Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

måste bara fråga er som är insatta i det här...

Har ju varit hos landstings-gyn där de säger att det är ett begynnande framfall av bakre och främre slidvägg men inte så illa än så att man gör ngt åt det...
Så idag va jag på strandkliniken i sthlm och gjorde en undersökning.

Fick ligga i gynstolen med en spegel och hon visade och förklarade vad som hänt därnere...
Jag såg tydligt att när jag krystade så tryckte sig mina två "bollar" ordentligt fram i slidöppningen men de syns även lite när jag inte krystar.
Hon sa att det än så länge inte är framfall men klar förslappning av bakre och främre slidvägg.
Hon visade även hur blåsan satt och att urinröret hänger ner mkt mer än vad det ska göra vilket tydligen är vanligt efter förlossning. Detta gav enligt henne inkontinensproblem vilket jag känner av vid träning...

Så hennes förslag till mig var att placera tillbaka urinblåsan på rätt plats. Därefter skulle hon dra åt bakre samt främre slidvägg och även sy ihop öppningen som var "för stor".
Det är väl egentligen det som jag själv kunnat konstatera att det behövs när jag läst o tittat på mig själv...
Hon beskrev kort hur hon skulle gå tillväga men konsultationen var 30 min och det var lite stressigt så jag kommer inte ihåg allt.
Men 44000 går det på och en övernattning blir det på stället.

Jag har varit väldigt inställd på att göra det här och bekosta själv så det är inget som bekymrar mig!
Men jag velar som en galning över när jag ska göra det.
Jag kan få en operationstid v 28 på måndagen eller mån v 31.
Det som är mitt problem är att det är jag som har barnen (är ju separerad) från mån v 28 och t.om v 29, därefter tar pappan barnen mestadels även om jag kommer att träffa dem lite (vill inte va borta 2 v).
Jag kan säkert få lite hjälp de första dagarna v 28 men sen är jag själv...
Så på ett sett hade det varit bättre och ta v 31 ist för då har pappan första veckan med barnen men då kommer mitt andra problem...
Jag ska ju göra bröst och bukoperation 22 augusti och jag känner att det är lite för nära den operationen om jag väljer v 31. Tar jag v28 så är det åtminstone 3 veckor till innan nästa operation och det kan va skönt att hinna läka lite innan man blir invalido igen...

Läkaren tog ganska lätt på att lyfta och menade att det går bra att lyfta men att man inte ska göra lyft som trycker neråt... Men när jag pratade med hon som bokar tiderna så sa hon rakt ut att hon tror att läkaren tar lite för lätt med det där att lyfta och att man verkligen ska undvika lyft 4-6 veckor...
Läkaren var dock väldigt noggrann med att poängtera att man bör hålla sig från sex i 3 månader för att inte försämra resultatet av operationen...

Fasen!! Klarar jag av det? Inte sexbiten utan barnen? Jag får säkert hjälp de första dagarna men sen ska jag va hemma i ca 1½ v själv med dem...
Den stora är ju 4 så det är inga problem men killen är ju 1 år och 3 månader då...
Han går jättebra och tar man honom i handen så knallar han helst på utan att bli lyft...
Byta blöja kan man göra på golvet och sova kan han göra i min säng så jag slipper lyftet från spjälsängen...
Funderar på att ha en pall vid matstolen, vagnen och bilstolen så kan han med min hjälp knalla i själv men det kommer ju bli bökit!
Jag är helt övertygad om att det går men frågan är hur jobbigt o tråkigt det kommer att bli!

Visst hade jag kunnat vänta tills vintern ist men jag vill verkligen få det här gjort nu!!
Dels så innebär det en träningsfri period ett tag efter och jag kan känna att jag vill slå ihop den med den träningsfria period som ändå kommer att komma i augusti när jag gör brösten och magen...
Sen är den största anledningen att jag vill få gjort det att jag är helt blockerad när det kommer till sex
Har börjat träffa en litegrann och jag kan absolut inte slappna av... Skäms över min enorma slida och hur den ser ut och det enda jag tänker på när jag har sex är att jag skäms och undrar om han ens känner ngt, själv känner jag inte mkt pga storleken
Vill inte gå sådär flera månader till utan kunna börja njuta av sex igen och därför hade det varit så skönt att få det gjort!
Jag försöker släppa det men jag mår så dåligt över det att jag ibland önskar att han ska "dumpa mig" så slipper jag tänka på den biten iaf och så vill jag inte ha det!

Vad hade ni gjort? Klarar man det tror ni?
måste boka tid imorgon för tiderna går där annars...

Kan förresten tillägga att hon oxå va väldigt negativ mot löpning.
Jag är ju oxå en löpartjej och när jag sa det så sa hon att hon inte tyckte att löpning va ngt för kvinnor öht
Fan, det är min livsglädje och jag skulle bli oerhört besviken om man inte kan fortsätta med det!

