• Anonym

    Jag har insett att min kille inte är mogen för att skaffa barn...

    Det här är helt åt helvete. Jag är så ledsen att jag inte vet vart jag ska vända mig, men skriver av mig lite här helt enkelt...

    Jag är gravid i v38+1. Barnet var vad jag kallar "halvt" planerat; vi försökte inte pricka ÄL osv men vi hade ju heller inget preventivmedel. Han var säkrare än mig på att behålla då vi fick veta, jag blev helt chockad, trodde inte jag kunde bli gravid pga tidigare anorexi och annat.

    I vilket fall. Den senare tiden av graviditeten har han blivit helknäpp. Han är arg och grinig, allt är fel och jobbigt. Han festar hela tiden. Han var såååå sur för att han inte fick dricka igår Vi firade med båda våra föräldrar, som alla (inklusive jag) såg det som självklart att han var nykter. SÅKLART. Och mamma vågar han ju inte säga emot.
    Men usch vad sur han har varit över detta. Så idag när en kompis till han tittade in, innan denne skulle vidare på fest, satt vi och pratade och jag gav hans kompis en flaska vin jag hade. Min kille började också dricka. (Suck.) Han satt och beklagade sig över att hans liv var förstört, hur jobbig, tjatig och gnällig jag var. Han satt även och kommenterade hur snygg Lotta Engberg var (!!!) av alla människor, aldrig att han skulle säga att jag är fin jag är som gravid eller så...

    Så nu följde han med kompisen till festen. Han frågade fleeera gånger "om han fick", och vad tusan ska jag säga? Jag vill inte säga nej, jag vill inte behöva tvinga honom, jag vill att han ska VILJA stanna hemma och hjälpa mig, ta hand om mig, ja tänk om det startar?! Han säger att jag är sååå fjantig, att det ändå inte kommer hända något inatt.

    Kan tillägga att jag haft ett helvete genom graviditeten pga min anorexi. Han förstår inte alls vad anorexi är, han säger alltid (skriker/skäller) att jag ska sluta tänka på det... Han säger hur ful och äcklig jag ser ut nu när jag är så smal, ja det hjälper ju Har bara gått upp 4 kilo, och alltså gått ner en del i mig själv så att säga...

    Alltså, vad fan ska jag göra?! Jag orkar inte bråka mer. Jag vet hur det blir när jag tar upp detta med honom imorgon, han kommer bli ASförbannad och säga att jag försöker styra hans liv. Att jag ska ge fan i att bestämma vad han ska göra osvosv... Jag orkar inte mer

  • Svar på tråden Jag har insett att min kille inte är mogen för att skaffa barn...
  • Anonym
    Stålmamma skrev 2009-06-20 22:09:11 följande:
    det kommer troligen att gå över då bebisen är född. jag tror han har lite panik och nu insett att vilken dag som helst kommer hans liv förändras helt att han faktiskt ska bli pappa o få det största ansvar en människa han få
    Kanske... Men jag vet inte om jag kan leva med honom ändå, känns som ett sånt fruktansvärt svek Jag har frågat honom om han på något vis försöker "passa på" att festa och leva rövare innan bebisen kommer, och det gjorde han sa han... Kul, han tycker bebisen förstör hans liv liksom JAG hade ju ingen chans att leka runt i nio månader!
  • Anonym

    Ni kanske skall bo isär så han får förstå vad han valt att gå om miste om och sedan att han tar tillbaka detta att ett barn har förstört hans liv.. hmm blir så arg då så många killer kan börja skita i allt och klara sig bra utan att bli helt sönder dömda medans om en tjej hade sakt samma sak skitigt i sitt barn hade hon varit med på en lista som den hemskate kvinnan på jorden.

  • Anonym

    Visst, jag förstår att det inte är så lätt för männen att förstå att det faktiskt är en bebis i magen och sådär. Knappt så jag själv fattar det trots att jag känner den för jämnan Men ändå, är det verkligen så mycket begärt att han håller sig nykter de sista två veckorna? Är jag så elak och krävande?

    Jag menar, jag är också livrädd... Det är ju läskigt för mig med! Men inte tusan kan jag fly undan sådär Jag behöver han ju NU också, inte bara sen. Varför är det ok för männen att sticka iväg såhär?

    Elyse,
    tycker du verkligen att han tar förändringen på allvar genom att gå ut och supa så fort chans ges...? För så lite som två veckor sedan fick jag torka spyor mitt i natten, när jag skulle upp och jobba dagen efter...

  • Anonym

    Anonym (Cc) skrev 2009-06-20 22:25:54 följande:


    Håller med. Killar vill inte känna sig kontrollerade och han känner att han snart kanske har jättemycket ansvar framför sig. Men det kommer säkert att gå över ska du se. Min sambo tyckte bara att det var overkligt att jag hade en bebis i magen, var inte alls så jätteintresserad av att känna eller röra, tyckte det bara var larvigt typ. Men sedan bebben kom ut så har han inte gjort annat än att mysa med honom och varit en jättefin pappa
    Men jag känner ju precis samma press som han på det här jätteansvaret! Jag står ju inför precis samma uppgift som honom. Varför är det OK att han freakar ur ? Jag HAR ju inte kontrollerat honom, han är ju ute och är full nu... Kommer väl hemraglandes vid två, tre inatt, spyr och är otrevlig för att sedan däcka...

    Nä fy fan vad bitter jag låter, ska gå och lägga mig istället och hoppas att jag inte vaknar när han stövlar in inatt.
  • Anonym

    När jag var gravid i v 38+1 föddes vår son så jag förstår dig. Jag hade blivit flyförbannad om min man lämnade mig sådär! Jag tycker inte att män ska sticka undan så ofta och mycket som det låter som ts man gör, det tycker jag är fel och elakt. Vad man ska göra för att motverka det det vet jag itne, men jag blir arg bara jag läser om det.

    Alla står inför en utmaning, men det är väl ändå tillsammans man ska anta den?

  • Anonym

    bara läst ts
    kunde skrivit det där själv. jag hoppas verkligen allt kommer ordna sig. att killen fattar vad han håller på med. det bästa han har är ju hemma när han är ute. ni 2! även om bebisen ligger i magen så finns den redan.
    vilken jävla idiot han är just nu. försök bara att prata med han. och kom ihåg att barnet årminstonde har en väldigt bra mamma :)

  • Anonym

    Så det är alltså ok för en blivande pappa, när bebisen kan komma när somhelst - som det faktiskt kan i v 39- att dricka sig full? Hur blir det då om förlossningen startar? Även om TS kan köra själv (osannolikt att kunna med värkar....och kom i håg att FÖRR i tiden när våra mammor fick barn så åkte man in MKT tidigare än man gör nu...)...Även om TS kan köra själv eller åka taxi ....hur kul är det för TS att ha med en full/småberusad kille på förlossningen? Och vill inte pappan vara med? Vill han minans att han var FULL på förlossningen? Märkligt att inte vilja vara så "klar" i huvet som möjligt! Nä, det är inte överdrivet eller larvigt eller hönsigt att vilja ha en nykter kille i v 39! Och får man inte vara nervös eller "hönsig" när ska ska föda? Jag kommer då vara jäkligt nervös och jag kommer då både behöva OCH jag kommer tycka att jag har RÄTT att kräva stöd av min man! Ja, självklart komemr han vara minst lika nervös sim jag - men det är JAG som ska föda rent fysiskt inte han!

Svar på tråden Jag har insett att min kille inte är mogen för att skaffa barn...