För oss vars barn är lite sena i utvecklingen!

Muchi83 skrev 2009-02-05 14:12:59 följande:

Här är en till som är sen med ätande....liksom en hel del andra saker. 13½ månad, går inte själv, klappar inte händer, säger mamma och babba....tror vi, ingen finmotorisk gigant heller och har jättejobbigt med bitar i maten. Förstår en massa gör han i alla fall.....och har ett väldigt temperament . Tänder har inte så mycket med ätande att göra. Här finns redan alla utom de fyra innersta hörntänderna uppe eller delvis uppe. Inte lättare ändå

innersta KINDTÄNDERNA, menade jag så klart

Muchi83 skrev 2009-02-05 14:57:19 följande:

Nej, men knäckebröd ser inte jag framför mig här på läääänge. Vi kämpar med välkokta bitar av grönsaker och mjuka frukter ännu. Köttbitar och fiskbitar som inte är pytte-pyttiga drömmer jag bara om ännu.

Här har lill-grodan precis börjat dricka ur pipmugg själv. Han är 13½ månad. Intressant är att pipmugg utan handtag fungerar men inte med handtag. Esska har sådana i plast med skruvlock. Kanonbra. Vi skulle ha prövat det tidigare tror jag. Han gillar att dricka själv nu.

Tycker i alla fall att det plötsligt blivit kul att gå när någon håller i handen.....och knatar iväg på eget bevåg, vi måste inte föra honom för att han ska flytta på fötterna

Daggkåpa:
Appropå att gå själv. Har en bekant med en 3-åring. Han började gå när han var 2 år. Är som vilken 3-åring som helst, inget "onormalt". Tog bara tid på sig med gåendet.

Niccipicci skrev 2009-02-10 22:45:09 följande:

Låter som vår pojke. Vi blev skickade till sjukgymnast...vilket var kanonbra, för de var så duktiga och hade sådan god hand med barn. Inget galet med honom, har bara inte så bråttom med saker och ting, och gillade inte magläge (grov underdrift ). Tillräckligt stadig för att sitta i bumbo (vilket varmt rekommenderas) när han var 4½ månad. Satt själv utan stöd när han var drygt halvåret ändå....så med just det var han inte sen. Blev snabbt stadig i nacken när det väl kom så att säga.

Niccipicci:

Ett tips är att du så länge hon är rejält svag i nacken hjälper henne att hålla kvar armarna under henne. Du tar liksom tag i hennes underarmar och för dem in under hennes huvud/bröst och håller kvar dem där...tills hon klarar det själv. Vi fick det tipset hos sjukgymnasten. Man kan även lyfta upp lite försiktigt i det läget så att de kan se lite mer. Inget kul att ligga med nosen i backen . Vi låg ofta så tillsammans framför en stor spegel. Det gick rätt ok en stund. Du kan ju också pröva om det går bättre på ditt/pappas bröstkorg. TV:n var poppis här med. Så pyttekorta stunder så det var ju liksom aldrig tal om TV-tittande. Bara för att väcka rejält intresse av att lyfta huvudet. Valde stillsamma program som sändningar från riksdagen . Vi hade också en liten morgonrutin. han låg alltid på mage på köksbordet när vi åt frukost...under skarpt vakande öga såklart . Där fanns det en hel del kul att kika på + att han kom upp i ansiktshöjd med oss.

mamma till två juveler skrev 2009-02-12 00:52:03 följande:

Visst är sjukgymnastiken kanon . Här var vi på drottning Silvias barnsjukhus. Kunniga, lugna och sådan fin hand med barn.

Niccipicci:

Vad gäller sömnen så orkade inte min pojke vara vaken mer än 1½-2 (absolut max 2) timme i stöten på dagen tills han var sådär 4 månader. Och han är långt ifrån någon sjusovare. Har hela tiden sovit mindre än vad som rekommenderas och färre gånger och kortare stunder än de flesta jämnåriga.

Lite synd att du inte fick komma till sjukgymnast vad gäller nacken. Inte för att jag tror att du behöver oroa dig, men de är duktiga och har en något annat förhållningssätt. Dessutom är det bra att ta tag i "snedhet" tidigt. Vår pojke hade inte torticollis men föredrog också en sida vilket gjorde att han gärna lutade mer åt ett håll och började bli lite skev i huvudet. Vanligt, även utan torticollis, att de blir starke i ena sidan och att ena nackmuskeln är lite kortare. Det beror ofta på att de legat med huvudet och det hållet i magen.

Vi fick snabb bra hjälp och det rättade till sig snabbt. Som sjukgymnasten sa när hon upptäckte det. "Bara jättelite nu, och lätt att ändra....svårare när det gått långt." Håll koll på det och tycker ni inte att det blir bättre så var lite ihärdig

Niccipicci skrev 2009-02-12 22:21:55 följande:

En sådan hade vi. Fungerade kanonbra. Sov jättebra i den och sov på sidan efter det - alltid. För oss hjälpte det snabbt .

