BF Januari :-) del 3

Själv fick jag besöket hos sjukgymnasten gratis eftersom orsaken till att jag gick dit hade med graviditeten att göra.

Ja det var lite märkligt. Jag var beredd på att det skulle kosta, men så frågade hon i luckan där jag anmälde mig om besöket var graviditetsrelaterat och eftersom det var pga foglossning så svarade jag att det var det och då sa hon att ja, i så fall är det gratis.

Ellen 20: Det är inga problem att få lokalbedövning fastän man är gravid. Har själv lagat tänder nu under graviditeten med bedövning.

Jag också!

Fast jag minns när min äldste kille var bebis. Då före jul smällde jag i mig en massa pepparkaksdeg. Men jag kan säga att det var inte uppskattat! Förmodligen gick en del av kryddorna ut i bröstmjölken och han var vansinnig när jag skulle amma honom.

Oj oj, fyra småttingar på en gång!! Wow!

Ja det är bara att hoppas på att man får en lagom stor bebis en gång till. Mina två andra har vägt runt 3½ kg i v 41. Vare sig jag själv eller min sambo var någon jättebebis. Han vägde lite under 3 kg och jag själv 3,3 kg.

Däremot verkar det som den här bebisen kanske blir större än sina brorsor. Låg lite över på den beräknade vikten vid 3d-ultraljudet i v 25+1 och sf-måttet i v 27+6 var lite över medelkurvan.

Ellen: Stackare som åkt på influensan + lunginflammation! Håller tummarna hårt för att du snart mår bättre och att de andra i din familj inte blir smittade.

Då ligger våra bebisar likdant! Min bm hittade också ett huvud som trycker mot de högra revbenen.

Underbara ungar: Ja, samma tanke slog mig... tycker jag också haft så det räcker under den här graviditeten det sista så det fattas bara att bebisen vägrar vända sig på rätt håll! Men men... än finns ju ganska gott om plats och tid för att vända sig, så jag hoppas verkligen att han gör det...!

För läget här är sisådär. Har nämligen fått en inflammation i ena bröstet. Fick ont redan i september och jag sa det till min bm när jag var där på kontroll, men det är heeelt normalt att ha ont i brösten när man är gravid. Så jag avvaktade och hoppades på att det skulle gå över.

Men ytterligare ett par veckor gick och det blev inte alls bättre, så jag ringde vårdcentralen och fick komma dit. Fick då antibiotika utskrivet mot inflammation. Efter att ha käkat tabletterna 3 ggr/dag i nästan en vecka utan att det blivit ett dugg bättre så åkte jag dit igen och fick en annan sort utskriven som jag skulle äta i 10 dagar. Men inte heller den kuren har hjälpt, så nu är jag inne på en tredje... *suck*

Fick även en remiss till sjukhuset så jag var där i onsdags. De undersökte och kollade bröstet med ultraljud, men det gav inte så mycket. En inflammation kunde de se. De stack även ett par gånger och tog cellprov (gjorde SKITONT eftersom det är så inflammerat). Så nu ska jag tillbaka igen på måndag och se om cellprovet gav något svar eller om fler undersökningar behöver göras. Bläää vad trött jag är på detta nu! Känns som jag bor i diverse olika väntrum... vårdcentralen, mvc, sjukhuset...!

Och ovissheten om vad det är för nåt känns inte rolig. Kommer det gå över av sig själv? Kräver det nån annan sorts antibiotika än de sorter jag fått utskrivna? Är det något som kräver operation? Är det något allvarligt?!

Sen går ju tiden så fort. I januari beräknas bebisen att komma och som bröstet är nu så kan jag omöjligt kunna amma. Kanske får vara beredd på att välja bort amningen och det känns jättetråkigt. Även om inflammationen skulle gå över tills dess så har jag haft en del krångel med det bröstet tidigare när jag ammat. Hade tre jobbiga mjölkstockningar när jag ammade min yngsta (han är 14 mån).

Långt blev det visst... men jag vill bara kunna njuta av att vara gravid!

Enligt läkemedelsverket ska det räcka med en dos för de flesta:
www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Pandemrix--en-dos-tillracklig-for-friska-vuxna/

Jucea: Själv har jag fött mina barn i v 41, så de har varit långt ifrån för tidigt födda!

Däremot har jag kompisar som fött i v 25 resp v 26 och där barnen har klarat sig fint (förutom att ena tjejen, hon som föddes i v 25, som ser väldigt dåligt och har dålig hörsel på ena örat). Visserligen många veckors vistelse på sjukhus då innan de fått komma hem. Men läkarna är verkligen otroligt duktiga idag på att rädda för tidigt födda barn! I v 34 klarar sig nog de allra flesta utan komplikationer.