Grym rädsla för förlossningen..

Föstår hur du känner det, jag var likadan under en period i min graviditet.. Men jag gav mig bara faan på att barnet skulle komma ut normalt, försökte tänka på att det är bäst för både barn och mamma om det kommer den naturliga vägen (kejsarsnitt har man ju hört ska vara mycket smärtsammare).. Försökte också tänka på vilken häftig upplevelse det är! Man är ju helt ensam om hur man upplever det..
Och så kan man pika karln lite om han gnyr över något efter förlossningen ;)
Sen kan jag säga att öppningsarbetet gör förbannat ont, men det finns (som tur är!) epidural.. Den hade jag aldrig överlevt utan.. Och när krystvärkarna kommer är man bara glad.. Det är så oerhört skönt att krysta när man har legat och inte kunnat göra något åt saken..
Efter förlossningen är allt som bortblåst.. All smärta man har kännt har man helt glömt bort..
Försök att inte tänka på det för mycket bara, då blir du bara mer "nipprig".. Och prata med din BM om det.. Dom hjälper mycket!
Lycka till! =)