Sluta med napp, hur?

Vi började med att ha en nappskål högt upp i ett skåp där han bara fick välja sin napp när han skulle sova (Så gjorde de på det dagis han gick på, så det var inga problem).
Sen gick vi till leksaksaffären och han titade på vilken leksak han skulle välja när han slutat med nappen
Istället för att förbjuda den på natten fick han hålla den i handen ett par nätter och det funkade! Han stoppade ej in den, men det var en tröst att ha dem.
(Tandläkare sa till honom att han skulle sluta me tutte för han var så stor...3,5 år)
Efter ett tag tog vi bort dem från hans händer på natten och han fick gå och köpa sin leksak i affären, kommer fortfarande idag ihåg att det är hans"sluta me tutte traktor"

vi mutade / belönade med en cykel som hon ändå skulle ha i tre års presént..
det gick hur bra som helst.
Hon hade en gostrasa och en nalle ett tag efter men nu när hon är 5 år har hon inget specielt...

vi hade en nappskål högt upp i ett skåp i köket men min son var helt otrolig tog en stol o stod på bänken o tog napp själv helt livsfarligt.
det med att ge till en bebis gjorde vår granne. när minste killen föddes kom grannen o knackade på med sin dotter o gav bebisen alla sina nappar.. så slutade hon med napp..

Nu försöker vi förresten att gå ett steg till....vår dotter ska sova i sin egen säng men har för vana att hamna i vår säng ändå då vi vill att hon ska sova en god natts sömn eftersom hon ska upp tidigt till dagis. Hellre får hon sova hos oss än att somna av utmattning flera timmar senare...

Iaf så har jag en ny idé som jag provade idag. Från o med nu får hon sova i vår säng UTAN napp, eller i sin egen säng MED napp. Kan tillägga att hon mycket väl förstår skillnaden så det är ingen direkt risk att hon blir förvirrad. Hon spenderade en halvtimme med att vandra från säng till säng, med och utan napp. Nu sover hon i sin egen MED napp. Men oavsett hur resultatet blir så är det en win-win situation för oss kan man ju säga! Vi vill ju att hon ska sova i sin egen säng, men också att hon slutar med napp. Så en av sakerna kan vi ju uppnå med detta, sen vilken det blir återstår ju att se!

Två av mina barn, den ena i 3 års åldern och den andra i 2 ½ års åldern hade detta beteende. Vi valde då att helt sluta med napp och det funkade väldigt bra. Visst var det jobbigt de första nätterna men sen funkade det helt av sig själv. Vi postade napparna till Bamse eftersom de hade sett att Bamse fick en massa nappar av barn i Bamseland på Kolmården.

Åh detta har gått bättre än väntat.
Dottern använder inte napp på dagarna alls o hon vet vart hennes nappskål är. Springer gärna dit med nappar som hon hittar i sitt rum.

I går när mobilen ringde så låtsades jag att det var jultomten (det var syrran så hon kunde spela med ). Sa då till Wilma att tomten undrade om hon kunde skicka sina nappar till honom. Om hon gör det så ska hon få gå till leksaksaffären och köpa något fint och att han kommer på julafton.

Det där med jultomten ligger ju ett tag framåt men det var egentligen det enda som låg nära till hands

Hon väckte mig i morse o frågade om vi kunde åka o köpa ett kuvert som hon kan lägga napparna i. Hon avslutade med "vilken adress bor tomten på?"

Så kort o gott så är det nog på god väg!

Jag är fortfarande helt förundrad men han slutade med napp alldeles självmant en kväll för ett tag sen.
Vilken napp vill du ha frågade jag innan han skulle sova. Detta var strax innan han skulle fylla tre.
Ingen napp mamma blev svaret. Var övertygad om att det bara var en nyck men han somnade utan napp även nästa dag. Nu har vi gömt alla nappar och han har inte nämnt någonting om nappar på över två veckor.

Till saken hör att - även vi sagt att när det är dags för tomten att komma så ska tomten få ta alla hans nappar för att ge till små bebisar som behöver dem. I gengäld ska han få julklappar.

Börja på sonens dagis. Där förbjöds nappen från första dagen
Inte så vidare pedagogiskt.
Å inte så effektivt heller eftersom han inte vill lägga av med det hemma

Min dotter som är 3 år, har varit utan napp i två veckor nu. Jag började prata med henne redan i våras om att hon ska sluta med nappen. Hon har önskat sig en rosa sparkcykel så då har hon sagt själv att när jag slutar med nappen ska jag få en rosa sparkcykel. Och för två veckor sedan sa hon, mamma, jag vill sluta med nappen, VILL har rosa sparkcykel. Så hon kastade napparna och vi åkte ner och köpte sparkcykeln. När kvällen kom blev hon ledsen o sa jag vill inte ha min sparkcykel.

Jag förklarade för henne att det är OK att sakna nappen, du får vara ledsen, men nu har du slutat. Det tog ett tag innan hon somnade den första kvällen. Sen har det gått hur bra som helst.

Jag bekräftar hennes känslor, säger att hon får vara ledsen och sakna nappen. Och hon är jättestolt att hon klarar av det.!

