Inlägg från: Petra78 |Visa alla inlägg
  • Petra78

    ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

    Lägger oxå tråden bland favoriter har tyvärr nästan ingen tid att skriva allt jag skkulle vilja skriva men jag försöker läsa ialla fall.
    Och jag skickar massor av styrkekramar till alla.

    Tack för en kanontråd :)

  • Petra78

    Lägger oxå tråden bland favoriter har tyvärr nästan ingen tid att skriva allt jag skkulle vilja skriva men jag försöker läsa ialla fall.
    Och jag skickar massor av styrkekramar till alla.

    Tack för en kanontråd :)

  • Petra78
    becca78 skrev 2009-10-14 10:35:39 följande:
    hej, det är första gången jag skriver men just nu så är jag jätte trött och uppgiven.Jag har en son på 8 år med adhd, han går i skolan med assistent och det fungerar rätt ok, hans största bekymmer är att han slår så fått något är fel eller någon har gjort något och detta gör ju att han blir väldigt ensam för ingen vill ju vara med någon som slåss. Han älskar allt med natur så han började på scouterna men det funkade inte alls så eftersom dom andra barnen var rädda för han. Nu är jag så rädd hur det kommer bli när han bli större eftersom han slår hårdare och hårdare för varje år. Vi får jätte bra hjälp av habiliteringen mm men alla säger att han kommer lära sig att hantera sin ilska men på dessa år som vi jobbat med det så märks ingen skillnad.Han har testat conserta men det gjorde så att han var vaken mycke på natten så nu har vi bytt till ritalin och hoppas han sover mer på dom.jag känner mig så fruktansvärt maktlös och det gör så ont i mig när jag ser att han blir så arg och att detta förstör för honom själv på saker som han faktiskt gillar. Jag är så trött också på att behöva ursäkta och försvara honom när folk i omgivningen bara ser han som ouppfostrad.Vi började på habiliteringen redan när han var 3 år så vi har ju kämpat några år och oftast så orkar jag men nu är jag bara så trött, orkar inte mer, vill inte mer och jag tänker hemska saker som att jag önskar att han var "normal" som alla andra barn, att jag skiter i vad som händer mm. Som tur är så vet jag att denna känslan snart går över och jag får nya krafter igen men just nu är det jobbigt.Ville nog inget med inlägget mer än att bara skiva av mig =) Ps nu när jag hade skrivit färdigt så såg jag att det inte bara var jag som behövde gnälla lite. Kram till alla!!
    Välkommen hit!
    Jag har inte skrivit så mkt här men försöker hinna med att läsa iallafall.
    Har bla en pojk som är nio och är på utredning jag känner igen det här med att han slåss när det inte går som han vill eller om ngn säger ngt vid fel tillfälle. Han liksom straffar ut sig själv bland kompisar och det är så jobbigt som mamma att se det här. Även jag har haft dumma förbjudna tankar. Men när det är som jobbigast så blir det så och jag tror det är många som får det men dock inte alla som erkänner det för det är ju som sagt förbjudna tankar om ens barn.
    Hoppas du får nya krafter snart
    skickar massor av styrkekramar!!!!!
  • Petra78

    Trollet Ludenben skrev 2009-10-14 18:17:59 följande:


    Carita: här finns gott om präktiga typer Dagis/fritids har många syften. Jag hade min son 35 timmar i veckan på dagis i 3 år trots att jag var arbetssökande. Fick dispens just för att det skulle vara avlastning. På det viset har jag fixat det utan stödfamilj. Hade jag inte fått avlastning via dagis så hade stödfamilj vart ett måste. Jättebra med stödfamiljer för dom som känner att det är bra för dom. Tycker inte illa om stödfamilj på nåt sätt men jag känner att jag är för starkt bunden till min son för att lämna honom så. Hade det vart nån släkting som vart stödfamilj var det en annan sak men inte till nån okänd. Och det har känt jättebra att dagis har kunnat ta den avlastningen som jag behövde. Så för oss är dagis: avlastning, ett ställe för lek och lärande, samt ett ställe där han får vara medans jag jobbar/går på af:s aktiviteter eller liknande. Och jag känner inte det minsta dåligt samvete för det så länge som jag vet att min son har det bra. Nu går han på fritids till kl 16 varje dag och det är jättebra både för han och oss hemma. Tycker bara att det är tragiskt att det är så många människor, här på fl särskilt som är så inskränkta och älskar att leka hobbypoliser. Hoppas det är en syssla de enbart gör här och inte IRL.Så massa kramar till dig med
    En liten fråga? för att få dispens måste barnet ha fått diagnosen redan eller räcker det med att de går på utredning.
    Jag har ju som sagt en som går på utredning som snart är klar och en som ska påbörja via bvc. Och jag är mammaledig så mina barn är ju hemma ganska mkt. Och ibland känner jag att jag inte får ngn luft, att jag inte orkar mer. Har många ggr tänkt på stödfamilj men tycker inte heller om den tanken.
  • Petra78

