Varför vill inte Svenska mammor vara hemma med sina barn?

Anmärkningsvärt att TS bara pratar om mammor..? Vad med pappor? Har bara läst senaste sidan, och inser att frågan tagits upp tidigare, men kan inte låta bli att anmärka på den ändå.

Håller med de som skriver att de tycker att det är viktigt att dela på föräldraledigheten. Inte 50/50 in absurdum, men absolut så att båda föräldrarna får en längre sammanhängande tids ledighet med sina barn. Jag har själv sett vilken skillnad det gjorde för relationerna i familjen när mamma och pappa bytte.

Är inkomstskillnaderna stora i en familj (till pappans fördel, oftast) så tenderar ju dessvärre en delning av ledigheten påverka hur lång den totala ledigheten blir, vilket ju självklart är oerhört beklagligt. Detta är en avvägning man får göra, så att man får ut det bästa av två världar.

Att ha sitt barn hemma till tre års ålder anser jag personligen däremot vara för länge, oavsett. Såvida man inte själv är oerhört dedikerad och pedagogisk, och vet med sig att man befinner sig i en miljö där man kan erbjuda barnet kontakt med andra barn på regelbunden basis - vilket är svårt för många. Men att som TS raljera om att man bara för att man sitter på en hög utbildning och har rest/bott i många länder är överlägsen all form av förskolepedagogik, då har man nog inte fattat poängen. Likaså underskattar man nog vikten av kontakt med andra barn och att lära sig socialt samspel på ett sätt som man inte gör med mamma i ryggen 24-7.

Det finns många studier som talar både för och emot tidigare förskolestart, vad som är rätt eller fel i slutändan är det ingen av oss här som kan avgöra till 100%. Dessutom kan man inte generalisera om en enhetlig lämplig ålder för alla barn, det är ju oerhört individuellt!

Och till sist - TS är ganska så förmäten i sitt sätt att uttala sig, att det skulle handla om vad folk orkar och inte orkar. För de flesta ser den ekonomiska verkligheten ut så att de inte kan vara hemma hur länge som helst. Och i Sverige har vi ju trots allt den längsta föräldraledigheten som finns. I många andra länder är det ju bara de välbärgade som har råd att stanna hemma, i övrigt lämnas barnen bort mkt tidigare än här.

man tackar!

som tex?

Igelkotten - förstår att det kan kännas frustrerande i enstaka fall. Fast det är ju svårt att ta fram regler som passar alla, och det här har ju tillkommit av en god anledning - att man värnar om att jämställdheten i samhället ska förbättras. Och man tvingar ju ingen, de bara ger extra incitament för att dela i högre grad.

Nä, men de allra flesta i samhället jobbar nog trotsallt relativt "vanliga" tider, eller iaf vanliga veckor/månader. Att du inte känner ngn sådan beror ju troligen på att ni umgås i kretsar där folk jobbar med liknande saker. Återigen - vill man uppnå en viss fråga måste man utforma regler etc efter hur den stora massan ser ut, inte efter alla specialfall.

Jag tycker det är bra med de två månader som finns idag, och att man på så sätt indikerar en riktning som man tycker är viktig i samhället. Det är ju bara att se på fakta hur uttaget av föräldradagar ser ut - det ÄR till stor del mammorna som tar ut i princip all ledighet. De fall du hänvisar till där pappr tar ut hela ledigheten är nog lätträknade, tyvärr. Jag tycker också att jämställdhetsbonusen är ett bra påfund (även om det inte blir några stora slantar av den), eftersom den tillför ngt till de som delar i högre grad, men inte tar bort ngt från de som inte har möjlighet att göra det samma.

Att märka 6 månader var har man mig veterligen inte talat om seriöst på länge - det tror jag vore svårt att få igenom, och det inser nog även de politiska partierna. Det senaste förslaget man talat mest om var att lägga till ytterligare en månad till ledigheten som skulle öronmärkas åt pappan, och en månad ytterligare åt mamman att ta innan förlossningen. Det borde ju inte gärna ngn kunna klaga på, eftersom det ur alla aspekter blir enbart en förbättring, och inte ngn försämring för någon. Men nog tusan fanns det upprörda röster kring detta också, från folk som bara vill ha och ha för sig själva utan att se till viktiga frågor i samhället samtidigt. Helt oavsett så har vi ju fortfarande världens bästa föräldraförsäkring!

Det vet jag inte, minns inte detaljerna - kanske var det så att man la på en månad på föräldraledigheten och därmed öronmärkte ytterligare en månad till resp. förälder, så att det blev 90 dagar märkta till resp förälder, medan den totala ledigheten samtidigt förlängdes. Kan tänka mig att de var så, men nu spekulerar jag bara.

Vad gällde ledigheten innan förlossningen så tror jag inte att den månaden anses vara nödvändig för pappan - det vore väl lite väl..? Det var nog bara en anpassning likt många andra länders, där man rekommenderar mamman att vila upp sig inför förlossningen, vilket många snålar med här eftersom man hellre vill spara dagarna tills efter barnet är fött.

Jo, man får ta ut av föräldraledigheten upp till 60 dagar innan. Men då tullar man ju på de dagar man kanske vill använda när barnet har kommit. Det nya skulle alltså vara att man som i flera andra länder (tex danmark) har en särskild månad som bara kan tas ut innan förlossningen, just för att få vila upp sig inför det som komma skall.

BM rekommenderar ju faktiskt att man går hem ca 3 veckor innan iaf, så det vore ju bra att slippa ta av barnlediga dagar om man vill följa den rekommendationen.

pst - man KAN inte ha barnen hemma om man är arbetslös, för då får man ingen a-kassa...

ja, men om man är anmäld som arbetssökande så måste man ha barnomsorg för att anses vara tillgänglig på arbetsmarknaden. så om man inte har sina barn på dagis får man ingen arbetslöshetsersättning. iofs OT, men ändå...

kanske det, fast samtidigt kan det ju lätt utnyttjas annars. om man vet att man kan få a-kassa i 360 dagar eller vad det nu är så kan man ju tycka att det är gött att bara gå hemma med sina barn och utnyttja det. Med dagens köer till barnomsorg etc så kan man ju ha svårt att acceptera jobb med kort tillträdesdatum om man inte redan har dagisplats ordnad!