För oss vars barn är lite sena i utvecklingen!
Klara är lite större än era barn tror jag (2 år och 9 mån) men är gärna med ändå. Grovmotoriskt är hon ganska "sen". Hon satt precis stilla där man satte henne till hon var 12 mån, då började hon hasa sig fram. Hon var 14 mån när hon reste sig mot möbler och började gå längs dem. Hon var 18 mån när hon släppte taget och gick.
Efter det där magiska steget att börja gå tycker jag det är mycket svårare att "ta" på utveckligen. Man vet inte riktigt vad som förväntas vid olika åldrar och så. Men min känsla är att hon fortfarande är ganska sen. På förskolan sa de vid utv.samtalet att hon är stel och klumpig i sina rörelser.
Hon är ganska feg också när det gäller stora rörelser. Hon vågar t.ex. inte sätta sig ner själv i en rutschkana och åka ner. Utan man får hålla henne i händerna hela tiden när hon gör detta. Det är nog inte så vanligt att man gör med en nästan 3 åring.
Men men, hon är bra på andra saker istället och vi försöker uppmuntra att hon springer och hoppar. På förskolan hoppar hon mycket på studsmattan, det är nog jättebra träning!!
Finmotoriskt är hon ganska "normal" och kognitivt är hon väldigt "tidig". Så som sagt, hon är bra på andra saker så det är inget som bekymrar oss så mycket.
Däremot ser jag ju vad andra föräldrar verka tänka när jag får hjälpa henne att åka rutschkana. Att folk ska bry sig så *suck*