    Trollet Ludenben skrev 2009-10-14 19:31:13 följande:


    Jag fick dispens innan vi ens hade utredning. Frodo hade resursavdelning då för det var redan klart att han behövde extra resurs långt innan utredning påtänktes. Jag tog kontakt med min socialsekreterare på familjeenheten och bad om ett intyg till förskolechefen. Socialsekreteraren skrev mail till förskolechefen och förklarare att jag behövde tid hemma att göra alla hushållsarbeten som inte går med Frodo hemma och ladda batterierna för att orka vara steget före honom hela tiden. Det var aldrig nåt snack om saken utan det godkändes med en gång. Det är samma person som har han om placeringar både på förskolan och fritids här så det var bra att vi slapp byta. Vi får han honon så länge som vi känner att vi har behov av det, de har inte satt någon tidsgräns.Ta kontakt med familjeenheten på ditt socialkontor och hör om du kan få någon hjälp där. Om inte de kan hjälpa dig, hör med bup eller vilka de nu är som utför utredningen om de kan skriva intyg. Eller ring till den som har hand om barnomsorgsplaceringar i din kommun och hör vilka krav de har.
    Tack för ett bra svar!!!
    Kram
  • Petra78

    Hade möte med på skolan igår ang: V det var rektor, specialpedagoger, hans lärare, skolpsykolog, skolssk och så hade de bjudit in psykolog och socionom från bup där vi går på utredning.
    Och det kändes sååå bra. De verkligen bryr sig på den skolan och vill V:s bästa. De hade redan satt in xtra resurs för två veckor sedan och det funkade ganska bra. Så det gjorde att en sten föll ialla fall. Tur att det finns människor som vill barnens bästa trots att de inte ha ngn diagnos på papper.

    Ha enbra fortsatt dag/kväll

    Kram till alla som behöver!!!

  • Petra78
    TwistedSister skrev 2009-10-22 23:43:14 följande:
    Ja rätt ja... och nödvändigt är ju oxå ett ord som de kan tolka lite som de vill. Min son hade resurs från 3 års ålder och jag trodde det skulle följa med till skolan men till sexårs fick han inget fast förskolan intygade å det bestämdaste att det behövdes men de ville testa och se... jag var inte det minsta nyfiken. Sen blev det inget, de sa att han inte behövde men ringde istället in mig i tid och otid att jag fick hämta hem han för det funkade inte och om han skulle med på utflykt måste jag följa med. Nu ska vi byta skola och hans nya lärare lovade att hon ska göra allt hon kan för att han ska få en resurs men sa oxå att det är väldigt svårt att få. Men hur svårt?Hur avgörs om det fungerar eller inte och vad som är en oacceptabel skolsituation? Alla har ju olika smärtgräns, speciellt rektorn som inte ens behöver vara med i klassrummet eller träffa barnet i fråga dagligen kan ju ha en ganska hög sådan. Min son har ingen diagnos, skriver här för det är väl det de pratar om kan misstänkas att han har om han har något.
    Som sagt det är ju rektorn som bestämmer och där min pojk går nu, han har inte heller ngn diagnos än. Har han nu fått resurs för läraren fixade inte att ge den hjälp och uppmärksamhet till honom när hon har alla andra oxå att tänka på. Men anledning till att han fick resurs nu och inte tidigare var nog när en annan förälder ringde till rektorn. För hennes dotter var rädd för min V eftersom hon hade åkt på ett slag en dag. Och den här föräldern hade visst skällt ut rektorn ordentligt och tyckte att han skulle haft det från början för att få rätt start. Så jag har nog säkert lite henne att tacka oxå. Men vad säger fröken fixar hon det själv? Annars så är det ju hon oxå som måste ligga på. Och Ge dig aldrig!!! '
    Styrkekram till dig!!!
  • Petra78

    Trollet Ludenben skrev 2009-10-23 10:35:44 följande:


