Någon som också känner sig ensam om dagarna trots att man har bebis!?

Hej på er! Jag instämmer helt med det ni skriver. Är en mycket social person. Mina "gamla" vänner tycks oxå försvunnit. Dom finns där med dock inte som innan. Jag tycker det är super tråkigt. Men jag tror att man förändras som människa fast man inte själv märker det. Man tycker inte samma saker är roligt längre, man prioriterar andra saker osv. Men jag måste ändå säga att jag har verkligen försökt att finna "nya" vänner som oxå har barn. Men det baske mig inte det lättaste må man tro. För efter 3 träffar så rinner det oftast ut i sanden. Säkert från bådas håll. Det men har gemensamt är ju barnen, men inget mer. Jag tycker det är roligt om man kan träffa någon som man kan umgås med hela familjen. Så männen oxå kan träffas. Men det e svårt. Jag har till och med träffat gamla klasskamrater som oxå fått barn men det funkar inte. För min del har det gått så långt att jag nu hellre e själv med min son om dagarna än att jag ska behövas pinas med någon som jag inte trivs med. Just nu har vi varit sjuka här hemma, annars så försöker vi komma iväg på kyrkans aktiviteter. Så har vi det hemma... *kram*

Jag har en dotter på 3 månader och dagarna flyter på i sitt lugna (inte alltid kanske=))tempo. Jag älskar att vara mamma och allt vad det innebär, men jag vill så gärna ha vänner! De vänner jag hade förut känns det som att man inte har något gemensamt med längre, för de har inte barn osv... Vill prata med andra mammor och ev träffas och så där för det är dötrist att gå hemma dagarna i ända när sambon jobbar, och vi bor verkligen i en liten håla där det inte finns något att hitta på, inte ens ett café har vi! Någon som vill bli min vän, brevvän eller you name it!?=) Krams!

Hej på er! Jag instämmer helt med det ni skriver. Är en mycket social person. Mina "gamla" vänner tycks oxå försvunnit. Dom finns där med dock inte som innan. Jag tycker det är super tråkigt. Men jag tror att man förändras som människa fast man inte själv märker det. Man tycker inte samma saker är roligt längre, man prioriterar andra saker osv. Men jag måste ändå säga att jag har verkligen försökt att finna "nya" vänner som oxå har barn. Men det baske mig inte det lättaste må man tro. För efter 3 träffar så rinner det oftast ut i sanden. Säkert från bådas håll. Det men har gemensamt är ju barnen, men inget mer. Jag tycker det är roligt om man kan träffa någon som man kan umgås med hela familjen. Så männen oxå kan träffas. Men det e svårt. Jag har till och med träffat gamla klasskamrater som oxå fått barn men det funkar inte. För min del har det gått så långt att jag nu hellre e själv med min son om dagarna än att jag ska behövas pinas med någon som jag inte trivs med. Just nu har vi varit sjuka här hemma, annars så försöker vi komma iväg på kyrkans aktiviteter. Så har vi det hemma... *kram*

Min lilla tjej är förresten snart 3 månader gammal nu och är alldeles alldeles snart vid den tidpunkt då hon skulle ha fötts, nämligen slutet av september.