Inlägg från: Dorian Ertymexx |Visa alla inlägg
  • Dorian Ertymexx

    Är det sant som de säger om Universitet /högskola...

    junimagi skrev 2009-08-30 23:14:59 följande:
    Jag har (förhoppningsvis...) bara en termin kvar av 1, 5 år slit på komvux, och ser fram emot att börja på universitet eller högskolan till vårterminen . Jag är kluven inför vad jag eventuellt ska läsa och jag har nog varit inne på de flesta olika områderna. Funderade ett tag på att läsa till psykolog men kan även tänka mig Journalistik eller mänskliga rättigheter. Pratade dock med en kompis som läser till socionom och hon tycker att det är extremt mycket litteratur som skall läsas och är jättestressad över detta. Jag har funderat över det här och undrar om det är någon skillnad rent praktiskt att läsa till socinom eller till psykolog. Jag antar att det är tyngre litteratur om man läser till läkare tex. än till förskolelärare men är det fler läxor, fler uppgifter osv? Har en bekant som läser till jurist och hon läser ca två böcker i veckan medan min komis som läser till socinom också gör det, det sägs ju dock att det är mycket svårare att läsa till jurist än till socinom. Sedan är det självklart lättare att läsa in något man är intresserad av etc. etc. men om vi bortser från allt PK snack, hur är det nu, är det lättare att läsa till socinom än till exempelvis läkare och i så fall varför? TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-08-30 23:16... förlåt för en missvisande rubrik.
    Alla högskolekurser har mycket litteratur, det ingår i konceptet. Vad som är svårt eller inte beror nog mer på vad man har talang för eller gillar än annat, tror jag. Det man gillar fastnar ju lättare än det man läser motvilligt.
  • Dorian Ertymexx
    junimagi skrev 2009-09-01 07:46:22 följande:
    Jag tycker att det är tråkigt att pengar och status styr människor vad de vill utbilda sig till. Att utbilda sig till läkare och psykolog är ett ansvar, det är naturligtvis sorgligt om de som besitter kunskapen att kunna hjälpa och bota fysisk och psykisk smärta har pengar och status för ögonen.
    Word.

