Jag håller med myndighetschefen, och jag är tjej.
Jag har varit som TS partner i två förhållanden och när det har varit så har det varit kört. Prioritera ditt liv och dina högre, TS. Kompromissa inte bort lycka för att det är "stabilt och praktiskt". Då kommer du att ångra dig.
Låter lite som att hon tar dig för given. Jag kan känna igen mig lite i hur din fru är, för jag är inte heller bra på att ge uppskattning och komplimanger till min sambo (varit ett par i tio år och och har ett litet barn).
För mig är nog det som krävs att han inte ska vara så otroligt tillgänglig hela tiden. Han är hemma jämt och jag kan knappt peta på honom utan att han bli heltänd. Jag känner att jag inte hänger med i hans tempo (när det gäller att gå igång) och då väljer jag hellre att inte peta på honom. Haha. Låter väl sjukt men så är det. Han ger mig komplimanger jämt, nyper mig i rumpan om jag går förbi, kramas så fort han får chansen osv, så det är verkligen inte brist på uppskattning här, snarare tvärtom. Jag bli nästan kvävd och får aldrig känna efter själv när jag VILL och jag får aldrig sukta efter honom på något sätt. Det kan inte vara detta som är problemet i erat fall också? Överlag verkar det som att alla tänker att vi kvinnor vill ha komplimanger dagarna i ända och att det alltid är BRIST på uppskattning som är roten till det onda. Men för mig har det aldrig varit så.
DÅ tänder de till.
Som du säger så kan man bli tänd i helt oväntade situationer istället, speciellt just när det inte går för sig att ha sex eller så. Alltså där han inte är intresserad, så att säga. Jag blir även mer tänd på honom om vi är ute på krogen och jag märker att tjejer kollar in honom eller att han pratar med tjejer han känner som jag kan se lite som konkurrenter... hehe.