Triple Trouble skrev 2009-02-16 15:21:48 följande:

14 månader är inte sent att gå det heller. Vanligast är att barn går mellan 10-14 månader. Vi kommer att hamna senare är jag rätt övertygad om. 14 månader om 1 vecka....fast vem vet .

Sen med att rulla - 7 respektive 8 månader. Men inte särskilt sen med att sitta eller ställa sig upp - dryga halvåret och 8½ månad.

Klappar inte händer ännu eller slår ihop klossar. Hittills har vi inte heller fått någon indikation på att något skulle vara galet. Vi har ändå gått på sjukgymnastik på drottning silvias barnsjukhus. De borde ju ha träffat ett och annat barn och kunna det här med motorik.

Träffade en go kille på 2½-3 år igår. Han började gå när han var två år. Som vilken annan liten grabb/tös i samma ålder....tog bara lite tid på sig med gåendet.

Stas:

Här har vi ingen snackepelle heller. Första ma ma kom vid 8 månader, sedan kom ba ba och så småningom da da och na na. Fortfarande inga andra vokaler eller konsonanter förutom en mass ljud . Han är 14 månader på söndag och nu är vi ganska säkra på att han sägger mamma och pappa (babba).

Intressant är dock att han förstår massor. Vi märkte att han förstod en massa namn på saker runt 10 månader - boll, lampa och andra favoritsaker. Nu kilar han iväg till skötbordet när jag säger att vi ska byta blöja eller borsta tänder. Går till kylskåpet när det är tal om bananer eller annat smaskigt, vet var vi tvättar, var vi badar etc. Får se när "pratandet" tar fart....eller i alla fall något annat än mamma och babba dyker upp

Melleojag:

På 10-månaderskontrollen sa vår pojke ramsor med ma ma ma ma, ba ba ba ba och hade precis börjat med da da da da. Det tyckte de var alldeles normalt

Har ni förresten kikat lite på vad som står om så väl den motoriska- som talutvecklingen i den bok man fick på BVC? Leva med barn. Ger lite perspektiv.

Triple Trouble skrev 2009-02-18 00:01:03 följande:

Låter som vår då

Smuliz skrev 2009-02-18 08:55:46 följande:

Håller med Twixie. När barnet är inskrivet på sjukhuset så är det ingen tvekan om att du ska få TFP. Det gäller BÅDA föräldrarana. Båda kan vara med barnet på sjukhuset när det är inskrivet och få ut TFP.

Man kan även vara hemma. Det var vi också ett par dagar när vår pojke var dålig. Man får ett intyg från sjukhuspersonalen om in- resp. utskrivning. Här var det inga problem.

Twixie skrev 2009-02-18 12:04:54 följande:

Samma här....var kanske lite oklar i mitt inlägg tror jag. Vi låg först inne på sjukhus ett par nätter, men sedan var vi hemma i två dygn. Efter kontrollen efter de två dagarna blev vi utskrivna formellt.

Dollheart82 skrev 2009-02-17 20:32:46 följande:

Vad roligt! Vår pojke gjorde samma bedrift idag. Tog två långsamma steg mot mig från stolen han stod vid, sedan svek balansen och han satte sig på knä. Blev hysteriskt arg-ledsen och efter det var han ledsen i si sådär en timme. Han har inte mycket tålamod för misslyckanden vår lill-groda. Antar att vi får vänta länge nu tills nästa djärva försök. Väntar väl tills han är fullständigt säker på att han enkelt kan spatsera genom hela lägenheten obehindrat .

Fast roligt var det att se...hans två första steg

Oj, nej, det är verkligen inte sent. Vår kille hade inte ens börjat rulla åt något håll när han var halvåret. Han började krypa när han var 9 månader och gå när han var 15 månader + 1 vecka. Jag skulle inte säga att vår kille är sen, däremot är han inte tidig utan tar saker och ting med en gnutta ro. 16 månader idag och säger inte särskilt mycket. Det är mamma, babba (pappa) och så ma = mjau/katt, mö = mu/ko och drrrrr = tiger-grrrr

Vet du vad. Jag tycker att du ska be att få komma till en sjukgymnast eftersom du känner dig lite fundersam och orolig. Inte för att jag tror att något är galet, utan för att de är oerhört duktiga på barns motorik och har ett lite annorlunda perspektiv på saker och ting än BVC. Kunnigare helt enkelt. Vi gick hos sjukgymnast första månaderna, för att vår kille var lite sen med att bli stadig i nacken. Det var suveränt. Han har alltid tagit saker och ting med en gnutta ro.....och allt är ok....men ibland hamnar man i FL-fällan m.m. där "alla" barn gör allt supertidigt