Min katt dog igår

Åh vad jobbigt! Det är fruktansvärt att mista sitt husdjur, usch. Det är väl egentligen aldrig något man direkt kommer över men självklart dämpas saknaden och sorgen med tiden. En stor styrkekram till dig!

Min svärmor säger också sådana "käcka" saker när man egentligen bara vill ha tröst och medhåll. Man blir ledsen och fattar inte riktigt varför hon bara ska släta över det man själv tycker känns jättejobbigt och varför hon väljer att låtsas som ingenting, för innerst inne är det nog inte så hon egentligen tycker. Tror att hon tror att sådana uppmuntrande ord hjälper en, men i stället är det oftast tvärtom. Kanske är din mamma också på det viset och säger så till dig bara för att försöka få dig på bättre humör? Fast jag förstår att det inte känns bra att höra det i vilket fall...

Var hos veterinär idag med min katt.   Vi hade kommit överens om att röntga katten och ta blodprov.   När veterinären lyssnat med stetoskop på katten började hon prata om att göra ultraljud på hjärtat också.    Hjärtat slog onomalt  (fort?) .   Andningen var ansträngd,   det hördes också med stetoskopet.

Efter att ha tittat på första röntgenplåten  förstod veterinären vad katten led av.   Och det skulle vara väldigt svårt att operera.  

Jag fick vara ensam i rummet och ringa en  familjemedlem,  som känner lika mycket för katten som jag.  Vi kom fram till att det var bäst att låta katten få somna in.   Hon hade slutat äta och dricka   sedan flera dagar  och   de små besöken på lådan resulterade i ingenting.   Länge har hon mest sovit -  och hade pigga stunder när hon glatt gick ut på altanen en liten stund.   Och så var det de där attackerna,  som veterinären tidigare gissat var astma.

På den här djurkliniken gör de inte hembesök.   Katten fick först en lugnande spruta,  jag klappade henne och småpratade med henne,   Sedan fick jag en filt i knät och vi lade katten på filten  (ibland blir det urinavgång vid dödsfall).   En dödande spruta;  efter kanske 20 minuter var det slut.   Det gick lugnt och fint till -  säkert lugnare än t ex min mammas sista dygn på sjukhus,   Vi två fick vara ifred i rummet länge.

Nu är hon begravd  i samma skogsdunge där vi för snart två år sedan begravde hennes mamma.  I morgon ska hon också  få ett träkors.    Båda blev bara drygt 12 år.

Och jag kommer att vakna  (om jag  somnar)  utan en enda katt kvar hemma...   I morgon -  och många andra mornar,  väl.