    Nu vet jag att de gjort om läkarlinjen, men jag har känt ett gäng folk som ville bli läkare. Tror det var någon enstaka som INTE sagt att de inte vill jobba med människor! Bra läkare vi får om alla vill ha status och lön men helst undviker att jobba med patienter va...
  • Dorian Ertymexx
    Themis skrev 2009-09-01 15:53:21 följande:
    junimagi: Varför måste det ena utesluta det andra? Om jag väljer mellan två yrken som båda är roliga och intressanta, vad är problemet med att välja det som ger 10 000 mer i månaden?Om man tröttnar har man ju hundra gånger större möjlighet att spara ihop pengar och omskola sig till det andra yrket i så fall, medan det omvända läget kanske inte funkar så bra.Det är inte pengarna i sig som är grejen, men det verkar kvinnor ha svårt att fatta.pengar= tid- jag kan ta mer ledig tid med mina barnpengar= kul-plats för fler guldkanter i tillvaronpengar= utveckling- vägen till fler olika jobb i mitt liv, vidareutbildning, att kunna satsa lite på sig själv oberoende av vad ens chef tycker att man är värd i utbildningsbudget.pengar= frihet-när jag inte gillar ett jobb, mina kollegor eller min chef då kan jag ge dom fingret och gå min väg och vardagen funkar ändå.pengar= glädje-när man kan hjälpa vänner eller ge lite tillbaka till de föräldrar som kanske har kämpat med sin taskiga ekonomi hela livet. Eller ge bort dem till välgörande ändamål och hjälpa en annan del av mänskligheten.Pengar är medlet, inte målet.
    Jag tror att många är litet rädda för pengar, just för att så många, både på FL och ute i landet, ser pengar som just status och makt - och vad mer är, rätten till att få bättre lagar och regler att leva efter. I alla fall jag känner nästan ett motstånd mot att ta högavlönade jobb (inte för att jag får erbjudandet, men blotta tanken...), just för att jag inte vill jobba med eller förknippas med den sortens människor.
  • Dorian Ertymexx
    Themis skrev 2009-09-01 16:24:27 följande:
    Dorian OT:Kraftiga fördomar här alltså. "den sortens människor" finns överallt. Spela roll om man säljer balvis med toapapper från landstinget där man städar eller om man fuskar med skatteavdrag, egentligen, det som är ruttet är ruttet."den sortens människor" fuskar alltid, så bra de kan och på den nivån där de är, oavsett vilken nivå det är.Men det finns också de som spelar helt enligt reglerna.Jag minns ett väldigt vackert inlägg på nätet om en kille som var typ anarko-röd men som jobbade på häktet. Hans partikamrater spottade efter honom på gatan. Men han resonerade som så att om han som hade en human och empatisk inställning till de intagna jobbade på häktet så blev de ju inte illa behandlade av statens lakejer just den gången i alla fall, och kanske kunde han så ett frö hos någon som ledde till en bättre utveckling för den personen. Men sen fick han ju också erkänna att hans föreställningar om människans grundläggande godhet ibland led svårt av jobbet.Analogt-om VI utan pengar blev till DOM med pengar, hur skulle det vara sämre? Vi är ju snälla, vill göra ett bra jobb och menar väl, eller hur? Rädslan kommer väl lite av oron över att vi kanske inte vore ett dugg bättre, att vi antingen hade förfallit och myglat lika mycket som "den sortens människor" eller straffat ut oss från gänget för att vi inte ville hålla god min i elakt spel?Innan man har blivit frestad vet man inte vilket virke man är gjord av. Men att inte försöka påverka och sno ett mandat från "den sortens människor" om man har chansen- är det ett alternativ?
    Ja, alltså, makt (och pengar) korrumperar. Och ju mer man har, desto snålare och mer egoistisk blir man. Det är möjligt att jag har viljestyrka att stå emot det, men varför chansa? Jag menar, jag tror inte jag skulle bli drogberoende om jag tog en sil eller två, men inte fan tänker jag prova liksom! ;)

    Men mest tror jag att jag inte gillar den sortens sällskap. Att jobba med folk som snackar om sina dyra vanor, dyra kläder och så... jag skulle aldrig någonsin passa in där. Minns, hade en klasskamrat som skröt om sina nya skor. Och jag sa att ja, de var väl snygga. Han tittade på mig som jag var en idiot och svarade att de hade kostat så och så MYCKET! As if that would have impressed me! Skiter väl i vad de kostar, frågan är om de känns sköna och passar och ser bra ut!
  • Dorian Ertymexx
    pumpkinpie skrev 2009-09-01 16:45:26 följande:
    TS, som många andra här kan jag bara råda dig att välja det du tycker är roligast. Den eventuella bördan av mycket litteratur blir lätt att bära när man brinner för sitt ämne. Själv har jag pluggat juridik, en skittuff utbildning (och vanligtvis läste man mer än två böcker i veckan), men eftersom man snöade in så var det bara roligt. Eftersom jag tycker skattejuridik är det mest spännande som finns blev jag just skattejurist. Har inte ångrat mig en sekund, kanske inte ett jobb som räddar liv direkt, men för mig passar det utmärkt! Alltså tänk inte så mycket på arbetsbördan utan välj efter hjärtat!
    Fördelen med olika intressen. Jag skulle dö av bara tanken att läsa skattejuridik. Å andra sidan tror jag inte att du skulle drömma om att bli korrekturläsare heller va... ;)
  • Dorian Ertymexx
    pumpkinpie skrev 2009-09-01 16:55:32 följande:
    Dorian Ertymexx skrev 2009-09-01 16:48:38 följande:
    På FL är det ju rätt så kul
    Mer sorgligt skulle jag säga, men jag förstår vad du menar. ;)
  • Dorian Ertymexx
    bifnaked skrev 2009-09-01 22:43:48 följande:
    Dorian Ertymexx skrev 2009-09-01 16:31:45 följande:
    I see. En människa med pengar och makt är per definition inte god.
    Njae, det är väl att ta i. Men risken för att en person med pengar och makt är vad man skulle kunna kalla god eller altruistisk minskar markant. Dels kräver inbringandet och förvaltandet av sådan makt och ekonomi ofta ett antal mindre charmerande personliga val, och dels är de som tar sig uppåt oftast de som har minst skrupler - systemet är helt enkelt byggt så. Sedan finns det ju alltid undantag, men över lag, nej, jag skulle inte säga att rika och mäktiga har större eller lika stora odds att vara "goda" som andra.
  • Dorian Ertymexx
    bifnaked skrev 2009-09-01 22:45:42 följande:
    Dorian Ertymexx skrev 2009-09-01 09:48:53 följande:
    Vi kan däremot få en del eminenta forskare på det sättet.
    Onekligen. Men om priset är att vi får en läkarkår som avskyr människor, som har empati som en solstol och som inte kan hantera folk så har vi ett stort problem. Och det visar, som så mycket annat, att hög lön och status som lockbete för att få kompetent personal är en fallasi. Du får folk som vill ha hög lön och status, men inte nödvändigtvis de mest kompetenta till yrket. Tyvärr alltför ofta precis tvärtom!
  • Dorian Ertymexx
    bifnaked skrev 2009-09-01 22:47:32 följande:
    Dorian Ertymexx skrev 2009-09-01 15:56:51 följande:
    Haha ja vilken tur att du slipper identifiera dig med ekonomisk frihet då :)
    Definiera ekonomisk frihet. Att vara besatt av de pengar man har och att vilja att hela samhället styrs efter ens personliga ekonomi ser jag inte som frihet, det ser jag som ett slags slaveri. Det är som att vara drogberoende, nästan.

