Glassigaste tråden i historien!!! Välkomna:-D
fruB:
fruB:
Björkeli:
Jo, helgen har varit bra! Vi har haft det liiiiiiite tufft mellan oss (christian o jag) men det är över nu. Har varit i stugan och där var det fullt hus med barn som sov över och sen vara det kalas hos grannen och grejer som skulle fixas.
Min käre son Ludvig gjorde ju en "härlig" blunder igår.
Han hade två kalas som var på samma tid. Det ena gick till hans klasskompis och det andra till Cornelia (som höll kalaset hos sin mamma). Han har hela tiden lutat åt att vilja gå på klasskompisens, men så blev det i alla fall Cornelias när det väl gällde .
Ok, läget var ju då att detta måste framföras till födelsedagspojken och Ludvig står i färd med att ringa upp. Jag säger då till honom att ....
-Ludvig, du behöver ju inte berätta att det är för att du ska på ett annat kalas som du inte kan komma, utan säga något i stil med att du fått förhinder, något har kommit imellan eller så). Och med de orden tar jag riktning mot badrummet och kliver ner i mitt bad. När jag då ligger där så hör jag Ludvig från köket säga såhär...
-Hej, det här är Ludvig, vem är det jag pratar med?
-Hej, Bennys pappa...
-Jo, jag kan inte komma på Bennys kalas idag
-Det sa mamma att jag inte fick säga , men vänta lite så ska jag fråga henne...
Så springer han in till mig och säger..
eller rättare sagt, jag säger i förväg...
-Men Ludvig, så kan du ju inte säga....
Eh, tänker Ludvig efter och säger..
-Nej, mamma, det kan jag ju inte, och går tillbaka till köket och lyfter luren och säger..
-Jo, det är så, min mamma säger att jag inte får säga det!
Hej då!!
Och så la han på luren
Jag kan säga det att samtalet där efter om hur jag försöker göra lite klarhet över läget (med Bennys pappa) var sådär...
Björkeli:
Å så sött, ja hon ville väl markera något där, och förstår inte själv de starka känslor hon kände och sånt...
Tänker ofta på det när man hör om föräldrar som lämnar bort barn heeeeeeeela tiden. Det måste ju vara något som rubbas där då... Alltså, nån gång då och då är ju bara sunt, men när det är sådär var och varannan helg
Björkeli:
Den var skiiiiiiiiiiiiiiitjobbig!
Och jag blev lite sur på Ludvig, men tänkte snart om och fick så dåligt samvete och då blev jag istället en sån är morsa som ska betala igen genom att "ge" något, så jag kom in till honom med ett fat med kakor och toffife och kexchoklad och läsk ( en söndag...) och jag kunde inte nog med att försöka förklara för honom att det var JAG som hade uttryck mig/tänkt fel etc....
marsbarn06:
Grrrr, skrev ett inlägg som försvann
Jo, det är lite märkligt att inte kalla dig vid ditt namn
Du, är du intresserad av leksaker till äldre barn också? Jag rensade barnens rum igår och tog bort den del grejer som inte känns aktuellt längre. Det är jättefina saker men passar när barnet är typ tre/fyra år
Vart tog alla vägen
Hallllååååå!!!
Känner mig ensam....
Var är ni?
I eftermiddag har jag bilkörning
Och ja.... bla bla bla.....
Ingen?
FruB:
Det är stor risk att Christian stöter på honom för det är han som lämnar/hämtar Ludvig oftast Men förr eller senare så kommer ju också jag göra det .
Känns pinsamt. Ludvig hade med sig presenterna till kompisen idag så de överlämnas på det viset, vill inte gå hem dit och lämna över dom
Känns pinsamt!