• che71

    Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

    harvey369 skrev 2014-09-08 22:46:40 följande:
    22 år. Förlöst med kejsarsnitt för 3 mån sen. Ammar ej. Fått mens. Starkt knip. Gick bara upp 10 kg. Ligger fortfarande 8kg plus dock (gick upp(!!!) på bb. Antar vatten).
    Tappen är 0.5 cm in (ibland på väg ut) och kan inte tömma blåsan. Fick inte ens en undersökning på efterkontrollen. "Jag kan ändå inte göra nåt. Ring förlossningen."
    Ingen hjälp där, fick inte komma.
    Skall ringa Gyn mott imon.
    Känns som om livet är över. Älskar min son men önskar jag aldrig födde barn. Att konstant känna av sitt underliv och hur tappen skaver mot öppningen...
    Den är LIIITE längre upp (1-2 cm) när blåsan är full?
    Känns inte som adekvat eftervård att jag ej blivit undersökt.

    Kan livmoderfrfall gå tillbaka trots jag inte ammar och fått mens? Och redan har starkt knip? Började knipa 4x10 i sjunde månaden. Kan OP bli bra? Läser bara om
    Hur värdelöst det blir. Mår så sjukt dåligt...

    Att de ens FÅR strunta i att undersöka en.
    usch så jobbigt...fick du någon förklaring till varför du fick livmoderframfall?
    ja menar trots KS o så ung o så liten viktuppgång?
    Har du ringt någon annan gyn som kan undersöka dig? Klart de måste kolla dig?
    Min BM o gyn sa att de vill vänta minst 3 månader efter amningsuppehåll för att se om symptomen blir bättre (framfalllet däremot förvinner inte men kan kännas mindre) innan de skickar remiss till op.

    Jag gick upp 14 kg (o ner 12 rätt snabbt) men födde vaginalt med sugklocka o yttre press.
    Har ammat i över 4 månader nu, men sen bebis var 2 månader bara delammat.
    2 veckor efter FL började mina symptom (när stygnen lossnat) o det buktar ut något om man tittar med spegel, främre slidväggsframfall o livmodern är sänkt sa gyn.

    Igår var en sämre dag framfallsmässigt! Promenerade mycket o fick gå sakta...kände mig så gammal o att det kändes som att ha en apelsin på väg ut mellan benen...känns som det har blivit värre de sista 2 veckorna, men det buktar ut lika mycket när jag tittar...är så ledsen över detta.
    Vaknade förkyld nu o är så rädd att det ska bli hosta.
    Har bara ammat 1 gång per dygn (natt) senaste månaden (innan dess kanske 3 gånger i någon månad)...ingen mens än.
  • che71

    Harvey

    Fick du alltså igenom KS pga rädsla?

    Det fick inte jag tyvärr (trots stor rädsla sen många år för förlossning o svåra bristningar o rädsla att bebis skulle fastna o dö...samt 4 års försök med 6 missfall i bagaget. .)

    ...är mycket ledsen över det eftersom jag tror att sugklocka o yttre press orsakade mitt framfall.

    känner som du ibland att livet är slut. .ska man kunna ha ett sexliv. .gympa o resa o göra allt skoj man gjorde förr..nu är det läskigt bara att böja sig ner o lyfta bebis...hur ska det gå sen när bebisen väger mer. ..lyfta o trösta o bära o leka?!!

  • che71
    Cissan skrev 2014-09-11 07:08:10 följande:
    Jag tror absolut det i många fall är o kan vara genetiskt men om man aldrig haft ett symptom innan o efter fl så är man helt paj därnere så beror det då definitivt på fl. Jag hade ett stort barn med stort huvudmått som efter igångsättning, alltså från första värk tills jag är öppen o han ute gick liksom på 1-2 timmar med hjälp av 8 doser cytotec o värkstimuletane o dhan fastnar han på slutet så de klipper upp mig så är det pga av min fl jag fått det. Ingen kan få mig tro annat. Sen är jag ju inom ramen av risker som stort barn, äldre, överviktig pga av graviditetsdiabetesen jag fick o jag ville som så många andra ha ks men nekades. Ligger man inom ramen att vara en riskgraviditet (deras ord på mig) så varför neka en ett ks?? Kommer aldrig förstå :((((()
    Inte jag heller...kommer aldrig att förstå att de chansar med oss kvinnor o barn.
    Jag är också äldre, men inte överviktig, inte stort barn, men många missfall i bagaget o Crohns,
    immunmedicinering (via Aten) med bla. cortison o Fragmin pga APC resistens (ökad proppbenägenhet)
    samt förlossningsrädd hela mitt liv (så pass att jag inte ens ville ha barn i många år)
    Inget KS för mig hellerObestämd
    Ingen kvinnlig nära släkting har framfall, trots flera graviditeter.
    Så mitt är definitivt pga förlossningen.

    Paincake du skrev att din Mamma står i operationskö...hur lång tid får man vänta?
    Är så orolig att när väl läkaren vill skriva remiss till op så ska det ta lång tid att få op?!
    Sen är det ju återhämtningstid när man läker o inte alls får lyfta...då är barnet dessutom större o det börjar då närma sig att börja jobba igen (tungt inom vården)...hade varit bäst för alla, kvinnorna, bebisarna, männen o relationerna... inkl samhället om vi blev opererade snabbt.
    Hela livet står på vänt nu liksom...vill bara bli av med detta så jag kan bli normal igen.

