Ni som hittat tillbaka till varann efter en separation, se hit!!!
Skulle vilja höra andras erfarenheter av detta. Hur gick det till? Hur kändes det? Var du säker på dina känslor? (om det var du som gjorde slut, o sen fann känslorna på nytt....)
Så här är mitt fall:
vi var tillsammans i 7 år, hade två små barn, varav den ena var nyfödd när jag började känna att jag inte visste vad jag ville. Vi pratade mycket, försökte om o om igen, med nystarter, familjeterapi o allt. Men sen kom dagen när jag kände att det inte längre gick. Han blev helt förstörd, men det "la sig" ganska fort ändå, o vi var sams hela tiden. Jag flyttade i februari, o det har funkat bra. Fram tills ett par månader sen, när jag gick o träffade en ny. Då blev han totalknäckt. Så sen har det varit lite stelt o vi blir ofta osams.
För några veckor sen kände jag plötsligt ett sting av saknad o jag blev verkligen förvånad, för jag har varit ganska säker på att jag inte vill vara tillsammans med honom igen. Känslan har bara växt, o för en vecka sen så gjorde jag slut med den nya killen.
Jag blir glad av att tänka på mitt ex, jag kan plötsligt se en framtid tillsammans med honom, o jag känner glädje o längtan. Samtidigt är jag livrädd... Tänk om jag bara inbillar mig att jag känner så här ??? För att det är så jag vill att det ska va? För det är klart att det vore det allra bästa, framför allt för barnens skull. Fast jag tror inte det, men jag vågar absolut inte yppa minsta ord till honom om mina känslor för jag är ändå livrädd att jag ska känna efter ett tag att det var fel, o att såra honom på nytt, det kan ja bara inte göra.
Så min tanke är att försöka få honom till att vi kan träffas o umgås med barnen ett par gånger, bara hitta på nåt, för att jag ska få tillfälle att känna efter om jag känner samma sak då.
Min fråga är väl just den, hur kan man va säker på vad man känner? Det jag vet är att vi hade det underbart de första åren, o jag har aldrig nånsin känt så mycket för nån som för honom, o vi visste båda två att vi skulle va tillsammans för resten av livet. O har kärleken en gång varit så stark, o vi båda vill så tror jag på oss, att vi kan lappa ihop detta.... 
Vad tror ni?