Min pappa har leukemi

Oj, vad ditt inlägg drog upp känslor hos mig. Min pappa blev diagnostiserad med just akut leukemi för 5 år sedan. Tyvärr hann han aldrig ens påbörja sin behandling, några dagar efter diagnosen gick han bort. Det här var kanske inte det upplyftande inlägg som du behövde. Men försök se ljuspunkterna, din pappa har fått chansen att kämpa. Förstår att det är superjobbigt, men försök att ta en dag i taget. Och istället för att tänka "tänk om", försök att uppskatta varje dag med din pappa.

min pappa dog av akut lymfatisk leukemi.  Fick cellgifter, men avled 6 veckor efter det att vi fick reda på detta.  Allt var fruktansvärt traumatiskt och snabbt.. vi hann liksom inte smälta att han hade en sån hemsk sjukdom förrän vi helt plötsligt hade förlorat honom och skulle sörja.... det var en fruktansvärd tid.

Nu är det 10 år sedan pappa avled och han är lika mycket saknad idag som då.
... och jag, jag längtar ihjäl mig efter den sköna stora björnfamnen att få en kram av!!

Vi ses i himlen pappa....

Anonym (Så ledsen) skrev 2009-11-21 01:10:26 följande:

Hejsan, vill skriva till dig och berätta om min älskade lilla mamma...

För 10 år sedan fick hon/vi också det fruktansvärda beskedet att hon hade akut leukemi...min mamma har alltid varit otroligt stark och kämpade med sin sjukdom i 10 år som sagt...i påskas  i år så somnande hon in för alltid. *saknar dig så mamma gumman*

Hon fick också benmärgstransplantation, cellgifter och allt vad det innebär...fruktansvärt svårt och jobbigt för oss....men ändå så har det funnits stunder då hon mått ganska bra och vi nästan glömde bort hennes hemska sjukdom... men mamma klagade aldrig heller...

Jätte svår tid med infektioner och sjukhusvilstelser ...men hon kämpade i allafall i 10 år med sin sjukdom...

Beklagar verkligen erat tråkiga besked om eran älskade pappa...önskar er lycka till med allt ändå och att allt kommer gå bra för eran pappa.

Det är fruktansvärt att se sin anhörig vara så sjuk...men man blir stark jag lovar...

*kramar om dig*