  • che71
    nötskrikan skrev 2014-09-11 21:49:48 följande:
    Nån med lite tips på hur man behåller lugnet inför en operation? Ska operera min prolaps på måndag. Har väntat i evigheter på operation och så plötsligt fick jag ett datum för tre veckor sedan.
    Åh men så bra. Men förstår att det är nervöst.
    Hur länge sen var det de skickade remiss för operation?
    Vad exakt ska de göra o vilka är restriktionerna efter op?
    Hur länge har du haft detta? Hur länge efter förlossning är det nu?
    Stort lycka till!!
  • che71
    nötskrikan skrev 2014-09-16 21:26:19 följande:
    Opererades efter 13-tiden igår, utskriven vid 15 idag. Tidigt, vet inte om de behövde platsen. Dåligt med personal, stressade sköterskor, fick inte mina vanliga mediciner fast vi hade pratat om det innan och att det var viktigt. Fick inte träffa nån läkare förrän idag när jag skulle bli utskriven, en AT-läkare som berättade vilka mediciner jag skulle ta. Fick själv fråga om restriktioner och hur operationen gick. Klarade mig med fem titthål i alla fall, behövde inte skära upp magen.

    Ont.

    Nu sitter jag och funderar på hur man duschar när man har sår på magen?
    Låter stressigt..men operationen gick alltså bra?!
    Skönt att du är hemma igen.
    Hur känns det nu?
    Finns det kanske någon slags plastplåster/förband som är vattentätt på apoteket du kan ha?
    Vilka restriktioner fick du?
  • che71
    born2011 skrev 2014-09-17 23:41:12 följande:

    Hej är ny här. Födde barn vaginalt för första gången för 6 veckor sen. Har haft mycket problem sen dess, svårt att kissa känns som jag inte kan tömma blåsan, ont i urinröret, inkontinens, men främst skav och tyngdkänsla från slidan. Har inte vågat känna efter förräns idag. Strax innanför slidöppningen satt nåt jättestort i vägen som måste vara livmodertappen. Är helt förstörd bara gråter.. är bara 26 år mitt liv är förstört


    Kram till dig

    Har du ringt din mvc? Be att få komma på tidigare kontroll.

    Syns det något om du tittar med spegel?

    Jag vet hur det känns. .oron ...tänker på mitt nästan alltid. .inte så konstigt eftersom det alltid känns av.

    min bebis är nu 4,5 månader o jag har slutat amma. Hoppas att mensen kommer snart o att det kanske kommer att kännas lite mindre o att jag kommer att få operation när det gått några månader till. .jobbigt med denna ovisshet o väntan.
  • che71

    Imorse när jag kollade med spegel såg jag något nytt! ????? det buktar ut något litet baktill mot perineum..?? Annars är det ju den vanliga "bulan" som är det främre slidväggsframfallet..det har inte alltid "kommit ner" helt direkt på morgonen.

    Men vad är detta nya?

  • che71
    Cissan skrev 2014-09-18 21:32:49 följande:
    Den bakre väggen? Jag har fått precis likadant, har liksom 2 bollar i mynningen nu där det tidigare var en. Ngt dom har ngt förslag på vad detta är?
    Har dina besvär ändrat karaktär? När upptäckte du det?
    För det har inte mina...ännu i alla fallObestämd
    Hoppas inte...vill inte...det får bara inte ha blivit värre nu! Precis som att det inte räckte som det var...
    Slutade amma för 1 vecka sen så undrar när mensen ska komma?

  • che71
    born2011
    Åh vad jag känner igen mig i din historia!
    Har varit förlossningsrädd hela mitt liv o ville inte ens ha barn pga den rädslan i så många år.
    Sen när väl längtan tog över var det inte lätt ...6 missfall fick vi först ... jag hann bli en "gammal" förstföderska också, med större risk för komplikationer.
    Det jag var mest rädd för var alltid krystskedet, smärtan förstås, men mest att spricka o få men resten av livet..Obestämd sen dessutom en rädsla för att barnet skulle fastna o dö....o trots samtal med BM o läkare på Irma (motsvarande Aurora) fick jag inte KS jag heller.
    Förlossningen slutade med sugklocka, värkstimulerande o yttre press, bebis låg tydligen med pannan först.
    Så jag känner som du att de skiter i vår rädsla o sen i våra söndriga underliv. Det ska man tåla som kvinna.
    Men ska livet vara så här?! Är också så rädd för förkylning o hosta, rädd att lyfta bebis från golvet, att lyfta babyskydd med bebis, att böja mig ner överhuvudtaget, rädd att kissa på sig, rädd att aldrig kunna/vilja ha sex igen....känner mig så tacksam för min fina bebis men oroar mig så för detta.
  • che71
    born2011 skrev 2014-09-20 23:49:51 följande:

    Hjälp! Fick urinvägsinfektion för ca 3 veckor sen (visste ej att jag hade framfall då) och nu kan jag knappt kissa alls hur mkt jag än dricker känner jag mig inte kissnödig, fast får trängningar då och då men har liksom ingen känsel i blåsan. Har ju livmoderframfall men urinblåsan har nog också fallit? Får bara ut en liten skvätt och nu har jag ont i njurarna också.. ska jag åks till akuten eller sks jag vänta till på måndag och höra av mig vart??


    Ring o fråga på 1177 men det måste kollas upp.
Svar på tråden Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder