Svarar på frågor

Undrar lite bara.. varför kan du inte förstå dem som inte vill åka tillbaks till sitt födelseland? Du skriver att söka sina "riktiga" föräldrar..
Alltså, alla tänker inte så.. Jag tänker inte att mina biologiska föräldrar är mina riktiga.. det blir ju bara konstigt. Alla har olika behov av att söka sina rötter. Jag har vänner som är adopterade som tänker jätte olika varandra.
Jag bor oxå in liten stad.. eller stad, ö, och herregud va jag har fått höra mkt tjaffs om mej, både elakt men även mkt nyfikenhet då jag var bland de första adopterade här ute. MEN jag har inte tagit åt mej. Min föräldrar gav mej ett otroligt starkt självförtroende och styrka att klara av sånt.
Att mina föräldrar ibland (eller ofta) glömmer bort att jag överhuvudtaget är adopterad märks oftare och oftare. Speciellt sist när jag och pappa var hos audionom och pappa säger att han nog fått samma hörselnedsättning som mej och att även hans bror fått det så det verkar vara ngt som går i släkten *S* Det viktigaste som adoptivförälder är inte att överbeskydda barnet utan att lära dem att bli självständiga starka idivider.