Får man en annan känsla gentemot barnet om man snittas?

Jag är snittad två gånger så jag är väl inte rätt person att svara egentligen. Men, jag tror inte det spelar någon roll hur man får barnet, huvudsaken är att man får barnet! Känslorna är nog lika starka ändå, tänk på dem som adopterar! Jag har svårt att tro att man kan älska sina barn mer än jag gjort från första stund. Sambon som inte fött dem har ju också tok-älskat barnen från första stund!

Första gången var det akut och sonen var helt blå när han kom ut. Jag öppnades inte alls nämligen och CTG-n visade på dåligheter... men allt slutade väl! Andra gången var det planerat snitt pga det som hände första gången + att jag båda gångerna haft begynnande havandeskapsförgiftning.

Ja, tack vare det har jag två underbara barn och vi är i livet dessutom...