gemigsinnesro skrev 2009-09-27 23:40:11 följande:
Jag har en son på 16 år vars hela rörelsemönster, uppförande och manér är precis som en tjejs, ja allt utom könet är mer feminint på honom än på dottern jag har. Hans yttre är ett skal som inte är han och hans själ är en kvinnas enligt hans eget sätt att utrycka saken. Han vill inte vidröra könet då han mår dåligt av det. Han mår fruktansvärt dåligt psykiskt. Han har ångest, depression, suicidaltankar, identitetskris etc. Han skär sig i handlederna när han mår dåligt och han har en ätstörning pga att han inte vill att han ska få en manskropp. Han har ett helvete just nu. Det räcker med att jag på något sätt låter göra gällande att han är pojke så är hela den dagen förstörd för både honom och mig. Han har aldrig lekt med typiska killeksaker utan med barbies och dockor istället. Inte för att möjligheten inte funnits för han har haft tillgång till både bilar och dockor mm. Han säger nu att den här känslan av att vara "fel" funnits sen han var ca 4 år hos honom. Ungefär lika länge alltså som jag misstänkt att det inte var helt normalt beteende det han höll på med för en kille. Jag hoppas innerligt att det finns möjlighet för honom att göra en könskorrigering när han blir över 18 år om det är det han vill. Möjligheten finns endast om det finansieras av staten då varken jag eller hans pappa har en guldgruva att ösa ur. Det här är definitivt inget han valt eller en fix idé hos honom utan bara en fruktansvärt grym nyck av naturen att det blev fel i könsprogrammeringen någonstans på vägen under graviditeten.
usch sånt här skär ju i hjärtat på en, det är rent av omöjligt att ens kunna föreställa sig hur det måste vara att va i den situationen som din son är i...(och som ni närstående är i också, detta måste ju påverka er alla något oerhört..)
jag hoppas din son kommer få all hjälp men korrigering och allt det stöd han behöver för att känna sig hel, att han kommer få bli den kvinna han innerst inne vet att han är. Att någon kan dra in snacket med "begränsade resurser" när man hör en historia som denna, där det rör sig om en människa som inte alls kan rå för att han är skapad så, så blir man rätt chockad att vissa anser att denna människa fint får fortsätta att må så dåligt, "för att resurserna ju faktiskt är begränsade"...det är ganska illa att man kan sätta ett värde på människors lidande på det sättet, att det klagas på resurser som rör sjukvården öht tycker jag är märkligt, då hälso- och sjukvården är bland det absolut viktigaste att lägga resurserna på...
i övrigt tycker jag jämförelserna med människor som vill va andra djur eller whatever är rätt dumma, till skillnad från transsexualitet så rör det sig om
helt andra arter i dessa fall där människor tror dom är djur och är rent omöjligt att genomföra i praktiken, därför tycker jag det är ganska irrelevant för denna tråden faktiskt.... könskorrigeringar är fullt möjliga, att göra en människa till delfin är inte det, eller hur?...