tips till familjerätten?

Har väl inget direkt att säga om det här förutom med upp med hakan och tänk på att allt du gör i det här gör du för ditt barn.

Du kan väl kanske lägga fram det som att barnet inte är några problem utan att det är samarbetet med mamman som haltar och du tror att det skulle bli bättre av att ni hade samma rättigheter och skyldigheter till barnet.

Hej
Tyvärr kommer du inte att få växelvis boende om inte mamman går med på detta. Det heter att sammarbetet mellan föräldrarna måste vara gott för att det ska kunna gå, vilket i praktiken betyder att det räcker med att hon säger att hon inte vill. (Jag utgår från att barnet bor hos sin mamma just nu eller att det är du som kommer att flytta om ni fortfarande bor under samma tak)

Du kommer att märka att du som pappa inte alls har samma staus som mamma. Hon kommer inte att behöva "bevisa" något medan allt du säger kommer att uppfattas som du föröker straffa ditt ex (genom att ta något som hon håller av- barnet) Om ditt ex dessutom passar på att berätta för alla hur usel du är kommer du att få dagis emot dig också.

Det du ska göra hos familjerätten är att va konsekvent i din argumentation. Att du vill finnas där för din son. Ha en nära och natulig kontakt med din son. Ta ditt ansvar som förälder. Att din son har rätt till sin pappa. Att du absolut INTE vill vara en varannan helgpappa med bara tjo och tjim. Var tydlig med att du lägger upp din tid med din son som det passar dig.
Kom ihåg att det mycket väl kan ta flera år.

Tyvärr har familjrätten inget mandat att tvinga mamman (om dom nu mot all förmodan skulle vilja det) till något hon inte vill så att kontakta en advokat bör också övervägas.

Det kanske låter lite cyniskt och mörkt men jag har precis varit/är i samma sits.
Nu har det gått 6-7 år och vi har precis varit upp första vändan i domstolen. Med facit i hand skulle jag för länge sedan kontaktat en advokat men jag hoppades hela tiden på att det skulle normaliseras ju äldre barnet blev.

Så egentligen finns det ingen chans till något om inte Bio-mamman vill att det skall vara så?
På måndag ringer jag advokaten så att det kan komma i rullning, för att vänta i sex till sju år så känns det uberdjävligt. Fan att det skall få vara på detta viset!

Ni har väl samma rättigheter och skyldigheter i dagsläget.

Om det är hos henne han bor har hon skyldighet att underlätta umgänget mellan dig och barnet.

Men det är jobbigt att separera och bråka om barn.

Nja...
Lagar och regler säger tydligt att man ska utgå från barnet bästa och vem vet barnets bästa??? Jo, mamman! Det kan du ge dig på att alla tycker. Jag kan inte uttala mig om hur det var för 10-20 år sen men att det på något sätt skulle vara jämställt vid en separation är helt befängt! Visst, vid kafferasten på jobbet håller alla med om vikten att det ska va jämställt men när det väl kommer till kritan är det få som vill gå emot en mamma som "kämpar" för sitt barn. Enda gången jag verkligen har känt att man tittar jämställt på frågan är när den manglades i domstol. Dommaren - som var kvinna - visade direkt var skåpet skulle stå och tillät inte någon pajkastning och anklagelser. Till skillnad från mesiga socionomer på familjerätten.

Hej,
jag håller med. Stäm in direkt om du misstänker att hon kommer att smutskasta dig och försvåra umgänget för dig. Jag har barn med en sådan kvinna och befinner mitt i en sådan process.

När jag kontaktade familjerätten för att få samarbetssamtal stack mamman hem till sin födelseort 90 mil bort. När jag kontaktade familjerätten igen för att berätta att hon stuckit så blev jag omgående misstänkliggjord som någon form av "bad guy". Suck?

Idag reser jag regelbundet upp till en liten håla för att få träffa min son. I mitten på månaden är TR-förhandling. Det enda man kan göra är att vara konsekvent ? och bita ihop, och kämpa på.

Läs gärna om min kamp här: brevtillminkarason.blogg.se/

TS!
Det är precis så det går till. Mammas uppfattning är den enda gällande och soc tanterna är där för att backa mamman. Det är som att kliva in på ett Roks möte. Du är totalt diskvalificerad på förhand för att du är man!

