-newborn.html

Hej hopp Tinzi  
Nej det är inte lämpligt att mamman ska hålla koll på navelsträngen, utan hon ska kunna fokusera helt och hållet på barnet.  Det är medföljarens uppgift att se till så inga peanger och klämmor kommer i närheten av barnet förrän naveltsträngen slutat pulsera och är vit och slapp och tömd på blod. Själv skulle jag skriva i förlossningsbrevet att avnavlingen ska ske först när moderkakan kommit ut (det är inte ens bråttom då) och att de inte får störa med någonting, utan vara tysta som möss medan de håller ett vakande öga, med händerna på ryggen(för säkerhets skull) under den så viktiga bondingen.

Det är helt enkelt inte riktigt klokt att det fortfarande finns sjukhus som trotsar  WHOs och IFOGs rekommendationer, liksom svenska riktlinjer, och att föräldrar förs bakom ljuset på det här sättet.

Eftersom Gaspari inte hjälper till med puffandet här idag så får jag väl göra det själv då 

Tack igen Gaspari! Du är en hyvens puffare du

Men allvarligt talat, vore det inte på sin plats att du berättade vad det är för en massa flagranta faktafel, mer än att jag kallade dig och dina kollegor för forskare, så att trådläsarna slipper bli vilseledda?

Så glad att du uppskattade det och tog till dig infon

Janne Josefsson? Menar du alltså att han är en auktoriet på det här? Det hade jag faktiskt ingen aning om. Du kanske har rätt i att jag borde ringa honom. Tack för tipset!

Jag har faktiskt skrivit om det flera gånger under de här 2 åren på FL. Bland annat har jag lagt in den här texten om lungfunkrionen hos nyfödd:

“At birth as the baby is going through the pelvis some blood (about 66ml) backs up into the placenta (Peter Dunn 1966). It is believed that this helps by causing the placenta to be fully engorged as the baby emerges which in turn helps it stay attached to the uterine wall as the uterus changes shape from the loss of its contents as the baby exits the uterus.
As the baby leaves the pelvis and the pressure is released on the vessels of the cord, a bolus of warm, ph balanced, highly oxygenated blood is forced through the fetal circulatory pathways into the baby’s lungs. The constricted capillary beds surrounding the alveoli dilate and expand, pulling them open and keeping them erect. This reduces the effort the baby needs to exert in order to breathe and expand the alveoli on her own. Also this dilation in the extracellular matrix of the capillaries supports continued alveolar erection. As the capillaries dilate the osmotic pressure within the alveoli and capillaries adjusts as fluids shift from inside the alveoli to the capillary beds. Judith Mercer CNM believes that this alveolar expansion often begins before the baby is born—thus the baby we sometimes see whose head is pink and making vocal sounds before the body is born.
• It takes about 45ml to fully dilate the capillary beds of the lungs." (Anne Frye)