Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder
Hoppas det löser sig för dig med op och tid!
Minnie7, när blev utbuktningen bättre? Får du den nu om du varit aktiv?
Hej!
Jag har läst genom hela tråden vilket tog ett tag hehe... Vet inte om den är aktiv längre men jag har en fråga till dig Minnie7!
Vad jag kunnat utläsa bor du i Uppsala och blev remitterad från Ackis till Linköping. Vad jag undrar är om du gick till ngn privat gynekolog också som du kan rekommendera och som tog dig på allvar. Jag har varit i kontakt med gynmottagningen på ackis men de tycker jag ska söka privat först. Vet ju inte alls vilken man ska välja!
Tack för svaret Zenitz o tips på hur man kan underlätta nr 2. Har ångest för det varje morgon, måste gå precis när jag får känning annars blir d inte mer den dagen o jag får ju oftast inte ut allt. Men ska testa dina tips!!!
Ja nu läste jag dina inlägg o ser att du också hade en skada på samma muskel. Efter hur lång tid efter förlossningen hörde du av dig till gyn? För mig har det ju 'bara' gått 3 månader så de kanske tycker det är för tidigt... Kan man få tid där även om man hör till ett annat landsting?
Hur mår du efter op?
Minnie7 eller någon annan som op. Hur länge hade ni blödning eller sårvätska efter op?
Minnie7 och che71, har ni kunnat gå vidare från förlossningsskadan och fått ett bra liv nu? Jag sörjer fortfarande mitt förändrade underliv och skadan jag fått. Jag tycker att kisstrålen lever sitt eget liv och framväggen känns hängig, även om läkare tycker att den är ok. Är också rädd för allt som kan förvärra det. Lyfter inget tungt och har tom svårt för promenader pga av obehaget. Vet att jag nu borde träna upp core nu mer än nånsin men det är svårt. Är rädd att det alltid ska kännas såhär.
Tack för hjälpen M och Z! Ringde till Linköping idag o har nu fått en tid den 24/2. Så skönt! Tänkte att det vore bäst o skriva ner mina symptom o funderingar på papper... Jag börjar alltid gråta när jag ska prata om detta så jag är rädd att jag inte kommer få fram det jag vill annars!
Vad skönt Minnie att du börjar kunna gå vidare. Det är inte lätt detta. Förståelsen är ju minimal från samhället sida! Är jättechockad över fen dåliga eftervården, man övertalar o tutar i oss kvinnor att vi ska föda vaginalt o sen vill man inte följa upp o ta tag i de skador som uppstår. Visst vi får komma på efterkontroll men iaf min BM som förvisso var sympatisk kunde inget alls om mina problem.
Che71
Vad skönt att det blivit bättre men vilken tid det tog! Verkar jobbigt dock med den där fliken...
Zenitz:
Hur mår du efter operationen?
Jag tycker att det psykiska nästan år jobbigare ibland än det fysiska. Har börjat prata med psykolog, känns ju skönt att gråta av sig när jag är där. Men jag har fortfarande lika svårt att tackla känslorna av hopplöshet o oro inför framtiden.
Dagen börjar med ångest över att jag inte ska sköta magen, om det inte går mår jag dåligt hela dagen sedan o är orolig över att det inte ska gå nästa dag. Så knäppt! Skulle säkert gå mkt bättre utan oron. Har haft förstoppningsproblematik sedan tidigare vid miljöombyte så för mig är det psykiskt till stor del tror jag. Har bokat läkartid för att få hjälp med att trappa ner på laxerande eller råd om byte till ngt annat...
När jag väl skött magen kommer ångesten ändå sköljande över mig. Känner mig äcklig o har svårt att acceptera hur jag ser ut. Är ledsen över allt jag inte kommer kunna göra i framtiden...
Men helst av allt vill jag bara slippa den konstanta otäcka känslan av öppenhet, att det känns blött även att det inte är det o att ngt sitter mellan benen. Någon som känner igen det?
Hur har ni gjort för att tackla den psykiska biten? Känns så dumt o sitta hemma o gråta varje dag under föräldraledigheten!!!
Kram!
Åh toppen med en facebookgrupp! Ska genast kolla!
Ja har läst era inlägg o ingen av er har haft det lätt (har det lätt). Man måste ju få vara ledsen o med tiden så kanske det blir bättre. Men det är så lätt o känna sorg över att det blev så här, vi tänker ju alla på det här med snitt i stället! O man blir så förbannad på förlossningsvården när man tänker på det!
Jag har ju en tid hos Eva så får jag får se vad hon säger. Borde försöka tänka på nåt annat tills jag kommer dit! Är så rädd bara att hon kommer säga att det antingen inte kommer bli så mkt bättre av sig självt och/eller att det inte hjälper med op.
Känner ngn igen känsla av öppenhet mellan benen o att det typ känns blött fast det inte är det? O som en luftbubbla ibland?