På första mötet tyckte Soc-tanten att det räcker för vår son om han träffar mig mellan 8-16 på lördag och söndag och en och en halv timme på veckorna där i mellan! Hur Fan kan man börja ett möte på det visset?
Nä det blir inget mer där har varit i kontakt med advokat och den bollen är i rullning!
Håller med McCraken Soc är bara där för att hjälpa kvinnan som det är så himla synd om. Som man år 2009 är du helt körd i dessa instanser.
Ps. mitt ex har hört av sig till en bekant och genom dolt nr. och någon annan hotat med att anmäla min kompis för Soc bara för att vi umgås!
LÅGT?

Sånt får man tyvärr räkna med. Ryktesspridning, missinformation och hot. Samtidigt som varken dagispersonal, skolpersonal och socionomer på familjerätten är källkritiska. Allt som mamma säger MÅSTE ju vara sant. Varför skulle hon annars säga det? Och allt som pappa säger är BS och säger det enbart för att han är svartsjuk, bitter och vill hämnas. Varför skulle han annars säga det?

Låt dig inte styras och tryckas ner. Tro på dig själv och lita på hur du känner!
Känns det fel är det fel! Känns det rätt är det rätt!
Gå inte med på något som känns fel!

Lycka till och kom ihåg att vinden vänder förr eller senare.

Fick idag tips av en arbetskamrat att det finns nåt som heter familjeliv där du finner likasinnade. Så jag har blivit medlem här nu. Och hittade till pappaforumet.
Är en nyseparerad pappa med 2 underbara barn. Vi försökte med parterapi för att hitta tillbaka men lyckades inte utan gick åt skilda håll. Tills för ett par veckor sen var det inga problem med att få träffa barnen och ha dom hos mig men nu börjar exet komma med än det ena än det andra. Antingen är barnen sjuka, eller så är dom hos nån kompis och ska sova över eller så är det nåt annat.
Har ringt till familjerätten här i stan och jag ska dit och prata med dom i nästa vecka för att förhoppningsvis få till ett möte mellan mig och mit ex. Men jag börjar fundera på vad ska jag säga? Hur ska jag säga saker?
Nån som har bra tips?
Hur går det för er andra?

Har man delat på ansvaret innan separationen, är det väldigt svårt att få delat ansvar efter. Så har du inte varit delaktig - oavsett anledning - kan det bli svårt.

Tjejjerna på jobbet snackade också om "familjeliv" på jobbet idag, så jag kollar vad det är... hittade också denna tråden, var tvungen att gå med!!

Är separerad sedan 6 mån, som tur är har jag mina barn "halvtid" men jag har också märkt av tendenserna till "mitt, bara mitt" beteendet hos deras mamma... Måste säga att kommentarer som " du vet väl att jag bara behöver säga nått" eller
" men jag är faktiskt deras mamma" inte känns direkt uppfriskande - so what, jag är deras farsa!! blir bara förbannad när jag läser om mammor som beter sig såhär.
Om inte Jonas gardell var upptagen så skulle man ju överväga föredelarna mot de uppenbara nackdelarna... Nej stå på!

Till Rolling:
Gå till tinget NU skaffa dig genast en bra familjeadvokat och få dina 50/50 fastslagna så kan hon komma med vad hon kan sen och tro mig med flera hon kommer att komma om inte förr så när du har träffat någon annan att dela livet med!

Har inte den erfarenheten av familjerätten utan har faktiskt fått väldigt mycket med hjälp ifrån dom i samband med min skilsmässa. Ett tips är dock att kontakta advokat om det strular till sig rejält då behövs tingsrätten.

Ett tips till gå på Biff-kursen om den finns i din kommun. Den är gratis och där får du träffa andra pappor som är i samma sits man får ett väldigt bra forum där man lär sig tänka i andra banor och för mig var det väldigt psykologiskt bra. Tala gärna med ert ex om att ni kommer att gå kursen så kanske hon går den också. Finns för mammor också. Då har ni kommit långt jag lovar. Dom som håller i kursen kan även ge er små tips på andra instanser i kommunen som ni kan få hjälp av. t.ex kan barnen behöva stöd på olika sätt.