Hej,
Vi har haft 4 MA totalt (skrapning alla gångerna). 1 innan sonen kom (han är 2,5 år), och 3 st efter. Nu är jag gravid igen... Bara v. 8 ännu, men vi har iaf sett hjärtat slå i v. 6+6. Men jag är skitnervös i alla fall, 2 gånger har mina foster dött i just v. 8. Men det är bara att hålla tummarna! Och det gör jag för dig också! 
Har ni fått någon hjälp? Jag tar Progesteron och Trombyl.
Hej,
Vi har haft 4 MA totalt (skrapning alla gångerna). 1 innan sonen kom (han är 2,5 år), och 3 st efter. Nu är jag gravid igen... Bara v. 8 ännu, men vi har iaf sett hjärtat slå i v. 6+6. Men jag är skitnervös i alla fall, 2 gånger har mina foster dött i just v. 8. Men det är bara att hålla tummarna! Och det gör jag för dig också!
Hm, ursäkta att mitt inlägg kom med två gånger, internet hängde sig så jag fick göra om det... men då kom båda med... Sorry!
Oj, igår, så nyligen! Kan bara säga att jag vet hur det känns och är jätteledsen för din skull, men det hjälper ju inte långt... Vilken vecka skulle du ha varit i nu?
Jag är i alla fall glad för att jag ändå har lätt för att bli gravid, och någonstans VET jag ju att det SKA gå, det har ju funkat en gång förut! Skam den som ger sig. Men självklart har man all rätt att vara skitledsen också, sörja måste man göra.
Men har du inte fått någon hjälp, efter 3 missfall i rad har man ju på de flesta ställen rätt till utredning eller annan hjälp.
Hej,
Åh vad tråkigt och jag blir så ledsen i hjärtat, det är så tufft att behöva gå igenom det där gång efter gång. 
Man får försöka hitta kraften nånstans hos varandra för att gå vidare och våga sig på ännu ett försök - det SKA ju gå men vägen dit är synnerligen krokig för vissa av oss.
Jag tycker i alla fall att du borde få lite mer stöd hos din läkare, fick jag utskrivet Trombyl och Progesteron för att hjälpa nästa graviditet på traven - och det funkade ju även om man såklart aldrig säkert kan veta om det är tack vare det eller om det hade gått ändå. Jo, det verkar äntligen ljusna för oss, såg ett piggt litet foster för några dagar sen i v. 10+2 så jag hoppas försiktigt på lyckan denna gång.
Stor kram och jag hoppas innerligt att ni orkar fortsätta kämpa för ett syskon till er son, jag är säker på att det klaffar nästa gång!