Jag har pratat med pappan nu och jag satsar nog på v 31 ändå...
Då har han barnen förutom helgen, ca 4 dagar efter operationen men då får jag se till att ha hjälp den helgen och sen har han barnen ytterligare en helg + att inskolningen börjat för minsta v 32 så då är han en del på dagis.
Det enda dilemmat är om det funkar att göra operationerna med 3 veckors mellanrum...
På ett sett så är det ju bra för själva "handikapps-tiden" blir ju kortare än att dra ut det och jag känner mer och mer att det kommer bli jäkligt tufft att va själv i 2 veckor under dagisuppehållet själv.

Jag ska på konsultation idag ang brösten osv så jag får fråga den läkaren och är det ok för honom så kör jag då. Är ju ändå 3 v som jag har på mig att läka innan det är dags igen.

Minnie: Hon pratade om ngt hon skulle använda men jag vet inte om det var ett band... Men hon poängterade flera ggr att det här görs privat och att hon inte tullar på ngt då när patienten faktiskt betalar för "tjänsten" så jag hoppas det är ngt bra och hållbart!!

Uppsalapojkarna: Funderade lite på det du skrev i sista stycket... Vet du varför de menar att de inte vill göra det i första taget pga ålder? Är det "fel" att göra det ung? Jag har inbillat mig att det borde vara bättre än att låta problemen bli värre men så kanske det inte funkar...
Någon som vet om det här är "luriga" operationer? Får lite känslan av att många fortsätter ha problem eller till o med värre efter operation...

Jag har iaf bokat in tid för operation på strandkliniken den 30/7.
Pappan till barnen har barnen den veckan och sen beronde på hur det känns så har jag rätt mkt hjälp därifrån de första veckorna.
Men ibland undrar jag om jag vet vad jag gett mig in på! Lyfter ju lillkillen stup i kvarten och varje gång så undrar jag hur sjutton jag ska klara det här sen under såpass lång tid...
Men jag hoppas att när jag väl är där så har jag ju liksom inget val och att jag då löser det ändå.

Men jag har den operationen inbokad då och sen kommer jag göra bröst/buk 2 månader senare (skjuter på den om det inte känns bra i underlivet) så jag har några månader framför mig nu med restriktioner ang lyft, träningsförbud o lite sjukskrivning antar jag... Har lite ångest över det men känner samtidigt att det ska bli skönt att få det gjort för det ska ändå göras o då är det lika bra o få det överstökat!

MEN... jag känner att konsultationen på strandkliniken va så stressig så jag kommer att höra av mig till dem igen för att skriftligt få beskrivning på vad och hur operationen kommer att genomföras!
Hon beskrev ju att hon kommer att sätta tillbaks urinblåsan//röret på rätt plats, dra åt bakre och främre slidvägg, fästa ihop muskler i slidmynning samt sy ihop en del av mynningen...
Men jag vill veta exakt hur allt detta ska genomföras.
Ibland blir jag rädd att hon är en kvacksalvare som kommer förstöra mitt underliv istället men jag ska iaf kolla upp anmärkningar osv innan jag lägger mig hos henne!

Jag har ju inte sådana fysiska besvär som många av er andra har i tråden så ibland känner jag mig löjlig som ska göra det här men man får väl utgå från sig själv o jag lider verkligen av de besvär jag har...
Jag känner ju av mina "bollar" även om det inte gör ont och jag hatar den där "tampong-känslan"!
Sen mår jag inte bra av utseendet därnere, men det jag mest lider av är avsaknaden av känsla vid sex!
Det känns verkligen helt meningslöst att ha sex för jag känner knappt av det!
Jag sa till en av gynekologerna som jag va hos att sex numera är helt meningslöst rent penetralt då jag knappt känner av att killen är i en + att jag inte alls kan arbeta med musklerna som jag kunde förr och frågade då om man ska acceptera att ha ett sånt sexliv resten av livet...
Hon tittade då lite på mig o svarade ngt flummigt (typ "ja, föder man barn så...") o sen va det inget mer med det liksom

Jag är tyvärr en sån där person som vill ha dubbla livremmar o hängslen när jag gör ngt och jag är skitängslig över att ngt kommer att gå fel men jag har bestämt mig för att köra nu och hoppas på det bästa!
Det jag hoppas på är att mina bollar försvinner, att muskulaturen i slidan blir bättre, att jag blir lite trängre än vad jag är nu och att min ansträngningsinkontinens försvinner...
Jag hoppas jag får rätt!!

Någon som vet hur det är med alkohol runt operation o efter?
Är bjuden på bröllop lördagen innan operationen (ska op på måndagen) och sen ytterligare en grej samma v fast på lördagen...
Självklart dricker jag inte ngt om man ska låta bli men undrar ändå hur det ligger till med det där....

