FörlossningsKRIS, vem ska bestämma?

Håller med justina2 - man kan inte tvinga sin partner att acceptera utomstående när ett barn föds. Som Arne Anka skriver också: skulle du gå med på att din partners mamma var med som HANS stöd för att han väldigt starkt kände att han behövde det? Även om du inte tyckte om tanken?

Det var ni två som gjorde barnet, nu är det ni två som ska stödja och hjälpa varandra att få ut det.. Om inte din sambo samtycker till något annat. Det är lika mycket hans speciella stund som din även om du kommer genomgå något helt annat. Och jag hade också känt mig sårad om jag som respektive inte ansågs "räcka till".

Min åsikt

Daisyduck
Vem vet, han kanske kommer att överraska... inte ovanligt att det sker.

Daisyduck
Skillnaden mellan han och dig är då att han är obekväm med att ha din syster med medan du inte hade varit obekväm med att ha hans bror med. Nånstans får man nog helt enkelt acceptera att man känner väldigt olika inför en sånhär situation. Och det går liksom inte att "prata" fram en lösning, bara acceptera att den andra känner på ett visst sätt. Tyvärr är det nog du som får ge vika för hans känsla inför detta i stället för tvärtom.

Att din syrra är syrra och har gått igenom detta känns säkert tryggt för dig, särskilt när du har en viss form av förlossningsrädsla men återigen: underskatta inte din pojkväns förmåga att hjälpa dig här. Och personalens.

Sedan kan man ju alltid önska att din pojkvän kanske hade lyssnat lite mer på dig och lagt fram sin syn på det på ett mer pedagogiskt sätt men är man stensäker på sina känslor så kommer ibland åsikten lite för snabbt för att den andre ska hänga med och godta den. Kommer du fram till att det bara kommer vara ni så skulle jag om jag vore du, förklara att du förstår att han vill att ni är själva men att du hade önskat att han försökte sätta sig in i hur du känner lite mer. Att det hade fått dig att känna dig ännu tryggare med bara honom helt enkelt.

Pezon
Men om han INTE vore otillräckligt, då hade ju inte systern behövt vara med? Hur ska man kunna känna på något annat sätt än att man är otillräcklig?

Om det är "otillräcklighet" i form av att inte kunna förstå dig som kvinna TS, då kanske en utomstående doula vore det bästa alternativet? Hon har själv genomgått förlossningar och är van vid att stödja och hjälpa både mannen och kvinnan. Samtidigt känner sig kanske din pojkvän inte lika otillräcklig (måste använda det ordet) då det är en utomstående och inte din syster som är med.

Det handlar kanske inte om otillräcklighet i era ögon, TS och flera andra som skrivit, men det handlar nog om otillräcklighet i allra största grad för barnets blivande far.