Jag är sån att jag inte skulle kunna nöja mig med ett halvdant förhållande, visst att det kan finnas svackor men det är en annan sak. Jag måste vara kär, och iaf känna förälskelsen hoppa fram lite då och då. Förrutom att jag måste älska min partner såklart. Jag tror absolut att det är möjligt, men att det krävs att båda är engagerade och har samma förväntningar och mål.
Vi träffades första gången när jag var på dejt med nån annan (en halvkompis till honom).. = )
Sen började vi prata ute på krogen (när jag var singel) och så blev vi ihop.
Jag tycker mest om att han bryr sig så mycket om mig, att han får mig att skratt och att han får mig att känna mig älskad och uppskattad.
Vi har haft några riktiga dippar, men grundkänslan måste finnas där. (Vi har tom skiljt oss...)
Melissande skrev 2008-12-22 19:51:16 följande:
Melissande skrev 2008-12-22 20:20:40 följande:
Du kanske ska vara singel ett tag o lista ut vad du söker för nån? Eller iaf vara redo att träffa nån - inte bara för att ha nån - utan för att du vill träffa just den personen?
Inga kompisar som skulle kunna babysitta om du ska dejta? Annars så får du se till att lunchdejta ; )
Melissande skrev 2008-12-22 20:37:44 följande: