Inlägg från: Melissande |Visa alla inlägg
  • Melissande

    kärlek...

    hur är det egentligen där ute.
    jag sitter här o funderar på kärlek.
    jag drömmer alltid om en våldsam förälskelse. har aldrig upplevt den. ok att jag är realist o inser att den där våldsamma förälskelsen övergår i vardag så småningom. men jag har aldrig upplevt en sån där kärlek. den finns i mina drömmar o jag önskar jag ska få uppleva den nån gång.

    hur var det för er?, var ni riktigt förälskade i början?,o hur blev det sen när det blev vardag. älskar man varandra vilkorslöst fortf.
    jag står i en fas då jag undrar om man ska nöja sig med ett halvbra förhållande. där det inte finns så mycket glädje, ömhet o kärlek. vardan funkar men det finns inte mycket mer. eller om man ska vänta. finns det riktig kärlek därute?..

    överös mig med era kärlekshistorier.

    god jul på er.

  • Svar på tråden kärlek...
  • Melissande

    hannah76: hur träffades ni då? vad tycker du om mest med din partner?

  • Melissande

    hur vet man att man har hittat rätt? o hur hittar man nån när man har tre barn?

  • Melissande

    vad gulliga ni är allihop.

    jag hoppas innerligt att jag nån gång får uppleva det. jag drömmer om det förjämnan.
    gjorde slut med min kille för ett tag sen. o han pratar hela tiden om hur bra han är o hur han ställt upp för mig. o visst det har han. men det fattas nåt. o när han säger att ingen kan älska mig som han gör osv så blir jag ledsen. finns det inget mer än så alltså.. men jag tror på er när ni säger att det verkligen finns.

    tack för att ni lyst upp min dag!

  • Melissande

    jag har inte så många som kan vara barnvakt det är väl det jag känner just när det gäller dejtandet. men det löser sig väl.

    nån vill jag ju träffa. men jag tänker aldrig mer ta nån bara för att ha nån.

    en vecka efter att första pojkvännen bröt med mig så såg jag till att bli ihopparad med en kompis till en kompis. honom fick jag barn o gifte mig med. efter 6 år ihop med honom så ville han dra vidare. o då stod jag själv. gravid o dan o längtade efter kärlek så fick jag en kille att komma hit några gånger innan tösen föddes. efter det träffade jag denna kille som jag vart ihop med nu i 2 år.. men det fattas mig nåt. usch.. jag vill inte leta efter nån.. bara träffa nån av en slump, o bli sådär våldsamt förälskad. *skrattar åt min egna fåniga tanke*

    jaja... får försöka ta dagen som den kommer o hoppas på att den rätta dyker upp.

  • Melissande

    ja jag hoppas verkligen att jag får uppleva den. den måste ju finnas om man tror på den.. eller? (ungefär som tomten för en 3åring )


    Funkyiore skrev 2008-12-22 20:30:41 följande:
    Mycket intressant frågeställning, ts. Jag har funderat mycket över det här med kärlek och jag har kommit fram till att jag är mer åt det cyniska hållet.. Eller realist. Har lärt känna mig själv, till slut. 

    Jag tror inte på kärleken med stort K. Men inte för att den inte finns, utan för att jag inte kan älska en annan människa så innerligt. Jag älskar min man, visst, men inte villkorslöst, inte passionerat och jag "behöver" inte honom och samma har gällt för mina ex.
    Däremot passar jag och min man varandra väldigt bra. Jag har äntligen hittat en människa som förstår mig och som förgyller min vardag. Jag är lycklig med honom, men "den stora Kärleken", nej det är han inte.
    Förälskad har jag varit, många gånger, men det har "gått över" ganska fort. Jag tror att jag är mer kär i förälskelsen, om du förstår..
    De enda människor jag älskar villkorslöst, är min dotter, min bror och mitt brorsbarn. Men det är ju en annan sorts kärlek.

    Jag har heller aldrig drömt om "den stora Kärleken", jag har varit för upptagen med annat.. Exakt vad, vet jag inte. 

    Om du ska nöja dig med halvdant förhållande? Nej, det tycker jag inte. Tror du på Kärleken, så ska du inte nöja dig med mindre. För den finns säkert för dig, just för att du tror på den. Och förmodligen har du mycket kärlek att ge tillbaka . 
  • Melissande

    så vill ju jag med ha det.. suck


    Lenelin skrev 2008-12-22 20:33:35 följande:
    Jag var helt otroligt våldsamt förälskad i min nuvarande sambo när vi träffades i början. Blev knäsvag när jag bara tänkte på honom eller att vi skulle träffas...kunde ha den känslan kvar långt efter vi blev sambo. Hur härligt som helst! Kan fortfarande få pirret i magen om vi inte setts på ett par dagar.
  • Melissande

    ja jag vill verkligen vara singel ett tag. ta det lugnt o bara vara. men jag vill ju inte vakna upp om 20 år o undra vart tiden o kärleken tagit vägen.


    Hannah76 skrev 2008-12-22 20:36:06 följande:
    Du kanske ska vara singel ett tag o lista ut vad du söker för nån? Eller iaf vara redo att träffa nån - inte bara för att ha nån - utan för att du vill träffa just den personen?Inga kompisar som skulle kunna babysitta om du ska dejta? Annars så får du se till att lunchdejta ; )
  • Melissande

    jag vet... just så känner jag. att man har ursäkter för att stanna kvar. men hela min kropp skriker åt mig att gå vidare. att klippa av.


    Lenelin skrev 2008-12-22 20:38:26 följande:
    Låt inte "problem att få tid att träffa någon ny" hålla dig kvar i den relationen du har. Det finns alltid ursäkter och bekvämlighetsskäl till att stanna kvar hos någon. Ta tid för dig själv och bearbeta de relationer du haft...då kommer du uppskatta kärleken ännu mer när du väl möter den, tror jag.
  • Melissande

    haha!!.. ja vi får hoppas att det händer just mig.


    Hannah76 skrev 2008-12-22 20:40:43 följande:
    Melissande skrev 2008-12-22 20:37:44 följande:
    Det är nog ingen risk. Kärleken har ju en förmåga att dyka upp när man minst anar det, och även från oväntat håll.
  • Melissande

    nej.. självklart är det inte som på film. det trodde jag inte heller. men det måste ju ändå finnas nåt mer än det jag upplever... det tror jag på iaf.


    lillan1975 skrev 2008-12-22 21:20:32 följande:
    Gräset är inte grönare på andra sidan..........Var inte desperat utan det kommmer när du mins annar det.Det är inte som på filmmmmm
Svar på tråden kärlek...