Finns det en gräns för att inse att man måste ge upp och se till andra kvaliteter i livet?

Nej, jag tror inte att livet tar slut, men jag tror att jag alltid kommer "sakna" något. Barnlängtan har funnits sen jag var 17, och jag o sambon har nu försökt ca 15 mån.
Självklart har vi pratat om hur livet kommer se ut med barn, men också hur det skulle bli om vi inte kan bli gravida. Det är en viktig fråga, som (i mina ögon) måste diskuteras lika mycket som "hur blir livet när vi får barn".