Ska man ha sex för "husfridens" skull??

Varför skulle en partner, oavsett kön, som blir sur över att inte få sex när h*n är sugen vara "en barnrumpa" ?

Alla är vi olika och tar motgångar på olika sätt och olika "hårt". Somliga bryr sig inte alls utan rycker på axlarna medan anrda blir sura eller arga eller bara ledsna av en motgång!

Att säga att någon är en barnrumpa för att den personen individuellt reagerar på ett visst sätt när h*n får ett nej till något h*n gärna skulla vilja göra eller ha verkar inte särskilt genomtänkt!

Ja, kanske det...OM man verkligen medvetet använder det som ett utspel! Men det kanske bara är en naturlig reaktion som är svår att kontrollera. Blir man sur, arg,ledsen osv , så blir man. Eller hur! Det är var o ens obetvingliga rättighet att få uttrycka sina känslor. Ingen har rätt att försöka kontollera ens känslor i Sverige, vill man det får man flytta till Kina eller nåt annat likanade land.

Att gråta när man blir ledsen är också en handling. Skulle då DET inte var ok????

I princip ja. Man gråter för att man är ledsen. Man stannar hemma från "stadsturen" för att ens sinnesstämning gör att man inte har lust/inte orkar mobilisera den kraft som krävs för att följa med.

Ett exakt svar på denna fråga måste dock den aktuella personen i fråga svar själv på. Det är nämligen bara han som VET om han stannar ehmma som "hämnd" eller för att hans sinnesstämning till följd av "nejet till sex" gör att han inte kan "tvinga sig själv" att följa med till staden.

Vi andra kan bara spekulera i saken...

Givetvis ska även TS ha rätt till sina känslor och de eventuella, svårkontrollerade, handlingar som blir följden därav.

Menar bra precis vad jag skrev .

*bara

Anonym (vill ej) skrev 2009-05-24 16:55:00 följande:

Tror för det första att risken för dig att bli kallad sadistfeminist på detta forum är extremt liten...

För det andra så tycker inte jag att det är att ställa särskilt stora krav på en make/sambo att följa med på en 4-timmars shoppingtur! Visst, det tar mer på hans krafter än på en kvinnas krafter att ställa upp på en snabbis i sängen, som kanske är över på 25-30 minuter....

För att ta ett exempel från mitt förhållande så följer jag i stort sett alltid med min hustru när hon ska shoppa! När vi var i Florida på en 10-dagars resa så följde jag med henne TVÅ DAGAR I RAD till ett jättestort shoppingcenter. Det var en timmas bilresa dit, enkel resa, så bara på att åka bil lade jag 4 timmar av "min tid" och hur många timmar vi totalt gick i det shoppingcentrat under två dagar minns jag inte ens.... men det var ett ANTAL TIMMAR!

Man ger o tar i ett förhållande och jag kan inte påstå att jag var supermotiverad att åka TVÅ DAGAR i rad till det shoppingcentrat, men frun ville...så då "ställde jag upp" och åkte med henne. Jag vet ju att en annan gång kan det vara JAG som vill något och då ställer hon med största sannolikhet (inom vissa gränser) upp för mig!

JASÅ! Det var en udda tolkning.... nån mer som tolkat mig likadant???

Anonym (vill ej) skrev 2009-05-24 17:12:48 följande:

Tackar! Ja hon verkar rätt nöjd...

Tråkigt för alla vars partners inte kan "ställa upp" på saker om än lite motvilligt... det har jag aldrig haft några problem med att göra.

Fast det är uppenbarligen bara du som upfattat mig på detta sätt.

Men då får jag väl försöka förklara mig igen då.Så här skrev jag :

Givetvis ska även TS ha rätt till sina känslor och de eventuella, svårkontrollerade, handlingar som blir följden därav.

Ny lydelse:

Givetvis ska även TRÅDSTARTAREN ha rätt till sina känslor och de (alltså TRÅDSTARTARENS) eventuella, svårkontrollerade, handlingar som blir följden därav.

(Alltså om hon , Trådstartaren,till exempel blir arg och inte kan besinna sig utan känner att hon, fortfarande trådstartaren, måste slå SIN knytnäve i bordet av ilska, så har hon, trådstartaren igen, all rätt i världen att både bli arg och slå SIN knytnäve i bordet)

Hoppas jag varit tydlig nog.