Bättre vård för mödrar med barn på neonatalavdelning

Emilia föddes 2 månader förtidigt och vi låg på neo i ett par veckor. Här i Helsingborg var personalen UNDERBARA!! Dom brydde sig om både vår dotter och mamma och pappa. Jag bodde på neo med Emilia, hennes pappa sov hemma på nätterna eftersom vi har hund och inte kunde få hundvakt över natten, men han hade gärna fått stanna hela neovistelsen han med.
Vi fick all hjälp vi kunde önskat! Även efter att vi åkt hem. Jag har absolut inget alls att klaga på.

Vad tråkigt att du hade det jobbigt! Det är ju en mycket känslig tid precis efter förlossningen och har det tillstött komplikationer är det ju ännu mer viktigt att få hjälp och stöd! Hoppas att ni har det bra nu!

Kram.

Nu har jag läst din blogg.. Usch, tårarna rinner här. INGEN nyförlöst förälder ska behöva bli behandlad på det sättet!!

KRAM!!

Födde min dotter prematurt och jag skrev ut mig själv från sjukhuset då jag ville sova hemma... men vi hade samtal minst en gång i veckan med kuratorn på neo, vi samlades några stycken och samtalde vilket kändes väldigt bra.

Fick alltid bra uppföljning när det gällde mitt barn, och även mig själv.
Toppen för Mas, men utan att ha läst din berättelse ts så kan jag bara säga :

Trist om du fått känna av det negativa .. nu ska jag kika in din blogg.. o återkommer ..

Tack Lillan,

Jag vet att det finns sjukhus i landet där man har bra vård för mammor till sjuka och förtidigt födda barn.
Tyvärr brister det fortfarande på många sjukhus och jag vill verkligen ändra på det.

Därför efterlyser jag bra berättelser också och hoppas att dessa kan inspirera klinikchefer att skärpa till sig.

Har haft alla mina fyra barn på neo av olika skäl och ALLTID stannat kvar hos dom.
Sista barnet fick vi dock byta sjukhus, vilket medförde en lång resväg hem till de andra barn vid besök och dylikt, vilket jag inte alls uppskattade.
Annars är mitt intryck av neo i Linköping och Norrköping bra.

Nu har jag läst igenom din blogg om din tid på neo..

Det verkar som det uppkommit en brist på sjukhuset där du var..
För antingen de eller så har de missat att ha en som ska vara din mentor,stödperson och förmedlare....

Det enda som jag själv kan verkligen säga negativt om i Malmö var att där fick jag förfrågan om jag kunde dela rum då de ej hade ett eget rum till prematurföräldrar då det sker så sällan...

De har tydligen kejsarsnittsrum, flerrum,tvåbäddsrum men inga premarum...

Men för mig så brydde jag mig inte, hade inga känslor,ville bara sova... såsom du beskrev turen kring födslen upplever jag till en viss del med.

När min dotter var född visade de upp henne för mig, fick inte röra utan snabbt in i ett annat rum.. sen på neo... jag stanna kvar tills jag skulle upp till avd..

Jag vet inte hur det ska vara egentligen men vissa saker hade jag önskat de gjorde annorlunda.

Hade velat få röra min dotter INNAN de gått iväg med henne.. tänk om hon inte överlevt... då hade jag aldrig kunnat få känt att jag rört henne levandes.

Hur gamla är dina nu ?

Mina flickor är idag 3 år och allt har gått superbra.

jag måste också poängtera att Neo var jättebra. Men BB, antenatal och "mödravården" var ickeexisterande.
Även om neodoktorer och sköterskor var underbara och brydde sig om HELA familjen så var man "landslös" så fort man gått utanför avdelningen.

BB-personal hanterar "kriser" dåligt, för de ser nog mer lyckade fall. Tror jag i allafall.

Som de flesta människor, vill inte se det onämnbara, sjuka barn som kanske kommer att dö.

Även vänner sviker, som bekant

Det var smärtsamt att läsa i din blogg...
Tyvärr har vi liknande upplevelser. Däremot stannade inte de dåliga erfarenheterna där utan fortsatte på neo, BVC och uppföljande neeoläkare. Fick 2,5 mån prematurt.
Nu är Liten 5 mån okorr men hittills har INGEN inom vården frågat varken mig el min man hur vi mår- däremot visat häpnadsväckande exempel på oförståelse, slarv, brist på respekt och omsorg. Satt och grät öppet på neo många ggr utan nån ens låtsades se. Vi har tex fått återuppliva 2ggr hemma för det var ju tidig hemgång som gällde mot vår vilja och intuition. Kul att blåsa liv i sitt blåa 1800g- barn som man ska försöka knyta an till efter alla apneer med pulsfall på neo. Men nej- ingen frågade ändå...Fanns ingen föräldragrupp som du nämnde. I infopärmen på neo som vi gladeligen kastade oss över fanns ett par bilder på en cpap och matsedlar från pizzerior.

Nu när man börjar bli sig själv igen så tänker jag inte så mkt på det som varit- nu är det framtiden som gäller för vår lilla familj, tårar sig ibland men det tar väl sin tid. Däremot tänker jag jättemycket på de föräldrar som är i vår sits just nu eller som kommer att hamna där och då blir jag så ledsn då. Skulle så gärna vilja vara med och förändra!!

Som förstagångsmamma blev jag mycket väl omhändertagen både på BB och Neo.

Som omföderska blev jag satt till o klara mej själv. Fick ingen kurator, inget utskrivningssamtal från BB, "vår" kontaktsjuksköterska på neo jobbade deltid o bara natt o vi fick inte sova där första månaden pga platsbrist så jag hade nästan aldrig möjlighet att prata med henne. Jag kände mig minst sagt osynlig under våra veckor där eftersom de hade fullt med tid med alla andra bebisar, även de som var både större och piggare än min. Så fort lillkillen blev av med övervakningen så ordnade de fram ett familjerum som de skickade in oss på o sen såg jag knappt röken av personalen. I bästa fall så tittade nattpersonalen in när de kom på kvällen men annars så satt jag där själv.