Kan inte bajsa längre utan att överdosera laktulos så det verkar ju vara vanebildande. Tar även bulkmedel sedan en tid tillbaka. Vet någon hur det är med tex movicol, är det också vanebildande?
Hur gör man förresten för att klistra in det meddelande man svarar på, det i grått?
Hejsan!
Jag behöver lite råd....jag har gjort en bakre "plastik",vet inte vad jag ska kalla det....via landstinget,inte den bästa men det är 2 år sedan.
Nu har jag blivit gravid och i huvudet snurrar allt möjligt :/
Kan man ens föda vaginalt om man opererat sig?
Hur stor är chansen att allt går upp?
Jag hade ingen mellangård alls kvar innan op och operationen var mindre lyckad och den nya mellangården är skör och hänger inte helt ihop med bäckenbotten eller hur jag ska förklara....
Meningen var egentligen att jag skulle till Eva Uustal (osäker på stavningen) för en undersökning/utredning då jag inte kan knipa trots op,eller jag kan knipa men inte med ena sidan typ.... men nu kom detta emellan....
Känner mig så himla orolig,nätterna är värst!
Jag vet nämligen inte om jag fixar att få snitt men att föda vaginalt och hamna i samma helvete igen vill jag inte heller....
Jag är rädd att ett snitt skulle kännas konstigt,att kroppen/jag inte ska likasom hinna med att fatta att det kommer en bebis,förstår ni hur jag menar.....
Trots mina tidigare skador så älskar jag att föda barn,låter säkert helknasigt,men själva processen att föda till att få barnet i famnen är något jätteviktigt för mig....
Usch,vad har man ställt till med !!!
Någon som vet nån som fött barn efter en operation?
Kram till er alla <3
Hej ! En tjej här på 24 år som just nu känner mig ensammast i världen.
Jag födde mitt andra barn för 9.5 månader sen. Jag har besvär med inväntade ändtarm/bakreväggen. Och sen det som jag tycker är värst. Livmodern buktar ner i slidan. Så tappen är nästan påväg ut. Jag mår nog mest psykiskt dåligt över detta men har som jag gissar att dom flesta andra här också har tyngdkönsla och lite skav . Men mest av allt lider jag psykiskt av detta. Jag blir så låst. Orkar knappt göra något, vill inte göra något eftersom de känns som de blir värre då. Har ångest inför mens perioden då jag tycker de kommer ut ännu mer då samt att jag bara kan använda binda som mensskydd. Jag får ont ibland efter sex i äggstockar och livmoder men det är inte varje gång som tur är. Men de tråkigaste är väl att vi bara kan ha sex i en ställning. Det gör inte sexlivet så värst roligt.
Jag har ångest inför att börja jobba då jag undrar om jag ens kommer orka de? Kommer jag ha världens tyngdkönsla efter en jobb dag ?
Hur kommer de blir när jag blir äldre kommer hela livmodern ploppa ut då?
Nä alltså mår verkligen skit !
Jag har läst om många som har fram och bakre väggsframfall så där känner jag mig inte så ensam..Men har inte hittat någon som har livmodersframfall alltså att livmodern sjunkit ner i slidan . Finns det någon hör som lider av samma problem ?
Hej!
Jag blev för en vecka sedan opererad av Eva i linköping, någon annan som blivit det?? Jag har gjort en bakre plastik + uppyggande av mellangård... Hur lång tid tar det innan det slutar spänna och dra så jävligt?? Är fortf sängliggande för det gör så ont!
Sen har det börjar rinna en brun jätteillaluktande vätska sen några dagar tillbaka? Är det vanlig sårvätska lr bör ja vara rädd för att det gått hål att det är avföring som kommer ut!?!
Käkar mkt movicol för att det ska "komma ut" av sig själv nästan så jag vet eg inte om op blev lyckad! Är det ngn som haft en misslyckad op av Eva???
Jag tänkte ringa imorn, men om det är ngt nån känner igen så kanske man kan ta de lugnt innan man ringer. Bor inte i linköping har ca 2,5h o åka!
Jag ringer inte en jävel inom 20 mils radie i Uppsalatrakten det kan jag lova!!! Odugliga jävla skithögar hela bunten! Då ringer jag hellre akutnumret jag fick från Eva imorn!
Mina besvär var tryck/tyngdkänsla bakåt och inte kunna tömma tarmen utan att hålla emot mellangården samt en tunn o skör mellangård.
Så ingen som känner igen dom dära bruna flytningarna? Ush va päcklig man känner sig!
Jo de har lugnat ner sig lite nu o gör mindre ont så ja va nog ba nojig! :)
Hej!
Jag skall operera mig om en månad hos Dr. Zetterström på Sophiahemmet i Stockholm. Bakre plastik samt bygga upp mellangården igen.
Han sade att han inte ville skrämmas men att det var viktigt att jag förstod att jag kommer ha väldigt ont efter operationen.
Så... Hur ont hade ni? Var ärliga! Jag vill försöka förstå och ställa mig in på smärtan så jag inte blir överraskad av smärtan.
Har ni några lindrande tips? :)