    Frodo har vart hemma igår och idag. Nästa vecka är det höstlov. 1,5 vecka hemma sammanlagt och jag håller redan på att gå under... HJÄLP!!!!!!!!! Denna morgonen har bara gått ut på att springa i soffan, över bordet, i föstret och hänga i gardinstången
    Ja jag bävade oxå för lovet eftersom han inte har rätt att vara på fritids, men nu har det ordnat sig så bra så V ska åka till sin pappa som han inte träffat på typ 1/2 år och vara där lördag till onsdag och sen ska min pappa ha V onsdag till . Så då blir det ialla fall en mindre här hemma, som hoppar och stojar och hänger i lampor typ.
    Hoppas det går bra den veckan ändå
    Styrke kram till dig!!!
  • Petra78
    MaDdO skrev 2009-10-29 21:44:29 följande:
    Här hoppar jag nog in....Har en son på 8 år som har fått diagnos ADHD precis. Ända sen han föddes har han haft stora problem att somna på kvällarna...men det var först när skolan började som jag började ana oråd..nåt stämde inte riktigt. Ventlierade med fröken som besvarade mina funderingar att hon tänkt samma tanke och en utredning påbörjades på mitt och pappans initiativ ganska snart därefter. Psykologen kom fram till att han bör ha någon bredvid sig hela tiden då han vägrar jobba på lektionerna (även barnmedicin har utrett honom), och får otroliga utbrott om något går emot honom. Senaste mötet i skolan fick vi veta att han svär, skriker, är uppkäftig, kastar stolar och välter bord osv osv, men detta är bara i skolan. Han kan få utbrott hemma med men låååååångt ifrån dessa....han kanske skriker lite eller börjar gråta för att jag/pappan sagt nej om något eller bett honom göra något han inte vill men vi ryter ifrån och då går det snabbt över. Skulle VI råka svära hemma så säger HAN "man får inte svära!" med barsk röst åt oss....och hemma har han ALDRIG svurit eller kastat något! Provade en medicin men det gav bara motsatt effekt i skolan, han blev sju resor värre av dom så på inrådan av barnmed. slutade vi med dom och nu står det enbart till pedagogerna i skolan...hade vi inte fått telsamtal nästan varje dag så hade vi knappt kunnat märka att dagen varit jobbig för honom. Han minns inte heller något av sina utbrott eller säger att han inget minns i alla fall...och vi blir som sagt nästan lika chockade varje gång just för att han inte är sådan här hemma. I alla fall inte i närheten av likadan som i skolan.Känner mig ganska hjälplös just nu...han behöver hjälp men alla vet väl att skolorna hellre tänker ekonomiskt. Dock så bryter dom mot skollagen om han inte får den hjälp han behöver för att uppnå målen vilket han inte kommer göra om det fortsätter så här. Men vad f*n kan man göra? Känns så hopplöst allting. Och är mest rädd för att min älskade lilla goa och roliga kille, han som finns bakom dom här utbrotten, ska bli helt utan kompisar till slut pga. allt detta. Känns som man gör allt men ändå är det inte tillräckligt. Kan det bli folk av honom nångång i framtiden trots allt? Är så ledsen....Förlåt, detta blev långt...men som sagt, härinne bosätter jag mig nog nu. Kanske kan få lite tips och råd av er.
    Bara fortsätt kämpa ge dig inte det är det enda som hjälper, nu har vi oxå en mkt bra rektor på denna skola som min son som fyller 9 började på i höstas så nu har de satt in en resurs till honom och allt funkar mkt bättre. Men innan dess var det hopplöst det var inte alls roligt att få höra det ena efter det andra var och varannan dag.
    Men är man inte stark och står på sig så får man sällan hjälp det är min erfarenhet ialla fall.
    Styrkekram till dig!!!!
  • Petra78

    Buuu! En halloweenkväll som denna med fullmåne och allt.

    Har haft en lugn lovvecka min pojk har varit i småland nästan en vecka hos sin pappa och hos sin morfar. Det var lugnt igår när jag hämtade honom men jag kände att det var ngt på G.
    Å visst nu när han varit borta har han väl försökt skärpa sig, jag vet inte, men idag på morgonen hade han värsta utbrottet, slog sina syskon, slog på saker skrek jävla kärring jävel till mig. ( jätteroligt att höra typ det första man får höra) Inte.
    När jag satt honom i knäet och försöker lugna ner honom så säger han att han ska ta självmord för att han är så dum och slåss i skolan. Hallå! han är nio år. Det gör så ont att höra honom säga så, trodde inte en nioåring visste vad det var ens. Men det var bara till att ösa över med positiv feedback och berätta allt han är bra på och hur många det är som älskar honom mm. Så blev det lugnt tillslut och det slutade bra.

    Sen har resten av dagen varit ok. Imorgon ska han spela handbollscup och hela familjen ska åka och heja på honom.

    Ha en bra kväll.
    Själv ska vi titta på en rysare sen när barnen lagt sig.

    Skickar styrkekramar till alla som behöver och roffar åt mig från de som skickar :)

Svar på tråden ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig