Ni som har sett kroppen av era anhöriga efter att de har dött....

När jag tog farväl av min älskade mamma på sjukhuset så var det inte alls ett "tomt skal", hon såg lugn och fridfull ut och var fortfarande varm.
Sen så kan ju min känsla av ro hos henne berott på att hon levde med svåra smärtor dygnet runt de sista åren av sitt liv och nu slapp hon äntligen det.

Det kan ALDRIG bli för mycket glitter!!!

Jag kom in i rummet sekunden efter att min bror somnat in å det såg precis ut som att han sov han var fortfarande varm...dagen efter var vi å tog farväl å han såg så fridfull ut...samma sak där han såg precis ut som att han sov.

Jag har sett min mammas döda kropp och en äldre kvinna (som jag inte alls vet vem det var) på bårhuset under en utbildning. Kvinnan på bårhuset såg ut som ett lik med gapande mun och såg ut som om hon stelnat till. Min mamma såg direkt efter hon dog också ut som ett lik, med öppen mun och halvöppna stirrande ögon. Efter någon timme kom hemsjukvården och tog hand om henne. Efter det såg hon ut som min mamma igen, men väldigt fridfull. Det såg ut som om någon strykit med en stor varm hand över hennes ansikte och fått henne att slappna av totalt. Hon hade inte sett så mycket ut som sig själv på säkert en månad. Det var facinerande och väldigt vackert.

Det jag vet är att jag omedelbart efter att jag tagit farväl av min mamma skickade ett sms till min bästa kompis där jag skrev att mamma var så vacker. Hon hade iofs haft ont några veckor och efter att hon dött såg hon mer ut som sig själv. Men "tom" var hon inte. Fortfarande varm och absolut där. Däremot hade jag ingen känsla alls av att det överhuvudtaget låg någon i hennes kista på begravningen. Lite underligt kanske men jag var nästan säker på att kistan var tom.

Jag har sett tre anhöriga efter att de har dött och upplevde varje gång att "det är ett tomt skal". Inte direkt att det "inte betyder något" men det har varit så uppenbart att LIVET inte finns kvar. Ingen energi liksom.

Jag tog farväl av min mamma. Kände bara att det såg ut som hon hade blivit befriad från sina plågor, att hon var nöjd att bli av med dom. Tyckte iofs att det var underligt att hon var lite gul i huden, det hade jag inte väntat mej. Såg henne ungefär en timme efter hon hade dött.

Jag tycker det är fascinerade att se en gammal avliden människa. Brukar tänka att den där kroppen, som numera bara är ett skal, har burit den människan genom livet i decennier, kanske hundra år! Tänk vad den kroppen har upplevt! Den har smakat sill på midsomrarna, tittat på TV, gråtit, skrattat, kanske fött barn, kramat, varit i regn, rest och mycket mycket mera!

Det får mig att känna en oerhörd respekt för döda kroppar.