Någon som gjort någon liknande op som jag ska göra? Hur är man efteråt? kan man gå, sitta eller är man helt handikappad?

Tack för ditt svar!
Jag har helt barnfritt från op-dagen till fredagen så från mån-fre kan jag ligga och ta det lugnt.
Sen har jag barnen den helgen men ska försöka få hjälp så jag kan hänga med dem men slippa sköta dem så mkt...
Hade tänkt gå på en grej den helgen men jag får ha det öppet då för man kanske varken kan eller vill
Tänker som sagt galet mkt på hur jag ska sköta hem osv men det får lösa sig längs med vägen... Orkar knappt tänka på det mer och försöker liksom tänka "nu är det bokat o då får jag sluta nojja mig eller så bokar jag av". Ingen mening att lägga så mkt krut på ngt som man ändå inte kan påverka sen!
Sonen kommer säkert bli jättestörd i början av att jag inte lyfter men han vänjer sig nog!
Och det går verkligen jättebra att hålla honom i handen så han får klättra själv i de flesta sammanhang så det löser sig nog!

Jag har oxå en liten klätterapa här vilket inte alltid uppskattas men i det här fallet är det ju bra
Har redan tagit bort benen på min säng och nu är den så låg att han kan komma upp och ur själv. Sen ska jag bara ställa till hans säng brevid o ta bort ena sidan så slipper man spjälsängslyftet...
Tror de vänjer sig vid att bli tröstade om man sätter sig ner brevid och så som du säger så kommer det nog gå bra bara man ser till att ha tid på sig och inte stressar till jobb osv!

Vad bra!
Men pågående... betyder det att hon inte har tidigare anmärkningar tror du? För om en läkare skulle ha många anmälningar på sig men som inte lett till åtgärd så skulle jag ändå bli lite misstänksam...
Jag ringde socialstyrelsen (tydligen de som tagit över detta nu) i v men upptaget hela tiden så jag ska kolla veckan som kommer. Men det låter ju lovande iaf

Vad tråkigt att du känner så!
Har du fått nån förklaring om varför?

Ja... Det är ju bra att man får tillgång till saker men adress osv känns ju lite onödigt!
Kommer du ihåg vad ärendet gällde?

Ja, gällande stressen som va under konsultationen så blev jag  besviken! Även om hon kanske har kompetensen att direkt se vad som behövs så vill man ju ha en extremt pedagogisk genomgång...
Hon hade en ny patient efter mig och jag märkte att hon inte ville bli sen.
Ska jag va ärlig så vet jag inte om hon kan se att muskler är av osv men hon tittade och när hon beskrev vad hon skulle göra på mig så sa hon bla att hon kommer att fästa ihop muskler som slitits isär vid mynningen så jag antar att hon såg det!
konsultationen kostade 600 kr och då ingick ju själva undersökningen...

Jag ska absolut kolla det med socialstyrelsen men jag utgår från att anmärkningar osv från HSAN är med där för annars skulle ju alla kunna börja om från ruta 1 och så kan det ju inte funka!
Gällande strandkliniken som klinik så har jag högt förtroende!
Oya arbetar ju där som kirurg och det är mestadels hon som gör ex bröstoperationer... Hon gör även intim men då bara yttre saker såsom förminskning av blygdläppar osv...
Operationer inne i slidan görs av hon eva einarsson.
Det kanske bara är en falsk trygghet men kliniken ligger i fina lokaler mitt på strandvägen och en av sveriges mest anlitade kirurger arbetar där... Har svårt att tro att klinikens chef isf anlitar en "kass" läkare med dåligt rykte/resultat!

Den operationen jag ska göra (dvs främre/bakre slidvägg, urinblåsa och "tajta till" kallas för "hela slidan" och görs under narkos. Ska man göra mindre ingrepp så kan lokalbedövning räcka men det vet man först efter en undersökning då man kommer fram till vad som ska göras!
Jag tror att det kan vara bra att gå privat eftersom man då kan ställa högre krav som "betalande kund" men samtidigt så blir jag misstänksam då det från deras sida finns ett vinstdrivande syfte!
Ska iaf höra av mig till eva igen för jag vill verkligen ha på text vad som ska göras på mig och jag måste även kolla upp vad som händer om man får återfall vilket verkar vara vanligt... Ingår korrigering/åtgärd då eller är det att hosta upp nya pengar? Rätt viktigt att veta känner jag!

Jag är orolig (det hade jag säkert varit om det va via landsting oxå) och jag hoppas verkligen inte att jag kommer att ångra det här!
Alternativet är ju att gå kvar så här med ett begynnande framfall... Då vet jag ju vad jag har att vänta mig + att jag inte fixar det rent psykiskt. Helt galet att man börjat avstå från killar o sex men det har blivit en fixering hos mig och jag vill vara bekväm med mig själv och faktiskt kunna njuta av sex!