/Emma

Har bara läst ts:
Vi begränsade sonens användande till 4 st och ENDAST vid sovdags. Napparna förvarades på en plats som bara vi kom åt. Han hade dem både till att suga på och att gossa med. Även han var ganska fixerad.
När sonen sen hittade en leksak i en katalog som han ville ha så berättade jag att man på just den leksaksaffären kunde betala med nappar och sa att han kunde få välja en dag i almanackan.
Han pekade ut en dag som låg ca 2 veckor framåt i tiden och sen pratade vi om det som komma skulle och om leksaken han skulle få.
Första kvällen efter att vi handlat för napparna frågade han efter dem, men eftersom han visste att han gett bort dem så gick det snabbt över. Efter det var det inga problem alls!

Min son slutade med sina nappar för ca en vecka sen o det gick oxå bättre än vad jag trodde. Han fick gå till leksaksaffären o välja en leksak, sen fick han betala själv i kassan med napparna (dock smet mitt kort fram lite fint sen oxå). Han frågade efter nappen en gång men då sa jag bara att han betalade med dom o så var det över. Dock har jag märkt att han har lite svårare att komma till ro på kvällarna innan han ska somna men det blir förhoppningsvis snart bättre.
Hoppas det går lika bra för er! :)

När vi hade samma problem som er; dvs. att napparna försvann hela tiden så gjorde vi så att han bara fick ha dem i sängen. Protester så klart men efter bara nån dag så vande han sig vid det. Han var då just över 2 år. Nu har han slutat helt (han är tre år på fredag). Vi började med att berätta (flera veckor innan) att när vi skulle åka till Liseberg så skulle han få lämna napparna till kaninbebisarna som behövde dem. När vi väl kom dit så gick han så snällt fram till Lisebergskaninen med påsen med napparna och gav bort dem. Kaninen blev så glad och satte napparna i en behållare och sedan skulle napparna lämnas till kaninbebisarna precis så som vi sagt. Vår Max fick ett diplom och en Lisebergskanin som tack. Tänkte att nu blir det väl elände när han ska gå och sova men inte. Han frågade efter napparna efter någon dag och då sa vi att de har han ju gett bort och tittade på diplomet. Jag trodde aldrig att det skulle gå så lätt för han var oerhört fäst vid sina nappar men det gjorde det faktiskt! Jag tycker lite att blev en lättnad för honom också, han verkar t.o.m lugnare utan nappar. Mitt tips; ta det gradvis och förbered barnet på förändringen. Lycka till!

Som flera sagt tidigare: förbered, prata om att det är dags att sluta.
Tandläkaren brukar ju berätta att nappen förstör tänderna. påpeka det tydligt. :)
Använd fantasi! :)

Äldsta sonen gjorde vi flera försök. Men julen när han var 3 fick han önska sig något speciellt av tomten om han gav nappen till tomten. minns inte om det var protester.. troligen. då gäller det att vara stark och inte ge sej.
inte lätt.

Yngste sonen kom så lägligt när det sjöngs en sång om alla djuren i skogen...
vi pratade länge om att rådjursbebisarna som gick ute på vår äng ( och i trädgården..) de behövde nappen mer än han. Han var ju så stor och de var så små.
till slut en dag när han ville gick vi ut mitt på ängen till en brunn och la napparna på locket. han fick göra allt själv, jag höll mig i bakgrunden.
på kvällen när han somnat var jag ju givetvis ute o hämtade dem och dagen efter var vi ute o tittade om de var kvar. :)
protester javisst, ett par kvällar... men det var bara att prata om att rådjursbebisarna behövde dem bättre än han... :)
Lycka till

Här kommer ett tips:

theresebrahed.blogspot.se/2015/02/ett-satt-att-sluta-med-napp.html

Tog med napp o son till leksaksaffären efter att vi förberett honom i veckor o dagar om att han nog är redo att sluta med napp. Väl i affären fick han byta in nappen mot önskad leksak, i detta fall en sopbil. Han velade 5-10 min vid kassan innan kassörskan fick hans napp. Två gånger sedan dess har han ångrat sig. Annars är det "jag har en sopbil istället för napp!" Innan hade han napp mest hela tiden. Efter bytet sov han med sin stora hårda sopbil i sängen i en vecka.

Väldigt skönt att han inte bryr sig om att lillasyster har napp (annan modell.

Sonen var nästan 3 år när han slutade (förra sommaren).

Prata om en tidpunkt när det är dags med att sluta m napparna, vi förberedde sonen som var "nappgalen" att när han fyllde 4 år skulle han sluta. Dagen efter han fyllde fyra år kastade jag alla nappar, genomsökte sängar, bilarna, alla lådor överallt. Och på kvällen tog vi striden. Grät vid 2 kvällars nattning, och sov väldigt gott på natten. Hade jag lämnat en napp kvar hade min man helt säkert fallit till föga och gett sonen den. De blev lika förvånade båda att alla nappar var borta. Sen nätterna efter inga problem alls.

Hejsan!

Jag är sjöjungfru på barnkalas och evenemang i Skåne såsom barnens dag, och ett av barnen som besökt mig ofta har faktiskt skänkt sin napp till sjöjungfrun! Det var supergulligt, och hon fick foton som svar av sjöjungfrun med nappen på en snäcka (se bilder nedan). 

Så det vore en idé? Jag tar gärna emot fler nappar :) De kan skickas från hela världen om man så vill! När jag var liten var det jultomten som gällde men tyckte detta var jättefint!

Mamman rapporterade att flickan var supernöjd med sitt beslut efter att ha sett bilderna! :)

Ni kan se mer på mina sidor här:
www.facebook.com/mermaidathiraa
www.svensksjöjungfru.nu 
www.instagram.com/mermaid_athiraa

Ha det så bra! <3