    Jag har långt mer ekonomisk frihet, trots nästan löjligt låg inkomst, än många rika. Jag har inte mycket pengar, men jag gör vad jag vill för dem. Hade jag varit VD hade jag varit tvungen att skaffa mig fin representativ villa, ett par bilar, båt, sommarhus, och allt det mer för att det är statussymboler som visar att jag är framgångsrik, och därmed kan impa på mina jämlikar i andra företag som vi ska deala med än för att jag egentligen är intresserad av det. Den sortens normslaveri undviker jag.
  • Dorian Ertymexx
    bifnaked skrev 2009-09-01 22:54:02 följande:
    Dorian Ertymexx skrev 2009-09-01 16:31:45 följande:
    Själv har jag lägsta sjukersättning just nu delvis pga att jag blivit psykiskt sjuk av diverse okvalificerade jobb där man har dåligt betalt, noll kontroll över sin situation och behandlas därefter.Detta har "korrumperat" mig till den grad att jag så fort jag blir friskskriven kommer att utbilda mig till ngt jag 1. Har ett genuint intresse för. 2. Genom min yrkeskunskap blir respekterad inom och 3. Kunna lägga undan en buffert om jag skulle behöva byta arbetsplats el. gå ned i tid.Mkt sunda val mao.
    Been there done that.

    Dina mål är bra, men du gör det för din egen skull, inte för att impa på andra. Vilket är skillnaden mellan dig och de människor jag inte vill frotera mig med.

    För att vara litet mer förklarande - jag har inget emot folk per se, jag försöker vara fördomsfri. Hade en väninna som studerat till ekonom på handels och dessutom var litet flummig på sidan av, och när hon hade fester blev det liksom två skikt. Hennes handelspolare som höll sig till köket och vi andra som höll oss till vardagsrummet. Jag försökte hälsa på och ta kontakt med handelsfolket, men jag fick långt mer respons från hatthyllan. Det lärde mig en del om hur ytliga och arroganta många av dem är. Jag är hellre mitt glada, sociala jag än någon som måste hålla näsan i vädret för att inte ses som oseriös eller ovärdig.
Svar på tråden Är det sant som de säger om Universitet /högskola...