Inlägg från: sär skriven |Visa alla inlägg
  • sär skriven

    Kollegans hund på arbetsplatsen?

    Om brukarna är lätt utvecklingsstörda kan de nog tala för sig själva och markera om de inte vill ha hunden i närheten? Litar du inte såpass mycket på dina kollegors kiompetens att introduktionen av hunden på platsen skett på ett lämpligt sätt?

  • sär skriven
    Fransisco skrev 2009-10-10 07:58:08 följande:
    sär skriven skrev 2009-10-10 07:54:32 följande:
    Personer med lindrig utvecklingsstörning har inte alltid den förmågan att säga till personalen. Man är i en beroendeställning och törs inte alltid ifrågasätta just de personer som har mest makt över ens liv. Och nej, jag litar inte på mina kollegors pedagogiska förmåga att bota någons hundrädsla. Att bota en annan människas fobi är väl inget som man kan göra bara för att man är undersköterska?
    Anser de boende själva att de är i beroendeställning? För samspelet mellan brukare och personal skall ju ske på sådant sätt att personalen förstärker brukaren. Fungerar det inte så på er arbetsplats har ni nog andra problem än hundar.
  • sär skriven
    Fransisco skrev 2009-10-10 08:03:49 följande:
    Det är så jag tänker med. att någon tar med sin privata hund till sin arbetsplats innebär ju en mängd bekymmer. Det känns ju inte som en arbetsplats, utan mer som att viss personal går från sitt egna hem till sit andra egna hem typ.L ite oproffessionellt.
    Personligen tycker jag att ett boende ska kännas just som ett hem och inte som en arbetsplats. Varför vissa människor krampaktigt håller fast vid institutioneringen är för mig en gåta.
  • sär skriven

    Trollet Ludenben skrev 2009-10-10 08:05:46 följande:


    Men det är ju du som som sagt att jag är arrgogant *L*. Jag har aldrig sagt att jag stör mig på att du har argument tvärtom mot mina. Du gillar att vända på saker va?? Nåja...Om det inte finns något facket kan göra för de inte bryr sig om brukarna då innebär det antagligen att personalen kan göra vad som helst utan att nån bryr sig för facket jobbar inte med sånna frågor... låter inte logiskt. Till någon, om det inte är facket men någonstans borde det väl finnas som du kan vända dig med frågor som rör brukarna.
    Ja då får väl TS gå till facket och säga att hon retar sig på hunden för den får det att kännas som ett hem och inte som en institution.

    Trist om hon skulle få igenom det - jag kan nämligen tänka mig att de boende, i första hand, skulle sakna hunden som de vant sig och förmodligen fäst sig vid. Hundar har dessutom dokumenterad terapeutisk effekt på människor.
  • sär skriven
    Fransisco skrev 2009-10-10 08:09:27 följande:
    sär skriven skrev 2009-10-10 08:02:39 följande:
    Vår arbetsplats har såklart ett stort problem i hur vi bemöter brukarna. Att på eget bevåg skuffa in en stor hund i en hundrädds människas kök tyder på stora brister i empati. Att hunden dessutom är personalens egna hund som inte är en vårdhund tyder på att man har svårt att skilja på privatliv och jobbet. Givetvis anser de boende att de själva är beroendesituation. De har utvecklingsstörning, de är inte dumma i huvuvdet. Vi är alla i beroendeställning när vi behöver andra människors hjälp för att klara vår vardag.
    Att ens antyda att jag skulle tro att de boende är dumma i huvudet visar ganska tydligt att du har taggarna utåt. Vårdsituationen skall vara ett samspel och en stöttepelare. Om de boende kan uttrycka att de är i en beroendesituation de lider av kan de säkerligen också uttrycka att de inte vill ha en hund i sitt hem.

    Jag tycker du ska fråga de boende vad de tycker.

    Eller får du väl säga rakt ut till kollegan vad du anser om hunden. Rak kommunikation for the win.
  • sär skriven
    Fransisco skrev 2009-10-10 08:13:00 följande:
    sär skriven skrev 2009-10-10 08:08:12 följande:
    Det är brukarnas hem inte personalens hem. Det är inte institution för att man håller sig professionelll som vårdpersonal. Det där med "lilla familjen"-tänket att brukare och personal är en myspysfamillj tillsammans är ett förlegat synsätt. Tyvärr har det inte nått hela vägen ner i leden..
    Det var helvete vad nedlåtande du kunde vara. Fortsätter du tilltala folk som mindre vetande har du nog snart ingen att diskutera med,

    Som sagt - det verkar vara du och enkom du som retar dej p0å hunden, ta upp det med din chef då. Förmodligen kommer de tycka att du är gnällig.
  • sär skriven
    Fransisco skrev 2009-10-10 08:13:00 följande:
    sär skriven skrev 2009-10-10 08:08:12 följande:
    Det är brukarnas hem inte personalens hem. Det är inte institution för att man håller sig professionelll som vårdpersonal. Det där med "lilla familjen"-tänket att brukare och personal är en myspysfamillj tillsammans är ett förlegat synsätt. Tyvärr har det inte nått hela vägen ner i leden..
    Och i det här fallet är det PERSONALEN som stör sig, inte brukarna. Är inte det lite av ett cirkelresonemang? Har du frågat brukarna vad de anser om hunden?
  • sär skriven
    fast enligt ts så är det bara en personal det stör..
    Ja precis, jag ville bara markera att det är brukarnas hem där hon vill bestämma över något som stör henne samtidigt som hon ideligen upprepar vems hem det är. Hon tycks heller inte vilja svara på huruvida någon av brukarna i nuläget tycker illa om att det finns en hund på platsen, alltså drar jag slutsatsen att det här enbart är hennes åsikt. Trist om hon då ska förstöra för de boende tycker jag.
  • sär skriven
    ja verkligen, man ska va lite försiktig när man kommer som ny in i någons hus och bestämmer att "ni är i beroendeställning till oss därför ska ni tycka det är fel att ha den här hunden här i erat hem" och hunden kanske har varit där i flera år.... tycker det är smått respektlöst att anta att bara för att dom är " personer med lindrig utvecklingsstörning" att dom inte vet hur dom vill ha det i sitt hem..
    Ja, som hon flera gånger antytt att jag skulle motsäga; de är ju inte dumma i huvudet.

    Det är faktiskt himla typiskt att det kommer någon ny med pekpinnar som rör upp himmel och jord. De brukar irritera skiten ur den ordinarie personalen och slutligen får de gå.

    På gott och ont, många nya har jättebra åsikter och synvinklar på saker och ting som bara "rullar på" annars, och det är tråkigt när inte personalen tar till sig av sådant. I det här fallet tycker jag dock bara TS verkar gnällig och bitter.
  • sär skriven

    sär skriven skrev 2009-10-10 08:51:57 följande:


    Förmodligen är hon paragrafryttare som letar fel eftersom hon själv inte anser att kollegan ska ha med sin privata hund. Därför vägrar hon se eventuella fördelar och väljer att föra brukarnas talan (det vill säga; bestämma att de är i beroendeställning eftersom de inte är dumma i huvudet, bestämma att eftersom det är deras hund ska ingen hund vara där och bestämma att det idel är till nackdel att hundfobin är botad).
    "deras hem" ska det stå.
Svar på tråden Kollegans hund på arbetsplatsen?